Inverter för husbilen, hur funkar det?

Jo då var det så att jag och två kompisar åker ut på en längre resa genom europa i vår/sommar i en husbil av årsmodell 89 utrustad med cigguttag.

Då vi är i visst behov av elförsöjning för Ipods/mobiltelefoner och även laptops och återuppladdningsbara AA-batterier för digitalkameror så har vi börjat fundera på lösningar för detta och som vi ser det så finns det två lösningar (med tillhörande frågor):

Alternativ 1:
Inverter 12V - 220V (liknande http://www.blocket.se/vi/17992670.htm?ca=11_s eller http://www.blocket.se/vi/18602036.htm?ca=11_s)
Frågor:
1. Hur hållbart är detta?
2. Går det att t.ex koppla in en grendosa med tre uttag och koppla mobiltelefon, laddningsdocka för batterier och en laptop i denna?
3. Jag förstår att det finns olika versioner som levererar olika många watt, men hur mycke kräm behöver man egentligen för ovanstående scenario?
4. Hur blir det när bilen är avstängd, mjölkar den ur batteriet totalt då? (står att den på blocket-annonsen har automatspärr vid 10V-gränsen, men hur fort går det ner dit med ett fräscht batteri?)
t.ex kan man koppla in laptopen i invertern en kväll, ha bilen avstängd men ändå spendera hela kvällen med att kolla på film genom laptopen utan att nästa morgon behöva trampa igång bilen a la Flintstones?
5. Finns det billigare alternativ som ändå uppfyller de krav jag har?


Alternativ 2:
Elverk (liknande http://www.blocket.se/vi/19862747.htm?ca=11_s)
Frågor:
1. Finns det bensinsnålare alternativ?
2. Levererar ett liknande elverk stabil ström, så att det till exempel skulle gå att koppla in en mindre platt-TV till den?

En generell fråga är väl, hur stor är risken att saker och ting pajjar av något osannolikt skäl? Kan skiten få fnatt och börja överladda på något mysko sätt?

Som ni märker är jag lite av en novis på elteknik, so bear with me

En inverter fungerar oftast bra till lampor m.m. men inte alltid till laptops och mobilladdare p.g.a. av att den ger fyrkantvåg ut istället för sinusformad spänning. Om du inte köper en sinusomvandlare. Men dessa är dyra.

En laptop drar väl runt 70-100w som max och en mobilladdare drar nästan ingenting.

Förhoppningsvis så har husbilen 2st batterier. Ett bodelsbatteri som laddas när man kör men som det inte spelar så stor roll om det tar slut. Och ett startbatteri som används för att starta motorn. Ni kopplar såklart all utrustning till bodelsbatteriet.

Men det bästa ni kan göra är att köpa mobilladdare för bilbruk (brukar inte kosta många kronor på typ clas ohlsson.). Samma med datorn. Det finns adapters för att köra datorn på 12v.
Då får ni mindre förluster och riskerar inte att ha sönder nätadaptern till laptopen med er billiga omvandlare.

Om du vill ha ett elverk så rekomenderar jag t.ex. jula's artnr: 740029

Tack för svaret! Helt klart matnyttig information. Ska kolla på det där elverket från Jula..

Jo, jag har sett att det finns universal-laddare för laptops som man kör in i cigguttaget, likadant med mobilerna, men grendosan var väl det som var tanken egentligen.. Men hur är det, är cigguttaget igång när bilens motor är avslagen eller kommer det bara gå att ladda dator och mobil när bilen är av?..

Ska kolla vidare lite på det där, men då är alltså en inverter ingenting att tänka på? Som jag förstår det så är det alltså bara att koppla på invertern direkt på bodelsbatteriet med de tillhörande klämmorna?

Finns ju tex 43-228 på biltema som du kan koppla direkt till batteriet (glöm inte säkring)och så finns det 43-335 grenuttag.

Det där är väldigt olika mellan bilar, vissa är kopplade via tändningen och andra har konstant ström, men har du konstant ström så visst kan du ladda mobil eller dator med motorn avslagen utan att tömma bilbatteriet, det är inga problem.

Det finns idag 12-230v konverter med ren sinus kurva som man utan problem kan driva dator mm, tex www.kjell.com art.nr: 44032, 44033 eller 44034 beroende på hur stor du vill ha. Klart smidigare än att ha ett elverk som man bara kan köra när man står still.

