Var det rätt av radikalvänstern att vägra ta debatten med Sd?

Här vänder jag mig i princip till alla som är vänster om S/C/Mp, även om V väl egentligen är mjäkproppar dom också. Kanske vill jag främst vända mig till alla autonoma vänstermänniskor, som störde deras möten, skar upp deras bildäck och såg till att Sd-folket blev av med sina jobb.

Vissa sade för många år sedan att man inte skulle ta debatten med Sd eftersom det skulle legitimera dem, släppa in dem i finrummet etcetera. Hur ser ni på det idag? Sd är ett av de största partierna och kan sägas ha samma inflytande över regeringen idag som Mp hade på Socialdemokraternas tid.

Jag tycker att det var fel att inte ta debatten, men det är jag. Dock vet jag att många ville vägra. Hur tänkte ni? Om Sd hade fel så hade man väl kunnat vinna mot dem? Någon säger att man inte skulle ge dem en plattform, men dessa verkar ha missat att de lyckades ta eller få den i alla fall. Möjligtvis hade de rätt själva, men eftersom hela strategin byggde på att alla andra skulle sluta upp så var den dödsdömd från början. Man kan aldrig få med sig alla.

Med allt detta sagt har säkert Sd missgynnats av att i många år stått i medieskugga. Deras egen inkompetens och oförmåga att bygga upp vettiga alternativmedier lär ha varit en skänk till dess motståndare. Alla vänsterns mötesstörningar gav Sd huvudbry och de förmådde knappast stå emot er.

Ändå anser jag att det hade varit bättre att släppa in dem i debatten tidigt, helst redan innan de ens kom in i riksdagen. Vissa av de frågor som de tog upp var ändå frågor som alla partier och rörelser behöver förhålla sig till. Hur ska man se på migration? Hur ska man se på kulturella konflikter? Man behöver inte gilla Sd:s svar på dessa frågor, men de hade ändå rätt raka svar. De andra partierna såg bara Sd växa för varje val, om man nu ansåg att de hade fel så borde man någonstans ändå ha förstått att väljarna inte delade denna uppfattning.

Vissa på vänsterkanten verkade se Sd som ett virus – folk kan gå till Sd men folk går inte från Sd enligt den här logiken. Om man samtalade med Sd så blev man "smittad". Många blev ju jättearga om ens kompis röstade på Sd. Vissa tjejer ville inte dejta killar som röstar på Sd. Någon ambition att ompröva den egna politiken, som allt fler var missnöjda med, tycktes inte finnas.

Hur måste det ha känts att man mobbade ut de som röstade på Sd, på jobbet, i kompisgänget, på gatorna etcetera och ändå bara se partiet växa som en cancersvulst? För mig framstår den här typen av beteende mer som en form av identitetssökande hos sig själv än en rationell strategi. Uppenbarligen fungerade den inte. Nu sitter de i regeringen. Om ni vill ta debatten nu så kan ni göra det, men nu är det Sd som sitter på den höga kullen och inte vänstern.

Ja, jag är partisk. Jag var nazist innan. Det var inte de flesta. Medan många av er tyckte att Sd var som mig, så tyckte jag att de var ett gäng mesproppar som inte dög till mycket. Men nu handlar detta inte om mig, utan om er.

Tycker ni att ni gjorde rätt? Var det här värt det även om utfallet nu är att Sd sitter vid makten? Kunde man ha gjort någonting annorlunda? Kunde man ha bemött dem på ett sätt som inte gav dem lika mycket stöd bland folket?

Vad ser ni i framtiden för motståndsstrategi? Fortsatt behandla Sd-väljare som spetälska? Byta taktik? Kan det finnas någon poäng i att åtminstone ge dem delvis rätt i syfte att beröva dem de allra lägst hängande frukterna?

Det är samhällsutvecklingen som skapat opinion. Vänsterns agerande har varit defensiv och bara fördröjande. Hade man öppnat upp för debatt hade det bara påskyndat den politiska utvecklingen.

Vänstern gör misstaget att tro att SD är en orsak när det i själva verket bara är ett symptom.

Bra fråga. Vet inte vad jag ska svara bara.

Jag ogillar och har alltid ogillat SD, och inte av den anledning du hade.

Däremot har jag alltid tyckt att det har varit jävligt fegt att inte snacka med dem och att dra rasistkortet i tid och otid för exakt allt.

Men hade det gjort någon skillnad för deras framgångar? Ingen aning faktiskt.

Svaret på din fråga har nog lika många svar som det finns svarande.
Om de tagit debatten tidigt så tror jag SD hade kommit in i Riksdagen redan 2006.
Hade de tagit debatten i stället för att springa iväg som Ohly gjorde hade kanske SD fått ännu större genomslag.
Men eftersom jag varken är höger, mitten eller vänsterväljare så kan jag inte svara på din fråga och troligen ingen annan heller.
Men TS frågeställning var väldigt bra.

Det finns de som direkt vände från SD till V när SD blev accepterade och som röstade på SD mest bara för att de inte var accepterade i sann vänsteranda att alltid ta den svages parti.
Att stora delar av Vänstern inte kan ta en debatt beror på att flumvänster är förljugen. Det behövs en rejäl vänsterröst, en stark röd röst, som förklarar hur läget är i Sverige och som kan berätta sanningen om vad som pågar i landet.

