detta är det sjukaste jag varit med om i HELA mitt liv. kommer låta konstigt och väldigt dåligt formulerat. men jag gör mitt bästa efter vad jag kommer ihåg. så hoppas ni kan ha förståelse med detta, och att ni verkligen läser allt. annars kommer det låta ännu sjukare. kortar ner lite för att det inte ska ta 12 år att läsa.
åkte till göteborg över helgen för att hälsa på en polare. väl där så hade han spice, jag grönt. tänkte att det gör väl inget att testa en gång bara.
vi sitter 4 st och meckar 3 st. polaren ligger i en soffa, jag ligger i en fåtölj. vi slöglor på tv medan vi röker, snackar lite allmän skit. vi röker upp första.
innan jag fortsätter måste jag beskriva lite saker så ni hänger med.
drömmer väldigt ofta om scenarion som aldrig hänt, ibland händer liknande scenarion irl och jag får sjukaste deja vu känslan, men ibland är det bara drömmar som är sjukt löjliga.
jag sitter i fåtöljen och kommer på mig själv tänka "hur kom jag hit? jag känner igen stället som fan, som om jag sett det när jag var liten. att här har jag varit innan. hela tv bänken och soffan och tvn sticker ut och jag får nu en otroligt obehaglig känsla av att jag ska inte vara här.
kroppen rycker till på ett sjukt speciellt sätt som aldrig hänt förut. får flashbacks till saker som inte hänt. som om jag är en annan person i min kropp. jag kommer inte ihåg exakt allt som jag tänkte på, men fick flashbacks som varade en evighet. fick små blickar från ett liv där personen ibland fick ryck i kroppen, typ som ticks. det är sjukt svårt att förklara i text. men tänk er att höger arm, och vänster hand rycker till. (detta som hände mig)
får även ett minne av en film, där hela verkligheten är fake, utan personen som "lever" är ett experiment där folk skapat hela hans värld i drömmar för att utföra sociala experiment och liknande. han har under sin uppväxt haft en fras som han hört från någonstans, men kan verkligen inte komma ihåg den exakt. något som liknar "tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en.....?
slänger ett öga på tvn och ser ett gammalt avsnitt av californication som jag inte sett på låååång tid. får en sprängande huvudvärk och kommer ihåg exakt vad som händer i avsnittet, får en otroligt obehaglig känsla och kommer ihåg filmen jag tänkte på. den slutade med att personen vars liv jag fått flashbacks ifrån vaknar upp som jag kommer göra, och han får då reda på att hela hans liv är påhittat, och att allt som hänt är just för att det är så en viss person vill det ska utspelas. allt blir svart.
vaknar upp och ser tvn, bänken och min polare. första tanken som slår mig är "nej, det här är inte på riktigt". vänder mig åt polaren och ser att han sitter upp. får världens panik och innan han säger något vet jag exakt vad han ska säga. "tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka? får världens panik och börjar andas sjukt fort, rycker till i kroppen och minns alla flashbacks jag hade tidigare. blir helt övertalad om att hela mitt liv är påhittat och att detta redan utspelats en gång innan. jag tappar kontrollen över kroppen och får sjukt ont i hela kroppen, speciellt huvudet.
polaren sitter och stirrar på mig helt lugnt, som att han vart med om det här innan. han kollar på mig och säger, det är lugnt. det är snart över, jag vet hur det känns. men det är snart över.
det enda jag kan tänka på är mitt liv är påhittat, jag har blivit lurad, vem är jag egentligen?
inte långt efter mina sjuka tankar så säger polaren, ta det lugnt. kommer du ihåg när du var liten? försök komma ihåg.
smärtan i kroppen är det värsta jag vart med om, känns som att mitt huvud håller på att explodera och som att huden på armarna håller på att slitas bort. förstår verkligen inte vad han menar, gör mitt bästa för att komma ihåg, men smärtan är för stor.
polaren tar tag i kontrollen som jag har i vänster handen, tar den ur min hand. när han gör detta känns det som att någon tar och snurrar min tumme flera varv så den ser ut som de gamla nyckelringarna folk brukade ha av snurrad plast eller glas, glömt vad de var gjorda av. det gjorde så sjukt ont så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. jag kunde inte röra mig. allt blir svart.
