Citat:
Ursprungligen postat av
Anonymare
Fel, det jag påstått är att han under flera år varit på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt m.fl. sexualbrott, med häktningsbeslut på så starka grunder att det inte har kunnat överklagas vare sig i tingsrätt, hovrätt eller HD. Att nedläggningen av förundersökningen gjorts enbart för att JA undandrar sig rättvisan med stöd av Ecuador och vägrar delges misstanke så att åtal inte kan väckas. Samt att SW via sin advokat meddelat att hon anser sig ha blivit utsatt för våldtäkt. Jag har inga åsikter om skuldfrågan vad gäller sexualbrotten, men vill att likhet inför lagen ska gälla och att JA med stöd av Ecuador ska upphöra med att beröva SW hennes mänskliga rättigheter till hjälp av rättsväsendet. AA blev rättslös 2015 efter att JA med stöd av Ecuador gömt sig undan rättvisan för att invänta preskription för ett flertal misstänka sexualbrott. Vad gäller skuldfrågan i fallet borgensbrott, att JA flydde borgen för att komma undan utlämning till Sverige enligt gällande EAW, tycks detta vara en icke-fråga, brottet har begåtts. Man kan diskutera vad ev. straff kan bli men både JA:s egen försvarsadvokat och brittisk polis och domare har nämnt att maxstraffet är 2 års fängelse.
JA är underrättad om brottsmisstankarna dels genom löpande tillgång till förundersökningsmatrialet genom sin advokat, häktningsförhandlingarna, samt alla turer kring EAW-processen. Att påstå något annat är bara rent trams.
Underrättelse av brottsmisstanke och dess innehåll
Den som under förundersökning skäligen kan misstänks för brott ska
underrättas om misstanken då han eller hon hörs, 23 kap. 18 §
rättegångsbalken. Underrättelsen är av stor vikt när det gäller att värna om
den misstänktes rättigheter under förundersökningen. De mest framträdande
rättigheterna som är kopplade till underrättelsen av brottsmisstanken är:
a) Rätten att själv föra sin talan, anlita en privat försvarare eller att få en
offentlig försvarare förordnad av domstolen, 21 kap. 1, 3 och 3a §
rättegångsbalken. Den misstänkte ska informeras om rätten till
försvarare vid förhöret enligt 12 § förundersökningskungörelsen.
b) Rätt att tillsammans med sin försvarare fortlöpande ta del av
information om utredningen om detta kan ske utan att skada
utredningen, 23 kap. 18 § första stycket 2 p rättegångsbalken.
c) Rätt att påkalla utredning och om kraven inte tillgodoses efter slutförd
utredning anmäla detta till domstol för prövning, 23 kap. 18 § andra
stycket och 19 § rättegångsbalken.
d) Tillgång till rättigheterna enligt artikel 6 i Europakonventionen som
inträder vid anklagelse om brott. Rättigheterna är bl.a.
- rätten till en rättvis rättegång inom skälig tid,
- rätten att betraktas som oskyldig till skulden lagligen fastställts,
- rätten att underrättas om grunden och innebörden av misstanken,
- rätten att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar,
- rätten att försvara sig själv eller genom biträde och när den
misstänkte saknar tillräckliga medel och rättvisans intresse kräver
det få tillgång till biträde utan kostnad,
- rätten att förhöra eller låta förhöra samt kalla vittnen på samma
sätt som motparten och
- rätten att utan kostnad bistås av tolk om den misstänkte inte
förstår eller talar domstolens språk.
e) Rätt att få underrättelse om att förundersökningen läggs ned eller åtal
inte väcks, 14 § första stycket förundersökningskungörelsen
En närliggande fråga är hur detaljerad underrättelsen av brottsmisstanken bör
vara. Enligt Justitieombudsmannens uppfattning bör underrättelsen innehålla
så konkreta uppgifter som möjligt om vad misstanken omfattar, dvs. i princip
vilken eller vilka gärningar som avses.30 Underrättelsen bör i ljuset av
Europakonventionen innehålla den rättsliga kvalificeringen för gärningen och
vara så utförlig att den anklagade får möjlighet att förbereda sitt försvar på ett
tillfredsställande sätt.31 Justitieombudsmannen har vidare uttalat (beslut
2011-02-08, dnr 5221-2009) att hur ingående brottet ska anges i
underrättelsen beror på omständigheterna men att det inte är tillräckligt att
endast ange den rättsliga beteckningen på gärningen.
Det bör krävas att den misstänkte genom underrättelsen får så mycket
information att han förstår vilken brottslig gärning han anklagas för och vilket
påstående han har att försvara sig emot, i annat fall sätts den misstänktes
rättigheter till ett effektivt försvar ur spel på ett sådant sätt att kravet rättvis
rättegång enligt artikel 6 inte kan anses uppfyllt.
Europadomstolen har i fallet Mattoccia mot Italien uttalat att kravet på
brottsmisstankens detaljrikedom varierar från fall till fall, men att den
misstänkte under alla omständigheter måste få tillräckligt med information
för att helt förstå omfattningen av anklagelserna för att kunna förbereda ett
adekvat försvar mot dessa.32 I det aktuella fallet var ansvarspåståendet i åtalet
otydligt och vagt. Fallet rörde således inte underrättelse av brottsmisstanke
under förundersökning.
I sammanhanget kan nämnas att den misstänktes rätt till försvarare vid
polisförhör har berörts av Europadomstolen i flera domar. Domstolen har
betonat vikten av förundersökningen som grunden för att bestämma ramen
för den senare brottsmålsprocessen i domstol och att rätten till en rättvis
rättegång i regel kräver att den misstänkte har tillgång till försvarare vid
polisförhöret om det inte i det enskilda fallet finns vägande skäl att inskränka
denna rätt. Särskilt kan rätten till försvarare kränkas om den misstänkte i
senare skede döms på grundval av uppgifter som denne lämnat vid ett förhör
utan biträde av försvarare.33 Den misstänkte kan dock som berörts ovan under
avsnitt 2 frånsäga sig rättigheter enligt konventionen. Justitieombudsmannen
har med hänvisning till Europadomstolens praxis uttalat (beslut 2011-02-08,
dnr 5221-2009) att ett avstående från rättigheten att biträdas av en försvarare
måste vara frivilligt och otvetydigt samt att informationen som lämnas till den
misstänkte i försvararfrågan måste lämnas så den inte riskerar att uppfattas
som en påtryckning att avstå från rätten till försvarare.