Ptja, kanske skulle man ge sin egen historia om hur det har gått/går för mig och min helomskurna penis. Jag gjorde operationen 4/1 så detta är 4:e dagen efter min operation.
Innan OP
Jag var till min husläkare för ett annat problem än trång förhud även om det troligtvis var den bakomliggande orsaken till den förhudsinflammation som besöket handlade om. Hur som haver så fick jag den biten fixat men i och med allt detta så krympte förhuden ännu mer och nu var det riktigt illa. Jag kunde inte få ner förhuden över ollonet innan när jag var slak men nu efter infektionen så kunde jag inte ens dra bak så jag såg mer än toppen på ollonet. Kunde inte dra bak tillräckligt för att kissa ordentligt ens... Förklarade det för husläkaren och antar att han redan visste om att det var trångt då han undersökte infektionen och hur det var med den biten under besöket. Han skickade remiss till Urolog och kanske 2-3 veckor senare så var jag på besök där och det tog väl en 5 sekunder av tittande på min stolthet innan det konstaterades att operation var nödvändig. Urologen rekommenderade helomskärelse i mitt fall då det var så pass trångt att något annat än det skulle leda till samma problem igen. Jag höll med för jag har gått och grubblat på det här i säkert 5-6 år innan jag blev så trång som jag var efter infektionen, och har du alltid tänkt att jag bara ville ha bort skiten. Sagt och gjort så skickades en remiss till deras kirurgavdelning och ca 2 månader senare så ligger jag under skalpellen
Operationsdagen
Kvällen innan och på morgonen så var jag tvungen att tvätta mig med descutan, var en jäkla process det där. Kändes som om man levde i duschen... Men nåja, åker in till sjukhuset och anmäler mig i receptionen, får någon krånglig vägbeskrivning och letar mig igenom labyrinten tills jag hittar urologavdelningen. Sitter där i kanske 10 minuter innan jag blir inropad till ett omklädningsrum där jag får byta om till operationsutstyrseln. Efter ett litet tag så blir jag hämtad därifrån och visad till väntrummet där jag får sitta i ungefär 45 minuter innan kirurgen kom och pratade med mig om min operation. Han var riktigt trevlig och professionell. Han utstrålade ett sådant lugn också som helt eliminerade min nervositet, jag var helt lugn efter vårt lilla samtal vilket jag tyckte var jättekonstigt. Jag hade förväntat mig att få panikattacker åt höger och vänster då jag har problem med det annars. Men icke, vilket var väldigt skönt!
Efter samtalet så fick jag vänta i en timme ungefär, men det gjorde ingenting då det fanns annat att ockupera tiden med + att jag inte kände någon nervositet eller obehag. Någon gång mellan samtalet och operationen så kom narkosläkaren och ville ställa lite frågor, där var det minsann ord och inga visor. Han var raka motsatsen till kirurgen, men som tur var så var det inte han som var närvarande under operationen. Fick istället en yngre kille som var mycket mer lik kirurgen, dvs trevlig och professionell. Jag hade valt lokalbedövning och lugnande (var ju tvungen ifall jag fick panik under skalpellen, sen får man väl passa på när det bjuds
) så narkosläkaren kom ut till mig en stund innan operationen och satte nål i armen och gav mig två smärtstillande tabletter.
Efter en liten stund till så blev jag visad till operationssalen och fick lägga mig på bordet. Det var en narkosläkare, kirurg, assisterande kirurg och en sjuksköterska närvarande under ingreppet. De började alla med att hälsa och introducera sig själva (de som jag inte redan hälsat på då) och vad de hade för uppgift. Sen hängde de ett för ett skynke så jag inte skulle se ingreppet och kirurgen frågade om han kunde ta bedövningen innan jag hade fått lugnande så den fick verka innan så allt skulle flyta på bättre, vilket var lugnt. Bedövningen stack lite grann, men var inte värre än att få en spruta i armen tyckte jag. Bara första sticket som kändes sen valde kirurgen att ta de anda sticken i ställen som redan var bedövade. Alla stick gjordes i roten, under tiden som detta pågick så fick jag i mig lugnande utan att jag märkte av det. Narkosläkaren sa bara att jag snart skulle få åka lite karusell... Och ca 2 sekunder efter det så snurrade hela rummet ett litet tag och jag mådde toppen!
När lugnande hade börjat verka så körde de igång efter att ha blivit försäkrade av mig att jag inte kände någonting utav vad de höll på med. Själva ingreppet tog kanske 30-45 minuter och de var alla väldigt noga med att förklara allt som de gjorde. Efter operationen så lindades soldaten in och jag fick en förlossningsbinda och ett par nätkalsonger att ta på mig. Blev sen visad till väntrummet igen där jag skulle vänta på kirurgen som skulle prata med mig innan jag fick ta mig hemåt. De bjöd på mackor, kaffe, å vatten under tiden jag väntade. Däremot så fick jag inte med mig något annat hem som någon smärtstillande kräm eller så, vilket så här i efterhand var konstigt när man läst andras historier. Men men! Tog sjuktransport hem då jag hade haft 1½ timme hem kommunalt vilket jag inte hade lust med. Väl hemma så var jag trött så bestämde mig för att lägga mig och sova, la mig på rygg med soldaten i högläge och allting på som jag fick på sjukhuset + kallingar utanpå. Vaknar ett par timmar senare och känner att det är blött, lyfter på kallingarna och ser att det är blod ÖVERALLT
Förlossningsbindan var full, omlägget hade lossnat och kalsongerna var nerblodade till förbannelse. I panik så springer jag till badrummet och försöker göra rent och mitt i allt det så blev jag pissnödig så nu hade jag två saker att vara orolig för, hur fan skulle första pissen kännas? Men allt gick bra i slutändan, fick inte det minsta ont! Gjorde rent, la nytt omlägg och la mig i sängen igen och somnade om. Efter det har det inte kommit speciellt mycket blod, ett par droppar här och där.
Är nu snart på dag 5 och är förvånad över att det har varit så pass smärtfritt som det varit. Inte haft ont mer än morgonstånd en dag då det kändes som om ett stygn skulle lossna, sved som satan. Men utöver det i stort sätt smärtfritt. Har inte slutat blöda ännu från stygnen, men är så pass lite så det är säkert morgonstånden som är orsaken till det. Jag som är så trött på morgon vill gärna somna om så jag åker på en 2-3 stånd per natt, sliter nog lite extra på stygnen det. Men så länge jag inte får allt för ont så är jag hellre utvilad och får lite längre läkningstid. Är fortfarande svullen, även om jag tycker det gått ner lite grann.
En fråga dock, jag undrar lite hur ni andra har gjort under de första dagarna efter operationen med kompressen. Jag har haft soldaten inlindad med kompress + gasbinda ända sen operationen som man bytt varje gång man gått på toaletten. Kirurgen sa dock att kompressen de lindade skulle ramla av fram mot kvällen samma dag som operationen, vilket den också gjorde. Men han sa ingenting om att jag skulle lägga nytt omlägg efter det. Hur gjorde ni andra? Känns ju inte som att man vill sluta att linda in soldaten tills det läkt ihop och slutat blöda. Men det kan ju lika väl vara en dålig idé, eller så spelar det ingen större roll hur man gör. Huden borde ju läka ändå, kan man tycka... Hur gjorde ni? Och varför?
Säger som så många andra här i tråden gjort, om ni går och grubblar, se bara till att få det gjort! Det är mycket mycket mindre smärtsamt än vad man målar upp för sig själv! Good luck!