vaknar upp igen och det är exakt samma scenario, fast denna gången utspelar allt sig i slow motion och jag vet redan exakt hur min kropp kommer röra sig, jag ser mönstret som mina armar och händer kommer röra sig innan det händer. denna gången säger inte polaren "tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka?" nu kollar han bara på mig och säger, det kommer bli bra, det kommer gå över. men du måste komma ihåg. du måste komma ihåg vad som hände när du var liten.... smärtan börjar köra igång, men denna gången blir jag även otroligt rädd, för det är 3'dje gången det känns som detta utspelat sig. han fortsätter kolla på mig och säger "jag vet att det gör ont, men det viktigaste är att du kommer ihåg. du måste komma ihåg.... kommer du ihåg vad som hände? får flashbacks igen, och i mitt huvud utspelar sig scenarion från mitt liv när jag var liten, saker som jag inte vet om de är sanna eller inte. kan inte förklara allt här för det skulle ta hur lång tid som helst, och vara sjukt tråkigt.
hur som, jag vaknar upp igen och känner smärtan, men samtidigt känner jag mig jävligt lugn. för jag förstår vad han pratar om, jag vet vart allt kommer ifrån. jag förstår äntligen att mitt liv fram till den punkten har varit styrt av någon annan för att få reda på något som hände när jag var liten. allt blir svart igen.
vaknar upp igen och är sjukt förvånad över vad som hänt, jag förstår verkligen ingenting. kollar på min polare och han säger "tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka?" får sån sjuk panik igen och känner mig så sjukt ensam, blir otroligt ledsen men sen inser jag vad som kommer efter detta. huvudet börjar dunka, armarna gör ont. polaren säger igen "jag vet att det gör ont, men det viktigaste är att du kommer ihåg." allt går i slow motion, jag rör min kropp på samma sätt som de andra gångerna, försöker luta mig framåt, polaren tar kontrollen ur handen och mitt finger skruvar sig. smärtan är helt sjuk men denna gången får jag flashbacks igen och kopplar ihop allting. jag vet vart frasen kommer ifrån, jag vet vem han är. jag förstår äntligen. jag vet vad som kommer hända. denna gången blir inte allt svart utan smärtan går sakta över till lycka, jag känner mig så trygg med min kompis, jag förstår honom så bra att jag nästan älskar honom. vi känns som samma person. lycka tar snabbt över min kropp och smärtan är nästan borta. helt plötsligt slår mig tanken igen att mitt liv är påhittat, jag är någons experiment.. paniken kommer och jag andas riktigt snabbt och tungt. allt blir svart.
"tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka?" paniken sätter sig i, smärtan kryper fram. "ta det lugnt, du måste komma ihåg. du måste komma ihåg vad som hände" smärtan går över till lycka, lyckan går över till panik. "det är lugnt, kommer du ihåg vad som hände?" lyckan kommer igen och allt blir svart.
"tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka?" paniken sätter sig i, smärtan kryper fram. "ta det lugnt, du måste komma ihåg. du måste komma ihåg vad som hände" smärtan går över till lycka, lyckan går över till panik. "det är lugnt, kommer du ihåg vad som hände?" lyckan kommer igen men nu känner jag att jag måste bryta mig ur mönstret. annars kommer jag vara fast i denna loop för evigt, detta experiment kommer aldrig ta slut. jag vet exakt hur jag kommer röra mig, jag ser framför mig hur armarna SKA röra sig. använder all min energi till att röra mig annorlunda och helt plötsligt blir allt klart, polaren sitter jämte mig och frågar om han ska hämta vatten. detta är helt annorlunda från vad som hände innan och jag börjar lugna ner mig och komma till verkligheten. polaren kommer med en cola flaska fylld med vatten och frågar vad som hände. jag kollar runt i huset och ser tvn, ser att avsnittet har inte gått mer än 5 min sen jag slocknade. får inte fram ett ord, det känns som jag vart borta i flera år. jag har starka detaljer från mina flashbacks och förstår ingenting.
efter det så blir allt bättre och vi slänger på en film, lägger mig och vilar och gör inte ett piss resten av dagen. detta hände i lördags och mår nu helt ok igen, men har sjukt svårt och förklara vad som hände, det är så mycket jag inte kan skriva ner för det skulle ta otroligt lång tid och vissa detaljer har börjat bli lite suddiga. hur som helst är detta det mest obehagliga som hänt i hela mitt liv och jag har verkligen ingen aning om vad som hände.
