Kommunpolitiker i Göteborg dömd för sexköp

Postat 26 februari, 2014 av Mir E. Duism

Patriarkatets undergång

Förra veckan skrev jag ett inlägg om hur mannen blivit onödig och hur kvinnor är på väg framåt. När jag pratar om ”mannen” och ”kvinnan” här, så läs det som normer. Ni vet, de där egenskaperna vi förknippar med manlighet och kvinnlighet. Vi har helt plötsligt vaknat upp i ett samhälle där de kvinnliga egenskaperna premieras över de manliga. Där med inte sagt att patriarkatet är borta, eller att kvinnor inte är förtryckta, snarare raka motstaten. Mannen och patriarkatet är ungefär som de där spökena i alla filmer om ”det hemsökta huset”. Det vill säga en döende vålnad som inte riktigt förstått att dess tid är förbi och gör sitt bästa för att orsaka så mycket lidande som möjligt innan det försvinner för gott. Självfallet är det inte givet att patriarkatet kommer att försvinna, men om saker och ting fortsätter som de gör nu, så kommer det om en eller två generationer vara kvinnor som sitter på all makt och männen så får känna på hur de är, tja, hur det är att ses som misslyckade.

Jag tror att detta hör ihop med att vi pratar så mycket om normer idag, hur hela den feministiska rörelsen värkar ha gått från att diskutera politiska förslag till att handa om normer som vi alla vet är förlegade. Ni vet, heteronormen, att det kvinnliga ses som underordnat och allt sådant. Så långt allt väl. Vad jag skall skriva om här idag är, hur det kom sig att det blev så här. Eller kanske rättare sagt, vad är det i vår situation idag som gör det möjligt att se mannen och det maskulina (i klassisk bemärkelse) som onödigt och förlegat?

Svaret är ganska enkelt. Det handlar om ekonomi. Och att vår ekonomi sedan slutet på 70-talet börjat förändras, och den förändras väldigt snabbt. Kulmen kom nog i och med finanskrisen 2008. För kriser har den egenskapen att de förstör väldigt mycket, framför allt gamla ekonomiska strukturer.

Men vänta lite nu? Vi skulle ju prata om normer, manligt och kvinnligt och hur kvinnliga egenskaper värderas högre idag. Vad har det med ekonomi att göra? Allt.
Men för att förstå det så måste vi först förklara två begrepp. Det är två begrepp som betyder väldigt olika saker i olika sammanhang, så här ska jag prata om dem utifrån deras ekonomiska betydelse. Modernism och post-modernism. Jag vet krångliga tråkiga ord, jag ska försöka bryta ner det på en relativt begriplig nivå för er som vet vad heteronormativitet betyder men inte har en susning om vad en konjunkturell strukturomvandling är för något.

Modernismen är en ekonomisk period som sträckte sig från typ någon gång på 1800-talet, hade sin storhetsperiod på 1900-talet och nu är lite död även om den inte vet om det. Och åter igen nu pratar vi ekonomi. Modernismen var det ekonomiska systemet som gav män mycket mer makt än vad de hade innan. Ekonomin var i huvudsak uppbyggd kring industrier och likande arbeten, och framför allt så var samhället som helhet utformat efter den typen av ekonomi. Det handlade om tungt fysiskt arbete, om tydliga hierarkier där chef var chef och en jobbade vanligtvis på samma arbetsplats under hela sitt liv. Vad mer är så handlade det om en väldigt tydlig uppdelning mellan arbetslivet och privatlivet, på jobbet var en en person, när en slutade så gick en hem och lämnade jobbet med sina arbetskläder. Om en ska förenkla saker, (och det gör jag här, väldigt mycket). Så handlade modernismen om tydliga strukturer, där en arbetade oftast större delen av sitt liv på samma arbetsplats, och om en tydlig uppdelning mellan jobbet och hemmet. Det var så den moderna mannens skapades, i det arbetslivet. Kvinnan, var som bekant är förpassad till hemmets dunkla vrår.

