Tre artiklar i SvD nu
Artiklarna är väldigt långa så jag har bara klippt ut endel.
https://www.svd.se/var-anstalld-av-l...den-i-mitt-liv
I arbetet med den här texten har SvD talat med ett flertal personer som jobbat i något av Isabella Löwengrips bolag.
Källorna kritiserar*oberoende av varandra ledningen för arbetsklimatet i bolagen – det handlar bland annat om osäkra anställningar som staplas på varandra, sjukskrivningar, hög personalomsättning och utfrysning av personal.
– Perioden jag jobbade där var utan tvekan den värsta i mitt liv, säger en tidigare anställd.
Samtliga som SvD talat med vill vara anonyma av rädsla för att det de berättar skulle kunna påverka deras karriärer.
– Isabella Löwengrip har en så pass stor plattform och man vill inte bli uthängd där. Vad skulle framtida arbetsgivare tänka om de läser det? Jag har ingen plattform där jag kan berätta min version, säger en källa.
Profilen för den*genomsnittliga anställda på Löwengrip Beauty och Löwengrip Invest är tydlig: ung, driven och ambitiös kvinna i tidiga 20-årsåldern.
För många som arbetar inom de båda bolagen är tiden där deras första riktiga arbetslivserfarenhet. Möjligheterna beskrivs som enorma. Du kan klättra och snabbt få utökat ansvar – trots avsaknad av erfarenhet. En arbetsmiljö som vid första anblick tedde sig lockande för de medarbetare SvD talat med.
– Det var glatt, det var roligt. Stämningen var väldigt familjär.
Hösten 2018 faller*den nya organisationen inom Löwengrip Beauty på plats. Det nya varumärket har landat ute i butikerna. Fokus ligger hela tiden på att växa mer, sälja fler produkter, öka omsättningen ytterligare. Samtidigt nyanställs flera personer.
Men parallellt med de stora ambitionerna växer missnöjet bland personalen. Pressen på medarbetarna ökar och den familjära stämningen förändras. Flera personer vittnar om en kultur med utfrysningar och otrevligt bemötande från ledningen.
En person beskriver det som att alla ”jobbade hårt för att hålla sig vid ytan”. Det var för mycket att göra och för få timmar på dygnet.
– Många var stressade, utbrända och trötta även om vi hade roligt mellan varven, vi har alltid varit ett tight gäng som har tagit hand om varandra.
Isabella Löwengrip på Nordic Business Forum i våras. Till SvD bekräftar hon uppgifterna om missnöje kring arbetsmiljön. Foto: Johan Jeppsson/TT
Bolagen präglas enligt*SvD:s källor vid den här tidpunkten till stor del av osäkra projektanställningar på mellan en till tre månader i taget som staplas på varandra.
– Min uppfattning är att projektanställningarna användes som ett sätt att enkelt kunna säga upp folk snabbt, eftersom det tidigare anställts personer som ledningen sedan inte varit nöjda med, säger en person som själv hade en fast anställning under en längre period inom ett av bolagen.
Det förekommer även att personer arbetar kvar utan anställningsavtal efter att projektanställningar löpt ut, trots att de blivit lovade kontrakt för provanställningar, enligt de anställda SvD har varit i kontakt med.
Folk försvann plötsligt. En dag dök de bara inte upp på jobbet.
I berättelserna återkommer*en uppfattning om en tacksamhetsskuld. Många hade länge läst Isabella Löwengrips blogg och kände sig speciella och utvalda som fick arbeta hos henne. De beskriver att de såg henne som en förebild.
– Man rättfärdigade nog väldigt mycket dåligt för sig själv för att man gick på den bilden, säger en person.
– Isabella hade en annan typ av makt och legitimitet än andra influencers, eftersom hon också skapat framgångsrika bolag utanför sina sociala medier, säger en annan.
Anställda vittnar om att det förekom sjukskrivningar på grund av stress och utbrändhet – och att personer sades upp under pågående sjukskrivning. Andra blev ombedda att säga upp sig, eller lämnade självmant på grund av arbetsklimatet, enligt SvD:s källor.
– Folk försvann plötsligt. En dag dök de bara inte upp på jobbet. Det hände upprepade gånger, säger en person.
– Om någon sa upp sig så var det allmänt känt på kontoret att personer i ledningen inte pratade med den personen. Då satt man i frysboxen under sin uppsägningstid, säger en annan.
En medarbetare*berättar att en person i ledningsposition hade ”en hackkyckling åt gången”. Flera andra vittnar om att samma chef var ”känd för att vara otrevlig”, och ofta hängde ut anställda via mejl. Då skrevs det mejltrådar till alla i företaget där enskilda personers misstag pekades ut.
https://www.svd.se/efter-krisen--low...r-for-agarbyte
Isabella Löwengrip berättar*att det eventuella ägarbytet beror på att de båda delägarna har olika syn på hur bolaget ska drivas.
– Ofta kan det vara en styrka, men det kan också innebära att man kommer till en punkt där olikheterna blir för stora.
Men det handlar alltså om att Pingis Hadenius kan komma att köpas ut från bolaget?
– Ja, jag har fått frågan från henne om jag vill köpa bolaget. Det är jag positiv till – det är ju mitt efternamn på produkterna och min dröm att driva det här. Jag vill jättegärna göra det mer på mitt sätt. Men vi är inte i hamn med något beslut än, säger Isabella Löwengrip och fortsätter:
– Pingis är otroligt kompetent och jag har lärt mig mycket av henne, men jag tror att det efter åtta år är naturligt med en fundering på om man kanske vill göra något annat.
https://www.svd.se/sa-fick-anstallda...-upp-siffrorna
Nu berättar tidigare anställda för SvD att de uppmanats kommunicera siffran till företag och potentiella samarbetspartners – trots att de varit medvetna om att den inte stämmer.
– Jag vet att vi skruvade upp mycket. 1,5 miljoner säger framför allt ingenting om antalet unika besökare. Det kan vara samma 200*000 användare som är inne på alla olika kanaler. Jag vill hävda att siffrorna inte stämmer, men jag har ingen exakt siffra på hur stort glappet är, säger en person.
En annan tidigare anställd berättar att en person i chefsställning vid ett tillfälle uttryckligen sagt att siffrorna var överdrivna. Den anställda upplevde det som problematiskt att uppge en siffra för affärspartners som inte var korrekt.
– Jag mådde dåligt för att jag kände att jag var oärlig. Men samtidigt satt jag i en svår situation själv, de var ju min arbetsgivare.
men knappast ekonomisk brottslighet va 
såklart
