Benjamin Dousa (MUF) Ni ökar invandringen – men vem ska betala?

För att enbart upprätthålla dagens vård, skola och omsorg krävs skattehöjningar på knappt 90 miljarder fram till 2040. Ska vård, skola och omsorg återställas till kvalitetsnivån före 90-talskrisen krävs ytterligare 50 miljarder. Å andra sidan, om dagens skattenivå bibehålls kommer det saknas ytterligare 135 000 medarbetare i välfärden 2040. Det är ett vägval och politiken måste våga vara ärliga med vilken väg man vill gå.

I rapporten ”Välfärdens framtid” (Arena Idé), av docent Lars-Fredrik Andersson, konstateras att behovet av välfärdstjänster kommer öka på grund av Sveriges åldrande befolkning. I det avseendet är den i gott sällskap. Rapporten sätter dock siffror på vad både välfärden kostar att bibehålla och vad det kostar att laga de revor som uppstått sedan 90-talet samt vad konsekvensen blir om skattehöjningarna uteblir.

Rapporten har beräknat tre olika välfärdsscenarier och dess effekt på skatter och välfärd.

I det första scenariot utgår rapporten från ett oförändrat välfärdsåtagande. Med det som utgångspunkt kommer skatterna till 2040 behöva öka med knappt 90 miljarder (med dagens mått) och offentlig sektor kommer att behöva anställa ytterligare cirka 300 000 medarbetare.

I det andra scenariot utgår beräkningen istället ifrån att välfärdsåtagandet återhämtas till den nivå vi hade i Sverige år 1990 – alltså innan neddragningarna i samband med 1990-talskrisen. För att klara av återhämtningen till 1990-års nivå handlar det om att ytterligare att anställa 80 000 medarbetare. Det skulle innebära ytterligare skattehöjningar på 45 miljarder.

I det tredje scenariot utgick vi från att dagens skattenivå bibehålls (innan nya aviserade skattesänkningar). Det leder till att välfärden inte kan öka i takt med befolkningens behov. Istället blir en minskad personalintensitet nödvändig. Med oförändrade skatter kommer det att saknas cirka 134 000 medarbetare i välfärden 2040. Det är utöver de 80 000 som saknas redan nu i jämförelse med situationen före 1990-talskrisen.

Vi har nu jämfört och gjort en analys över hur mycket befolkningen i de olika kommunerna betalar i statlig skatt och publicerat artikeln ”En tiondel av landet står för en femtedel av skatteintäkten – Statlig skatt i Sveriges kommuner”. Visste du till exempel att Stockholms kommun bidrar med mer statlig skatteintäkt än 80 procent av alla andra kommuner tillsammans?

I Stockholms kommun bor mindre än 10 procent av Sveriges invånare men kommunen står för mer än en femtedel av den totala statliga inkomstskatten. Över 12 miljarder kronor år 2017.

Vår VD Anders Johansson säger: "Det här är en ganska fascinerande skillnad. För att sätta siffrorna i perspektiv kan man säga att Stockholms kommun kan betala för hela Sveriges statliga pensioner."

Barn lär sig bättre med sina föräldrar närvarande i livet. Ungdomar har mindre risk att falla i kriminalitet med tryggheten som närstående släkt innebär. Människor integreras bättre i samhället om de får förenas med sina familjer.

Det är inte bara mängden personer i de kriminella nätverken som sticker ut. Även utbildningsgraden är högre än forskarna trott. Nära hälften har klarat gymnasiet och över åtta procent har eftergymnasial utbildning eller högskoleutbildning.

Den typiske medlemmen i dessa grupper är en man på 19 år, född i Sverige med utländsk bakgrund. Nio av tio är misstänkta för brott. Och dessa drygt 15 000 personer stod för ungefär en femtedel av alla brottsmisstänkta under det senaste året.

I en debattartikel kritiserar Benjamin Dousa regeringsöverenskommelsen för att innehålla Centerpartiets förslag om familjeåterförening ”utan att minska kostnaderna”. Det är förstås bra att vi får ett öppnare, mer medmänskligt samhälle men det är direkt felaktigt att vi inte också pressat regeringen för reformer som minskar statens utgifter och förbättrar integrationen.

Arbetsförmedlingens månadsstatistik för december visar annars på fortsatta förbättringar. 344 000 personer var inskrivna som arbetslösa i slutet av året, det är 22 000 färre jämfört med ett år tidigare.

– Arbetslösheten är på den lägsta nivån på tio år och vi har sett en bred minskning bland många grupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Enligt Arbetsförmedlingen minskar arbetslösheten både bland inrikes och utrikes födda. I december var 198 000 av de inskrivna födda utomlands, de flesta utanför Europa.

CUF delar MUF:s åsikter om att människor ska betala för sig, försörja sig själva om de har möjlighet, vi vill se en begränsad välfärd och att fler kan komma i arbete. Vi vill ha mer frihet.