Det smidigaste är såklart att ha båda två
Batteriet tar slut rätt fort när man står still med en husbil. Lampor, tv, radio m.m. som man gärna har igång drar ur det på bara några timmar. Och att ladda upp det med bilmotorn tar ett bra tag.
Men om man inte tänkt stå still annat än på natten eller alltid stanna där det finns tillgång till elstolpe så är ett elverk definitivt överkurs.

Smidigt! Tackar för grymt svar!

Artilkelnummer 44033 på kjell o co är definitivt den vi kommer rikta in oss på då den ligger rätt i pris, och jag antar att det inte är några problem att köra in ett litet grenuttag med tre uttag i konvertern och koppla in laddare till bärbar dator och en mobilladdare i den?

Bärbar dator är det enda vi kommer ha inkopplat på kvällen och då är det för att kolla på film.

Men kopplar man in konvertern i bodelsbatteriet då? Antar att detta batteri också laddas upp när bilen kör?

Jadå. Om husbilens elsystem är normalt kopplat så ska bodelsbatteriet laddas då du kör. Om du har invertern kopplad på detta så riskerar du inte att bli utan startström i det vanliga batteriet. Troligtvis räcker 44033 utan problem till er dator + diverse små batteriladdare.

Det finns inte många invertrar i idag som ger rent fyrkantsvåg. De flesta billiga använder modifierad sinusvåg vilket är en trappstegsformad sinusvåg. Majoriteten är tvåstegs vilket innebär att spänningen har tre olika nivåer, men de lite bättre är fyrstegs med fem nivåer och dessa fungerar bra med elektronik.

Men vadå, det är väl bara bra att det inte finns många som ger ren fyrkantsvåg? Som jag förstod det så är det en ren sinusvåg man ska ha för elektronik? Artikelnummer 44033 hos www.kjell.com ger ju enligt dem själva en sådan, är det inte detta jag letar efter för att laptopen ska fungera i husbilen?

Alla dessa sinusvågor gör mig nästan sjösjuk, höhö

OK - det blev en lång och nederdelen kanske något offtopic inlägg här, dock intressant om man vill driva standardkylskåp på växelriktare.

---

Även dom med modifierad (stegad) sinus ger bekymmer när det kopplas till switcahde aggregat i alla dess former. Det har att göra med att anslutna förbrukarna har en kondensator och drossel på ingången som avstörningsskydd (för att klara CE-normerna) som gör att när fyrkanomformaren stegar sin modifierade sinus så blir det en väldans strömsspik just under stegningen - då avstörningsskyddens uppgift är just att kortsluta och dämpa höga frekvenser och det är just höga frekvenser den snabba språnget innehåller.

Detta får till verkan att omvandlaren kanske tänder sin överlastlampan så fort sladden stoppas in i datorn - fortfarande avstängd!, bli väldigt varm och drar mycket ström fast det sitter en sketen energisparlampa på 11 Watt i andra ändan och med strömmätning till omvandlaren så drar det 2.5 ampere och därmed drar hela paketet 32 Watt istället för den tänkta 16 Watt...
etc. etc.

Vill man vara säker på att det fungerar till alla mindre laster så köper man en sinusomvandlare för den känsliga elektroniska biten - där inkluderat energisparlamporna...

---

Skall man försöka dra igång en begagnad kompressorkylskåp på batteri med omvandlare i någon sommarstuga utan el så behöver man jättelika sinusomvandlare för att klara kylskåpets startström under 0.5 sekunder - har man för litet så startar det inte alls hur man än bönar och ber. En kylskåp kanske drar 80 Watt under drift men måste ha över 2 kW kapacitet från elnätet för att övh. starta... skall man försöka med frys så är det ännu större krav - kanske uppåt 3-4 kW i starteffekt eftersom kompressor ligger på 180 - 200 Watt motoreffekt

Kylskåp med Danfoss minsta kompressor som tillverkats (TL2 A) drar hela 10 ampere 230 Volt för att starta och de flesta mindre omvandlare kräks av detta om man försöker använda en sådan för att driva kylskåpet.

