Ida Johanssons mördare beskriver hur hans mord fick honom att må jättebra.
Citat:
I samband med strypningen kände han en skön känsla berättar han. Det var som att all frustration rann av honom och byttes om lugn och tillfredsställelse. Han jämför det med känslan han fick när han som 13-åring ströp sina husdjur.
Efter dådet upphörde det kaos inom honom som fanns där innan. Han kände sig helt tom under flera timmar vilket gjorde att han utan någon större ansträngning kunde upprätthålla fasaden inför sin familj. Han gick hem, duschade och åt mat med sin familj utan att någon anade någonting om vad han precis gjort ute i skogen.
Citat:
Ulf Åsgård, psykiater och expert på gärningsmannaprofiler, har följt fallet. Han säger att 19-åringens beskrivning av sina känslor och upplevelser är klassisk.
– Det är många förstagångsmördare som beskriver detta. Det är det som leder till seriemördande, vilket i sig dock är ovanligt. Men en del vill uppleva det där gång på gång, det blir som ett narkotiskt rus.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kr...cle22272379.ab
Samma med Nerijus? Hade han nåt störande inombords som behövde dämpas?
Lugn och fin blev han efter sitt dödande? Mådde som en prins?
Ville göra om det så fort som möjligt?