är 26 och är man. ingen aning om vilken typ av spice det handlade om, och var runt en 0,3g
åkte till göteborg över helgen för att hälsa på en polare. väl där så hade han spice, jag grönt. tänkte att det gör väl inget att testa en gång bara.
vi sitter 4 st och meckar 3 st. polaren ligger i en soffa, jag ligger i en fåtölj. vi slöglor på tv medan vi röker, snackar lite allmän skit. vi röker upp första.
innan jag fortsätter måste jag beskriva lite saker så ni hänger med.
drömmer väldigt ofta om scenarion som aldrig hänt, ibland händer liknande scenarion irl och jag får sjukaste deja vu känslan, men ibland är det bara drömmar som är sjukt löjliga.
jag sitter i fåtöljen och kommer på mig själv tänka "hur kom jag hit? jag känner igen stället som fan, som om jag sett det när jag var liten. att här har jag varit innan. hela tv bänken och soffan och tvn sticker ut och jag får nu en otroligt obehaglig känsla av att jag ska inte vara här.
kroppen rycker till på ett sjukt speciellt sätt som aldrig hänt förut. får flashbacks till saker som inte hänt. som om jag är en annan person i min kropp. jag kommer inte ihåg exakt allt som jag tänkte på, men fick flashbacks som varade en evighet. fick små blickar från ett liv där personen ibland fick ryck i kroppen, typ som ticks. det är sjukt svårt att förklara i text. men tänk er att höger arm, och vänster hand rycker till. (detta som hände mig)
får även ett minne av en film, där hela verkligheten är fake, utan personen som "lever" är ett experiment där folk skapat hela hans värld i drömmar för att utföra sociala experiment och liknande. han har under sin uppväxt haft en fras som han hört från någonstans, men kan verkligen inte komma ihåg den exakt. något som liknar "tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en.....?
slänger ett öga på tvn och ser ett gammalt avsnitt av californication som jag inte sett på låååång tid. får en sprängande huvudvärk och kommer ihåg exakt vad som händer i avsnittet, får en otroligt obehaglig känsla och kommer ihåg filmen jag tänkte på. den slutade med att personen vars liv jag fått flashbacks ifrån vaknar upp som jag kommer göra, och han får då reda på att hela hans liv är påhittat, och att allt som hänt är just för att det är så en viss person vill det ska utspelas. allt blir svart.
vaknar upp och ser tvn, bänken och min polare. första tanken som slår mig är "nej, det här är inte på riktigt". vänder mig åt polaren och ser att han sitter upp. får världens panik och innan han säger något vet jag exakt vad han ska säga. "tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka? får världens panik och börjar andas sjukt fort, rycker till i kroppen och minns alla flashbacks jag hade tidigare. blir helt övertalad om att hela mitt liv är påhittat och att detta redan utspelats en gång innan. jag tappar kontrollen över kroppen och får sjukt ont i hela kroppen, speciellt huvudet.
polaren sitter och stirrar på mig helt lugnt, som att han vart med om det här innan. han kollar på mig och säger, det är lugnt. det är snart över, jag vet hur det känns. men det är snart över.
det enda jag kan tänka på är mitt liv är påhittat, jag har blivit lurad, vem är jag egentligen?
inte långt efter mina sjuka tankar så säger polaren, ta det lugnt. kommer du ihåg när du var liten? försök komma ihåg.
smärtan i kroppen är det värsta jag vart med om, känns som att mitt huvud håller på att explodera och som att huden på armarna håller på att slitas bort. förstår verkligen inte vad han menar, gör mitt bästa för att komma ihåg, men smärtan är för stor.
polaren tar tag i kontrollen som jag har i vänster handen, tar den ur min hand. när han gör detta känns det som att någon tar och snurrar min tumme flera varv så den ser ut som de gamla nyckelringarna folk brukade ha av snurrad plast eller glas, glömt vad de var gjorda av. det gjorde så sjukt ont så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. jag kunde inte röra mig. allt blir svart.