Postmodernismen är en liten annan grej. Det är något som håller sig på att smyga på. Framför allt är det ett ekonomiskt system, eller för att vara mer precis, en förändring i det ekonomiska systemet som gynnar kvinnliga egenskaper mycket mer. Och som lämmar mannen lite handfallet och missanpassad. Om ni vill tänka er den ideala postmoderna människan så är det Isabella Lövwengrip, även kallad Blondinbella. Mycket är sig fortfarande likt. Men här har vi två saker som har förändrats och som gynnar kvinnliga normer:

1.Offentligt-privat My ass! Idag så är det inge större skillnad mellan privatlivet och arbetsklivet, vi tar i allt större utsträckning med oss jobbet hem, svarar på jobbmail på telefonen och kommer på nya idéer som skall genomföras. Nu kanske vän av ordning säger, klass! Det är bara en liten del av befolkning, typ medelklassen och överklassen som har den typen av yrken där yrket blir en del av livsstilen och jobbar med sina intressen. Där jobb och privatliv smälter ihop på det viset. Där den privata sfären tar över den offentliga. Om det ändå vore så väl, för den som jobbat på ett bemanningsföretag eller på ett vikariat så är det självklart att en ständigt måste vara på sin vakt, aldrig helt ledig, ständigt redo att ryka in så fort telefonen ringer. En blir aldrig riktigt ledig eftersom att en måste vara tillgänglig hela tiden.
2.Hierarkier? Idag skall vi jobba som fristående entreprenörer. Vi använder oss av våra privata nätverk för att få jobb, få igenom spännande projekt och så vidare. Vi arbetar inte i hierarkier på samma sätt, vi jobbar i nätverk där vänners kompetens blir något som mycket väl kan komma till användning för den skickliga entreprenören. Eller vänners vänner. Den industriella mannen som är van vid att jobba på ett löpande band och uppfostrad efter de normerna står handfallen och ser i ärlighetens namn lite fånig ut i jämförelse med de kvinnor som är vana vid att ta socialt ansvar, som har uppfostras att hålla god relation och hålla ihop familjen. Egenskaper som kommer väl till pass när de gamla strukturerna försvinner och vi allt mer jobbar i nätverk.
Jag skulle kunna rada upp en tio andra sätt som saker och ting har förändrats på. Men jag ser redan att det här inlägget då blir längre än vad någon orkar läsa. Men jag hoppas att min poäng har gått fram. Vi lever i en ekonomi som är mycket mer flytande och föränderlig. Där sociala egenskaper är viktigare än någonsin och nätverk är viktigare än korrekta strukturer och där den klassiska uppdelningen mellan offentligt privat håller på att lösas upp. En ekonomi som faktiskt premierar kvinnliga egenskaper. Jag tror det är därför vi ser en feminism som är på uppgång igen, som fokuserar mycket på normer. Eftersom att vi är på väg in ett nytt ekonomiskt system där kvinnliga egenskaper premieras så förändras självfallet sättet vi värderar kvinnan. För normer är till stor del (inte bara!) en följd av ekonomi. Normer är, för det mesta ett sätt att rättfärdiga hur saker och ting redan är. Under modernismen premierades manliga egenskaper, därför så sågs män som mer värda. NU håller ekonomin på att förändras, normerna är nog inte långt efter.

Och en lite teser inför ett framtida inlägg. Som blir en fortsättning på detta. Något som vi alla bör tänka på, är att övergången till den postmoderna ekonomin, tyvärr till stor del har gått hand i hand med vad som brukar kallas för Nyliberalism. Privatiseringar, ökande ekonomiska klyftor och en tendens att ta betalt för saker som förut var grattis. Jag tror inte att det sambandet är nödvändigt. Men nu finns det där, och en av feminismens största utmaningar tror jag i framtiden blir att tänka kring hur en aggressiv nyliberalism hör ihop med kvinnors ökande makt. Och ifall de går att skilja åt, eller rättare sagt, hur?