Med en 300 Watt (500W surge) sinusväxleriktare så startar den kanske 1 ggr av 5 med noggrann timing och proppladdade batteri gentemot förra misslyckade starten beroende på hur mycket PTC-motståndet har kallnat mellan gångerna i startapparaten - ingenting för oövervakad drift mao. Omvandlaren jag provat med för tydligheten skull är Nordic power WT-30NS-12E.

Eftersom jag är en tekniker så har jag undersökt om detta går att förbättra, eftersom en gammal kylskåp är i överlägsen allt i avseende alternativ kylförvaring som peltierkylda 12-V boxar som bara ger 10 grader lägre temperatur än omgivningen och äter batterier till lunch, gasoldrivna dito som slukar en hel 230gr campinggasolflaska per dygn för löjligt lite utrymme och börja ge lite kyla först efter 1 timmes drift etc. och ingen av dessa blir riktigt kall.

En batteridriven kylbox med kompressor kostar multum och är inte speciellt stora i volym, Men dessa är faktiskt batterisnåla och kan gå ett par dagar och mer på en 100 Ah-batteri.

Med ombyggnaden av en befintligt gammalt kylskåp kanske inte ger 2 dagar på 100 Ah batteri - men kanske 1 dygn i allafall om den är kyld från början och dessutom erbjuder förvaringsutrymme till full storlek - låter man sin elverk gå på dagen så att kylskåpet blir genomkall (i alla fall första dagen) och samtidigt ladda batterierna med en större laddare (> 40 ampere) under några timmar så kan det resten av tiden gå på batteri - bensinen i elaggregatet nyttjas effektivare med hårdare lastad motor och det är tyst större delen av dygnet.


Efter lite mätningar och expriment så har jag kommit fram till att det går att bygga om en gammal kylskåp så att den kan drivas av en medelstor sinusväxelriktare, i mitt fall 300 Watt, men innebär att startapparaten måste tas bort, vilket gör att hela ombyggandet görs på _ helt egen risk_.

Efter att ha noterat hur sladdarna satt och därefter tagit bort startapparaten (dras rakt ut även om det går trögt, bryt inte enkelsidigt på startapparaten med mejsel då kontaktstiften går i glasförsegling in i kompressorn... - en spricka där pga. kraftig böj/bryt på stiften och kylskåpet blir ett avfallsproblem...) så ser man dom nakna 3 stiften in i kompressorn (placeringen är placerad som en upp och nedvänd triangel med spetsen nedåt) Jag använde höger pinne - vänster pinne resp nedre pinne som referens när det gäller angivelse av pinne.

Hemligheten att få ned startströmmen till 3 ampere (vid riktig 230V) och ovan nämda växleriktare faktisk klarar av att starta kompressorn var gång heter motorkondensator istället för startapparat med PTC-motstånd.

Anslutningen till stiften kan göras med delade 'sockerbitar' och skall göras enligt nedan.

Nätsladden som skruvas till 'C' (undre, mittre flatstiftet) på startapparaten skall kopplas till nedre stiftet (gemensam) på kompressorn, nätsladden som kopplas till 'N' (vänster skruvplint på startapparaten) skall kopplas till vänstra stiftet (huvudlindningen) på kompressorn, motorkondensator 4 µF eller 6 µF (450 V AC - köpes tex. på ELFA) kopplas mellan vänster pinne (huvudlindningen) och höger pinne (startlindningen) på kompressorn - det är allt - ja förutom att se till att kompressorn kopplingsmässigt fortfarande är seriekopplad med termostaten (från 'C'-anslutningen) som innan, och ev. koppla bort sladdar till innerbelysning etc. som ofta brukar vara inknöcklat i kåpan för startapparaten och dessutom låna någon av dess oanvända skruvplintar (höger plint) för sin mellankoppling - som nu kanske måste ersättas med 'sockerbit'.

Motorkondensatorn kan vara konstant inkopplad under drift och med 4 µF kondensator så drar den något lägre effektförbrukning än när kompressorn drivs enbart på huvudlindningen !!?? (som annars är normaldriftläget vid användning med startapparat), med 6 µF så drar den ungefär samma effekt som vid enbart matning på huvudlindningen.

Skillnaden mellan 4 och 6 µF är att kompresson är något starkare i starten med 6 µF än med 4 µF och i båda fallen är kompressorn så stark att den kan starta med mer eller mindre full mottryck i de flesta fallen - vilket kompressorn _inte_ klarar med orginal startapparat och kopplad till elnätet.