Nej. Vill man bli lyssnad på själv, så borde man rimligtvis lyssna på andra.

Vänstermänniskor måste ta mig fan ha en dold agenda som jag inte förstår...
Tycker dom att samhällsutvecklingen varit positiv dom senaste 20 åren, sannolikt inte.
Tycker dom att dom nyanlända som kommit hit har fått ett bra liv, sannolikt inte.
Förstår dom hur vissa saker och ting hänger ihop (typ så som SD påpekat länge), ja troligen dom flesta i V i alla fall.

V är nog det parti till vänster som har flest anhängare som i alla fall vet varför dom röstar som dom gör, d v s dom har tänkt efter och tar ett eget (i deras ögon) väl grundat beslut.
Dock har dom ju ett ungdomsförbund som i mina ögon inte är ett dugg bättre än nazister.

S och C har väl mest en massa trötta väljare som gör som dom alltid har gjort, eller som föräldrarna och mor och farföräldrarna gjort. MP är i mina ögon mest en massa förvirrade stadsungdomar, som inte skulle klara sig själva en vecka utan ström och någon som tar hand om dom.

Jag har länge förvånats över att inte dom andra partierna "kidnappat" SD-s valfrågor och gjort dom lite till sina egna, fast lite modifierade. Det hade stoppat väljarflykten till SD, hindrat SD från att växa och dessutom varit fullt rimligt med tanke på utvecklingen i landet.

Åkesson är rak och tydlig. Kastar förhållandevis lite skit på andra, inte minst med tanke på hur mycket skit han och SD fått motta från andra under många år.
Jag tycker att han är en av våra bättre partiledare faktiskt, så det är inte konstigt att vänsterblocket är rädda för honom.

Jag röstar inte SD, men tycker både att dom sedan länge har befogade synpunkter och att dom definitivt ska ha möjlighet att göra sin röst hörd, inte minst med tanke på hur många väljare dom faktiskt har bakom sig idag.

Vänstern har ju aldrig kunnat ta debatten med några. De kan inte debattera utan blir bara hysteriska om de inte får som de vill. Det var ju snarare de andra partierna som inte ville debattera med SD då dessa var rasister, enligt dem, och inte tyckte lika. MP är väl därtill det parti som står längst till vänster av alla riksdagsparti.

Visst har de förlorat mycket pga avsaknad av debatt men mest har svenska folket förlorat genom att man försatt Sverige i det tillstånd det är nu. Man tävlade ju i vem som kunde bjuda hit flest och sämst apor. Man t.o.m. chartrade jumbo för att flyga hit somalier med allt serverat vid ankomst. Folk som inte ens bett om att få komma hit men som övertalades genom att man beskrev hur höga bidrag vi har.

Tror inte det hade spelat någon roll.
Ingen hade bytt sida pga. en debatt mellan SD och ett vrångt vänsterparti, en kommunist är ofta kommunist pga. sin biologi och kommer inte ändra sig för att SD-Jimmy säger en massa sanningar, likaså kommer ingen sverigevän att svida om till babbe lover för att en kommunist tjatar om socio-ekonomiska faktorer och höj alla skatter till 110%...

SD blev stora efter att de började betraktas som ett legitimt parti som skulle debatteras med. Jag ångrar ingenting.

Sen är det klart att det hade varit bra om sossarna och borgarna hade lyssnat på vänsterpartiet som i början av 2000talet sa att vi ska inte ha fri invandring utan en generös flyktingpolitik, dvs hjälp till de som flyr krig, inte ekonomiska flyktingar.

En socialist kan bara debattera med feminina låtsas oppositionella.
PÅ SVT, SR, DN, Flamman & Expo går deras Manipulation hem.

Skulle socialisten möta en maskulin ledare blir resultatet det motsatta.

Socialisterna använder samma taktik som fascistern & nazisterna; man tystar, stör, hotar & mobbar den som har en annan åsikt. Att debattera skulle bara avslöja Socialsiternas äkta agenda.

Detta har kunna fortgått ohotat i Sverige under lång tid tack vare Media Monopolet.
Nu när den skattefinansierade journalistkåren tvingas utstå media som står fri från staten blir det betydligt mer besvärligt att mobba, hota, trakassera & tysta Icke Socialister.

Att vägra debattera med faktabaserad verklighet är givetvis helt rätt taktik.
Så länge de fortsätter att mobba, trakassera, tysta & hota så kan de slippa undan. Men det blir, som sagt allt svårare ju fler icke socialister dokumenterar Vänsterns Äkta Agenda.

När upplevde du detta skifte? När Sahlin tog debatten med Åkesson?

Jag vet inte om det du säger stämmer. Sd fördubblade sig i många val undantaget 2002 när Leijonborg körde sitt utspel om språktest. Om de dubblade sig alla dessa val trots total medieskugga, vad hade det då egentligen för betydelse om de fick synas mer 2006?

Om ingen hade tagit debatten med Sd någinsin, tror du att de då inte hade kommit in i riksdagen?