Datura - Första och sista gången.

Ålder: 20+

Längd: 184

Vikt: 85

Tidigare erfarenhet: Alkohol, tobak, brunt och grönt.

Historien utspelar sig någon gång under hösten 2012. Jag och en polare som vi kan kalla F som jag känt sedan barnsben hade under sommaren skaffat ett intresse för svamp genom att läsa på Flashback. Efter att ha läst åtskilliga tripprapporter och annat så kände vi oss riktigt spända på svampsäsongen 2012. Vi gav oss ut för att leta men kom tillbaka tomhänta. Då vi enbart kände en polare som sålde grönt och brunt så blev vi lite besvikna över att inte få testa någon hallucinogen. Planerna om svampar lades alltså på hyllan.

Någon vecka senare stötte jag på en annan tråd. Tråden handlade om växten änglatrumpet. Efter en stunds läsande och tittande på bilder så slog tanken mig att jag hade sett en liknande växt tidigare. Senare under ett besök hos min mormor ser jag att hon har två stora växter som jag misstänkte vara änglatrumpeter. Jag frågar henne vad det är för växter så får jag reda på att det är just änglatrumpet som det handlar om. Jag smsar genast F och berättar vad det är jag hittat och han säger åt mig att genast plocka några blad vilket jag gör. Sammanlagt plockar jag ca 15 stora blad.
Vi bestämmer sedan att om några dagar ska vi testa att få i oss bladen hemma hos F som skulle vara ensam hemma hela helgen. Då vi inte var riktigt säkra på vilket sätt vi skulle få i oss bladen så hade jag torkat 3 av dem sparat de övriga 12 bladen otorkade.

Dagen-D hade nu kommit. Jag tar bussen till F som nu väntar spänt på min ankomst. När jag kommer fram så bestämmer vi oss för att först testa att röka bladen tillsammans med lite tobak. Sagt och gjort så smular vi ner de 3 torkade bladen och rullar två feta joints. De smakade fruktansvärt men tillslut hade vi sugit i oss skiten och väntade spänt på resultat. Vi hade nu också börjat att dricka lite öl. Efter någon timme så hade det inte hänt ett skit så vi bestämmer oss för att käka 4 blad var. Vi stoppade in bladen och började tugga, efter några minuter så svalde vi dem tillsammans med lite öl. Både F och jag var nu riktigt taggade och pratade om vilka effekter vi kunde vänta oss. F blev lite för taggad och tryckte i sig 2 blad till, jag ville inte vara sämre så jag åt 2 också.

Tiden går och det var nu ca 1 timme sedan vi intog bladen. Ingenting hände till en början så jag går ut och röker en cigg. Nu börjar det hända grejer. Röken kändes mer som en lysande dimma och jag känner hur mitt hjärta börjar galoppera samtidigt som svetten börjar att bryta fram på ryggen. Till en början känner jag mig orolig men intalar mig själv att ta det lugnt för att inte börja nojja. När jag rökt färdigt går jag in för att berätta för F att någon börjar hända i min kropp. F berättar då att även han börjar känna sig påverkad och att tvn har börjat bete sig annorlunda. Jag ber honom förklara men det ända han kan få ur sig är att människorna på tvn pratar med honom och inte varandra.

Några minuter passerar och jag märker att jag nu börjar bli allt mer påverkad, F instämmer. Dörren till hans föräldrars sovrum står på glänt och i ögonvrån siktar jag ett flertal händer som börjar fumla med dörrhandtaget från insidan. Jag frågar F om hans föräldrar verkligen inte är hemma och han säger att de inte är det. Då frågar jag honom varför någon håller på att pilla på dörren, han kollar på mig med en blick blandat av oförståelse och en aning skräck. Jag berättar då att någon befinner sig i hans föräldrars sovrum. Snabbt går jag och öppnar dörren för att se efter men rummet är tomt. Genast förstår jag att det måste ha varit en hallucination. Smått förvirrad sätter jag mig i soffan igen.

Plötsligt ropar F ''jadå jag kommer'' och går ut mot köket. Efter några minuter hör jag hans skrik från köket och jag bestämmer mig för att se vad som pågår. När jag reser mig upp känner jag hur mina ben inte längre fungerar som de ska, motoriken har helt klart försämrats. Jag stapplar ut till köket och möts av F som står och stirrar helt fastfruset mot köksluckorna. Han berättar att han hörde en röst som bad honom komma till köket, sedan när han öppnade köksluckorna för att tala med rösten möts han av en avhugget huvud vars ögon snurrade runt och pratade i tungor. F sätter sig sedan ner och spyr över köksbordet.

Det är nu det riktigt börjar slå till för mig. Plötsligt ser jag en flock myror som springer över golvet. I mitt förvirrade och dåsiga tillstånd tar jag mig då till övervåningen för att söka skydd för myrorna. Jag går in på toaletten för att samla mig. Plötsligt hör jag då en ljus röst som pratar på något språk jag inte förstår från duschen. Jag drar undan draperiet och ser att det är min syster som ligger i fosterställning. Förvirrat frågar jag var i helvete hon gör här men hon svarar inte, jag stänger ögonen en stund och sedan när jag öppnar dem igen har hon rest sig upp och står ansikte mot ansikte med mig och liksom snurrar med tungan medans hon gör kräkljud. Livrädd backar jag men hon går närmar och närmare. Jag fumlar upp låset och öppnar dörren. Plötsligt står hon nu utanför och andas med rosslande andetag. Jag skriker till F att snabbt komma upp till övervåningen då det verkar vara något allvarligt fel på min syster. Jag springer mot trappan och möts av en syn som jag fortfarande drömmer mardrömmar om. F är nu iklädd ett linne, ungefär ett sådant som patienter på mentalsjukhus i filmer har på sig. Han vänder på sig och ställer sig i brygga och börjar kräla upp för trappan. Skrikande frågar jag vad i helvete han håller på med medans jag springer mot rummet mitt emot toan.

