Vänsterns dilemma

Jag har ett tag funderat på vänsterns dilemma. Man säger sig kämpa för den svenska välfärden och mot klyftor i samhället. Samtidigt vurmar man för hög invandring från tredje världen, gärna en helt fri invandring om man fick bestämma själva. Man verkar dock inte förstå att just dessa extrema invandringsnivåer skapar en enorm belastning på vår allmänna välfärd och på sikt riskerar att rasera den. Man verkar också vägra att inse att just den invandringspolitik som man förespråkar är på väg att bygga en underklass med etniska och kulturella förtecken. Den förda politiken skapar även en enorm segregation, helt stick i stäv med de målsättningar som vänstern har i form av minskade klyftor och utanförskap.

Så var är självinsikten? Är ideologi det enda som betyder något i vänsterkretsar, och är den så viktig att man är beredd att blunda för de reella konsekvenserna av den egna politiken?

Det som har blivit fel med hela djävla vänsterrörelsen är att helt plötsligt har tre 1%-grupper fått makten att styra hela "utvecklingen" i rörelsen.
Det är tyvärr det av riktiga Socialdemokrater (finns det några kvar ifrån 1970-talet idag?) mycket avskydda TRASPROLETARIATET.
Det är den radikala feminismen som aldrig har varit "vänster" någon gång.
Det är HBTQIXYZ som av någon djävla anledning också är vänster idag.

Det största felet som orsakade detta var dock att man lät Trasproletariatet få sätta agendan och därmed så dog den svenska Socialdemokratiska rörelsen.

Anledningen är helt enkelt att vänstern tror att pengar växer på träd. Svårare än så är det inte.

Det finns ingen resursbrist som inte går att lösa genom höjda skatter, detta är vänsterns "tänkande".

Ja, jag ska inte återge Maggie Thatchers kända fras, ni har ju sett den många gånger förut.

Man har gått rakt i fällan gillrad av Nya Moderaterna, som lindat in sin cyniska lönedumpnings- och splittringspolitik i begrepp och slagord som humanism, broar istället för murar och inte minst klassikern "öppna era hjärtan".

Införandet av en medborgarlön hade emellertid kunnat fungera som en humanistisk åtgärd som samtidigt kunnat ursäkta en hårdare kontroll av gränserna.

Jag tror i och för sig inte på några djupare långsiktiga strategiska planer hos V eftersom de verkar ta ställning i frågor precis när de dyker upp utan någon somhelst tillförsikt. Men med en marknadsekonomisk framtidsanalys av V kan det vara så att dessa nya "underklasser", som du beskriver, är deras framtida väljarbas.
Vänstern har ju alltid varit blue collar-arbetares parti, folket på golvet osv. Tänker man sedan med ett makroperspektiv kan man konstatera att de stora lönesättarfacken inom industriexporten, om än alltjämt störst, är nedåt trendande när det gäller relativ storlek, samtidigt som tjänstesektorn är den i särklass snabbast växande i Sverige.
I tjänstesektorns vatten fiskar inte V, och med globaliseringen kommer Vänsterns klassiska väljarbas sakta men säker att dö ut genom effektivisering, outsourcing och konkurrensfattig skattepolitik, globalt sett, mm.
Genom att för dagen pissa på de praktiskt lagda i samhället, väljer alltså Vänstern att säkra en framtida väljarbas istället för att säkra arbeten för de som redan finns här, på den sektor som växer långsammast.

Vänstern är till sin natur en global rörelse. Man är världsförbättrare, inte Sverigeförbättrare - "upp trälar uti alla stater", "störtas ska det gamla i gruset" o.s.v. Om man säger sig vara för jämlikhet överallt och alltid så kan man inte plötsligt upphöra med det när man når nationsgränsen. Att man offrar svensk välfärd för global jämlikhet är med andra ord helt logiskt. Det var snarare "folkhemmet" som var en avvikelse från vänsterns grundideologi, inte den utveckling vi ser nu när vänstern konstant sätter icke-svenskars intressen före svenskars.

Det är inte alls logiskt. Det är ungefär som att du skulle hålla på att dö av törst med tar ditt sista glas vatten och försöker släcka grannens hus. Det finns ingen heder i att vara så generös så det förgör en själv.

Jo, det är faktiskt helt logiskt. Simora beskrev det mycket bra. Talar man med vänstermänniskor så är det precis så de "tänker". Att ideologisk följdriktighet samtidigt innebär att man sågar av grenen som man själv sitter på är en helt annan sak.

Men insåg de detta och började fatta att man måste dra principiella gränser runt nationen så skulle de ju byta ideologi och inte längre vara vänster och tro på "allas lika värde".

Socialister hade de fortsatt kunna vara (av högertyp - nationella socialister), men inte vänster.

Japp, håller med helt också hållet. Menade bara att det för mig inte låter logiskt varav grenen man själv sitter på.

Problemet med vänstermänniskor är att dom är ekonomiska analfabeter själva. Innan valet gjorde SVT en undersökning om politikernas privatekonomi. Och föga förvånande intog V och Fi jumboplatsen med avseende på obetalda skulder hos kronolle...

http://www.svt.se/nyheter/val2014/23...pa-valsedlarna

Och dessa ska styra och använda andras pengar? Det är inte svårt att räkna ut hur det kommer att gå... Tur att de inte är så stora trots allt.

Vänstern VILL HA djupa klyftor och inre konflikter i samhället!
Det är ju det som hela deras logik och "ideologi" bygger på. Det är ett problem som de vill, och alltid gjort allt de har kunnat för att, FÖRSTÄRKA, aldrig lösa. I samhällen där alla har högt, om än ojämnt fördelat, välstånd så är ju vänstern inte alls populär. Vänsterpamparna älskar att se alla tiggare som sitter på gatorna i vinterkylan. Det gynnar deras chanser att bli valda och girigt göra sig själva till politiska miljonärer. Längre än så tänker de inte.

Vänster är inte en "ideologi", det är ett bedrägeri. Eller kan någon ge några exempel på 100% socialistiska samhällen som varit framgångsrika? Sovjet? Mao-Kina? Pol Pot-Kambodja? Venezuela? Kuba? Nordkorea? Nä, men undantagslöst så har vänsterns makt gjort vänsterpampar till mångmiljardärer på de lurade skatteslavarnas bekostnad!

Du har faktiskt slagit huvudet på spiken. Välfärdsstatens första fundament är exkludering. Det är omöjligt att upprätthålla en välfärdsstat och samtidigt utsträcka den till hela världen. Det krävs en hög sysselsättning och många som betalar skatt.

Fredrik Reinfeldt var smart när han slog en deal med riksdagens naivaste parti MP. Ett parti som velat åstadkomma flexiblare arbetsmarknad mindre välfärdsstat allierade sig med ett naivt rädda-världen-parti som tror att välfärdsstatsdilemmat försvinner om man bara tror tillräckligt mycket på det goda. En modern trojansk häst.