vaknar upp igen och det är exakt samma scenario, fast denna gången utspelar allt sig i slow motion och jag vet redan exakt hur min kropp kommer röra sig, jag ser mönstret som mina armar och händer kommer röra sig innan det händer. denna gången säger inte polaren "tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka?" nu kollar han bara på mig och säger, det kommer bli bra, det kommer gå över. men du måste komma ihåg. du måste komma ihåg vad som hände när du var liten.... smärtan börjar köra igång, men denna gången blir jag även otroligt rädd, för det är 3'dje gången det känns som detta utspelat sig. han fortsätter kolla på mig och säger "jag vet att det gör ont, men det viktigaste är att du kommer ihåg. du måste komma ihåg.... kommer du ihåg vad som hände? får flashbacks igen, och i mitt huvud utspelar sig scenarion från mitt liv när jag var liten, saker som jag inte vet om de är sanna eller inte. kan inte förklara allt här för det skulle ta hur lång tid som helst, och vara sjukt tråkigt.
hur som, jag vaknar upp igen och känner smärtan, men samtidigt känner jag mig jävligt lugn. för jag förstår vad han pratar om, jag vet vart allt kommer ifrån. jag förstår äntligen att mitt liv fram till den punkten har varit styrt av någon annan för att få reda på något som hände när jag var liten. allt blir svart igen.
vaknar upp igen och är sjukt förvånad över vad som hänt, jag förstår verkligen ingenting. kollar på min polare och han säger "tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka?" får sån sjuk panik igen och känner mig så sjukt ensam, blir otroligt ledsen men sen inser jag vad som kommer efter detta. huvudet börjar dunka, armarna gör ont. polaren säger igen "jag vet att det gör ont, men det viktigaste är att du kommer ihåg." allt går i slow motion, jag rör min kropp på samma sätt som de andra gångerna, försöker luta mig framåt, polaren tar kontrollen ur handen och mitt finger skruvar sig. smärtan är helt sjuk men denna gången får jag flashbacks igen och kopplar ihop allting. jag vet vart frasen kommer ifrån, jag vet vem han är. jag förstår äntligen. jag vet vad som kommer hända. denna gången blir inte allt svart utan smärtan går sakta över till lycka, jag känner mig så trygg med min kompis, jag förstår honom så bra att jag nästan älskar honom. vi känns som samma person. lycka tar snabbt över min kropp och smärtan är nästan borta. helt plötsligt slår mig tanken igen att mitt liv är påhittat, jag är någons experiment.. paniken kommer och jag andas riktigt snabbt och tungt. allt blir svart.
"tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka?" paniken sätter sig i, smärtan kryper fram. "ta det lugnt, du måste komma ihåg. du måste komma ihåg vad som hände" smärtan går över till lycka, lyckan går över till panik. "det är lugnt, kommer du ihåg vad som hände?" lyckan kommer igen och allt blir svart.
"tjena mannen, allt bra eller? ska du ha en macka?" paniken sätter sig i, smärtan kryper fram. "ta det lugnt, du måste komma ihåg. du måste komma ihåg vad som hände" smärtan går över till lycka, lyckan går över till panik. "det är lugnt, kommer du ihåg vad som hände?" lyckan kommer igen men nu känner jag att jag måste bryta mig ur mönstret. annars kommer jag vara fast i denna loop för evigt, detta experiment kommer aldrig ta slut. jag vet exakt hur jag kommer röra mig, jag ser framför mig hur armarna SKA röra sig. använder all min energi till att röra mig annorlunda och helt plötsligt blir allt klart, polaren sitter jämte mig och frågar om han ska hämta vatten. detta är helt annorlunda från vad som hände innan och jag börjar lugna ner mig och komma till verkligheten. polaren kommer med en cola flaska fylld med vatten och frågar vad som hände. jag kollar runt i huset och ser tvn, ser att avsnittet har inte gått mer än 5 min sen jag slocknade. får inte fram ett ord, det känns som jag vart borta i flera år. jag har starka detaljer från mina flashbacks och förstår ingenting.
efter det så blir allt bättre och vi slänger på en film, lägger mig och vilar och gör inte ett piss resten av dagen. detta hände i lördags och mår nu helt ok igen, men har sjukt svårt och förklara vad som hände, det är så mycket jag inte kan skriva ner för det skulle ta otroligt lång tid och vissa detaljer har börjat bli lite suddiga. hur som helst är detta det mest obehagliga som hänt i hela mitt liv och jag har verkligen ingen aning om vad som hände.
är 26 och är man. ingen aning om vilken typ av spice det handlade om, och var runt en 0,3g
__________________
Senast redigerad av moffizz 2014-04-09 kl. 12:37.
Senast redigerad av moffizz 2014-04-09 kl. 12:37.