Min syster är nu borta men jag passerar en massa människor som försöker prata med mig men jag förstår inte ett ord av vad de säger. Huvudet fylls av röster som inte går att utskilja och jag försöker barrikera dörren med en stol. Samtidigt hör jag också hur de på andra sidan dörren försöker ta sig in medans jag tänker på vad som händer med F och varför han går klädd i ett vitt linne. Myrorna tränger sig nu in under dörren och börjar fylla golvet, jag ställer mig på stolen samtidigt som jag med all kraft försöker hålla igen dörren som nu tycks öppna sig. Jag inser att det inte är någon ide att hålla igen den och backar undan samtidigt som jag förbereder mig på strid med de som vill in. Dörren öppnar sig och in ramlar F nu iförd sina vanliga kläder. När han reser på sig ser jag att han nu saknar sig näsa och där näsan egentligen ska vara är det bara ett tomt hål medans dreglet rinner från hans mun och han berättar att vi måste ut eftersom huset är hemsökt.

Jag litar på honom och springer ner mot dörren. Där nere möts jag återigen av F som nu återigen är iförd sitt vita linne. Vardagsrummet är också fullt av kvinnor som sjunger i kör. Jag berättar för dem att jag måste få hjälp då det verkar vara något allvarligt fel på F samtidigt som jag greppar efter eldgaffel som nu ligger på vardagsbordet. I samlad trupp går vi nu mot hallen för att hjälpa F. Då hör jag ett plötsligt skrik från källaren. Jag springer ner mot källartrappen och försöker tända ljuset men hittar inte knappen så jag beger mig ner i källaren i beckmörker för att hjälpa den person som nyss skrek.

Jag minns inte särskilt mycket mer efter det då jag måste ha segnat ihop och somnat. När jag sedan vaknar så har det blivit ljust och jag ligger i källaren med en mattpiska i handen. Motoriken är fortfarande åt helvete och med stor möda går jag upp för trappan och möts av att vardagsrummet ser ut som ett bombnedslag, tvn står på med högsta volym, stolar ligger huller om buller. Försiktigt rör jag mig mot köket och hittar F liggandes i sina egna spyor under köksbordet. Jag väckte honom och frågar vad i helvete som har hänt. Han minns ingenting och vi sätter oss sedan för att reflektera över kvällen. Fortfarande kan jag se enstaka myror och konstiga dimmor sväva in och ur köket. Först sent på kvällen börjar vi känna oss bättre och lovar att vi aldrig mer ska prova änglatrumpet någonsin mer.

Hoppas ni inte tyckte att min rapport var allt för flummig men änglatrumpet är en drog som jag aldrig mer kommer att prova då den fullständigt förstör en psykiskt med sjukt äckliga hallucinationer.

Positivt: Känslan innan allt började spåra var ganska härlig med sköna visuella ''effekter'' och en känsla av salongsberusning.

Negativt: Jävligt obehagliga hallucinationer, förlorad motorik samt mycket segt bakrus som F jämförde med muskotnöt.

Fy helvete alltså. Bra och informativ rapport som borde få alla att ge fan i detta jävla nervgift. Har själv prövat datura en gång utan effekt, fan vad glad jag är över det. Det här låter som en helspäckad paranoid psykos på centralstimulerande fast med morbid The Ring-känsla. Blä...!

Ja just datura verkar vara mycket svår att dosera då polaren inte blev lika påverkad som mig trots att vi åt samma mängd.

Fy helvete det var en fullskalig snedtripp som hette duga!
Helvete till drog som bara stärker min bestämdhet att aldrig äta denna växt, aldrig aldrig.

Så brukar jag också känna när jag är inne i ett lugnt och stabilt rus .

Till en början var det ett lugnt och stabilt rus. Änglatrumpet är en varg i fårakläder.

Bra rapport!
Änglatrumpet är en växt man inte leker med.. Schysst att ni svalde det med bärs, vågat!
Ångrar du nu att du testade eller var det en erfarenhet som var värt det?

Såna här upplevelser kan man nog få PTSD av, det är inte värt det.

Att läsa tripprapporter av folk som testar Datura blir aldrig tråkigt. Mycket av det du beskriver känns som hämtat ur The Grudge. Är det en film du haft mardrömmar av eller tyckte var läskig då du såg den?

Ångrar det gör jag inte då det var en mycket annorlunda upplevelse än vad jag någonsin varit i närheten av tidigare. Dock så kanske vi inte borde ha tagit en så pass stor dos, vilket inte riktigt går att säga då änglatrumpet inte går att dosera på ett vettigt sätt.

Skräckfilmer är någon jag ibland ser på men verkligen hatar, mycket därför hallucinationerna under ruset var fruktansvärda.

Tappar man helt förmågan att inse att man inte kan lita på sin syn och hörsel fastän man gång på gång bevisar för en själv att det man just såg inte finns?

Ni visste ju att ni hade käkat änglatrumpet... Läser man LSD-tripprapporter så är det ju ingen som glömmer att de trippar. Eller så minns jag fel.

Jag bara undrar!

Svårt att förklara känslan men jag var helt borta stundvis. Klart jag visste att jag käkat änglatrumpet men hela hjärnan var borta på något vis samt att hallucinationerna var så pass verkliga att det inte gick att urskilja dem från det som var verklighet.