Citat:
Ursprungligen postat av
MrFold
Just precis.
Eftersom jag vet av erfarenhet att många som läser inte har koll på det här så är det värt att påminna om att det inte krävs särskilt omfattande bevisning för att anhålla en person och delge honom misstanke. Det är nästan så att det i ett fall som det här kan räcka med att ett misstänkt offer som är kvinna är försvunnen, att personen som anhålls har eller har haft en kärleksrelation med henne och att det finns åtminstone hyfsat troliga indikationer på att han varit våldsam och/eller hotfull mot henne vid tidigare tillfällen.
Alltså är alla slutsatser om att polisen vet ditten eller datten eller gjort fynd som på något vis kopplar honom till misstänkt brott mycket svaga. Vi kan egentligen inte veta något i nuläget om vad polisen vet i detalj.
Och så kan vi påminna om vilka regler som gäller så här i inledningsskedet av en brottsutredning gällande misstänkta personer och samtidigt gå igenom vad olika står för:
Att gripa är att frihetsberöva en person misstänkt för brott. Det är alltså ett rent fysiskt förfarande: Polisen måste anträffa den misstänkte och få fatt i honom om han inte frivilligt överlämnar sig förstås.
Polisen kan fatta beslut om att gripa en misstänkt person själva under vissa förutsättningar, men ofta så finns ett beslut från åklagare om
Att anhålla den misstänkta personen.
Ett anhållandebeslut är giltigt i max 3 dagar och innebär att personen är frihetsberövad och också kan ha restriktioner i häkte mot att t ex ha kontakt med anhöriga eller ta del av nyheter i olika medier. Efter det måste åklagaren vända sig till domstol - en tingsrätt och begära att de ska fatta beslut om
Att häkta den person som sitter anhållen.
Vid den första häktningen kan den misstänkte häktas antingen som
skäligen misstänkt eller som
på sannolika skäl misstänkt.. Skäligen misstänkt är en lägre misstankegrad och kräver därför mindre bevisning från åklagaren för att tingsrätten ska bevilja den. Dock får man bara häkta någon i max 1 vecka på den misstankegraden. Efter det måste åklagaren kunna visa upp ett stärkt bevisläge som gör att misstanken når upp till den högre misstankegraden. Klarar inte åklagaren det hävs häktningen och personen släpps fri.
Blir man på sannolika skäl misstänkt kan man sitta häktad i två veckor åt gången. Därefter har den häktade rätt till ny förhandling i tingsrätten. Vid varje sån förhandling får åklagaren om ny häktning beviljas max 14 dar till på sig att väcka åtal. Den förlängda häktningen kräver alltså att tingsrätten samtidigt ger åklagaren ett uppskov med åtalet. I inledningen av en större utredning betyder det egentligen ingenting rent faktiskt. Åklagaren kommer inte att väcka åtal om 14 dar heller, det vet alla inblandade.
Om den misstänkte inte motsätter sig häktning - det förekommer förstås - så kan tingsrätten besluta om längre häktningstid.
Vi har ingen formellt övre tidsgräns i Sverige för hur länge någon kan sitta häktad på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Däremot måste åklagaren i princip kunna visa att utredningen gör framsteg och att det finns ett rimligt behov av att fortsätta den för att få fram det material som behövs för att kunna väcka åtal eller eventuell komma fram till att misstankarna försvagas eller bortfaller och att den häktade därför ska
försättas på fri fot, juristsvenska för att släppas ur häktet.
Beslut om anhållande och häktning kan göras även om man inte har lyckats gripa den misstänkte ännu.