Startapparaten är i mina ögon extrem ineffektiv och jag efter den här övningen ifrågasätter dess existensberättigande övh. då den har känd explosionsrisk med rök och eld när PTC-motståndet havererar efter långförvaring i fuktiga utrymmen - varför inte använda konstant inkopplad startkonding istället?? De spar lite ström då kompressorn faktiskt går något effektivare samt inte behöver hålla PTC-motståndet varm hela tiden under drift med säkert flera Watt konstant förbrukning, förbättrar effektfaktorn mot elnätet samt ger säkrare start... Det är väldigt lite som talar för den nuvarande startapparaten och väldigt mycket för fast inkopplad motorkonding i mina ögon... Nämda kompressor har också intern överströmsskydd som bryter strömmen om kompressorn inte startar (tex vid kort strömavbrott), men man kan stöta på äldre kylskåp som har extern överströmsskydd av termotyp i en backelitkåpa i serie med kompressorn (och är en tänd och brandkälla i sig tillsamman med relästartapparaten och sammlade dammet där om du frågar mig) - denna skydd måste fortfarande vara inkopplad i serie med 'C' även efter ovanstående ombyggnad!

Motorkondensatorn förbättra också effektfaktorn mycket så att istället för 0.38 Ampere 230 Volt (vid vakumpumpdrift) till 0.16 Ampere, vid 10 bar tryckskillnad 0.26 ampere med konding och 0.42 ampere utan konding - strömförbrukningen via sinusväxelriktare och 10 Bar tryckskillnad låg på 8.10 Amp vid 12.3 V polspänning på batteriet. Noterbart var att kompressorn dog ca 5.5 ampere från 12 Volt när den var kall och ca 4.5 Ampere när den var genomvarm (50-60 gr C) vid olastad drift (pumpa max vakum)...

Då en kompressor i en kylskåp designas för 50% drifttid så förbrukar den genomsnitt 4 Ampere från 12-voltsbatteri eller runt 100 Ah per dygn (förutsätter att sinusväxelriktaren också stannar när kompressorn stannar - den drar annars 0.5 ampere i tomgång).

Med elektronisk termostat som styr kompressorn efter verklig behov, tilläggsisolering på alla 6 sidorna av kylskåpet (vilket innebär utflyttning av kondensorn en bit baktill - var dock försiktigt så att inte någon rör spricker - dom är ofta i stål och knäcks lätt vid tvära böjningar till skillnad från kopparrör) samt täta alla lister om kan läcka så kan man förmodligen minska denna förbrukning ganska ordentligt - vitvarukylskåp är inte överdrivet isolerade utan allt bygger på konstant tillgång till ganska mycket ström...

Öppna och stänga kylskåpsdörren ett antal gånger om dagen samt ställa in varm mat brukar stå för ca 10% av kylskåpets totala behov - resten är från värmeläckage genom väggar och otäta lister i dörrarna...

Bra effektfaktor är bra för att minska förlusterna i växelriktaren då de annars blir onödigt varma och verkningsgraden sjunker, vilket är viktigt när man kör på batteri.

---

Ovanstående ombyggadsbeskrivning gäller _enbart_ kylskåp med Danfoss TL2A kompressor - är det annan fabrikat eller storlek så får ni själva lista ut vilket som är startlindning (låg resistans) resp huvudlindning (högre resistans) och gemensam. För småkompressorer ala kylskåp så gissar jag att 4-6 µF fungerar även för andra fabrikat - för fryskompressorer kanske man måste ha 8 µF kodensator och förmodligen över 600 W sinusväxelriktare.

Jag har inte provat med fyrkantvågriktare (modifierad sinus) - men om ni gör det och det startar och fungerar, har väldigt god kontroll på hur varm kompressorn blir vid drift med nätspänning resp. med växelriktare. fyrkantvågor (modifierad sinus) tenderar att värma järnkärnor mycket mera än sinus - och även kolla den totala effektförbrukningen från batteriet så att inte 40% av energin försvinner i växelriktaren... med sinusväxelriktaren så verkar det som att man tappar ca 20% av förbrukad energi i växelriktaren.