Citat:
Ursprungligen postat av
Etta.Place
Ja det tror jag också. Att ingå i en gemenskap och ha relationer med andra människor tror jag är oerhört grundläggande för välmående hos alla som är någorlunda normalt funtade. Dels mer abstrakta aspekter av att ha ett meningsfullt utbyte med andra människor men även på en mer primitiv nivå att överhuvudtaget ha andra individer omkring sig i vardagen som man känner sig accepterad av. Det går nog ner till ganska hardwired aspekter av mänsklig evolution och överlevnad etc att inte vara ensam utan del av en grupp.
Men det finns ju andra sätt att få det där än just en romantisk kärleksrelation, även om de ofta går hand i hand som dagens samhälle är uppbyggt och därmed också lätt kan misstas för varandra. En partner och barn är ju ofta en snabbfix för att få just det ovan nämnda.
Sen tycker jag ju iofs att förälskelse, sex och vissa aspekter av romantiska relationer är jävligt nice och en guldkant på tillvaron jag inte skulle vilja vara utan. Men jag tror definitivt att på en behovstrappa är det där med att känna att man är del av en gemenskap och har band till andra människor mycket mer grundläggande och mycket svårare att få till ett lyckligt och harmoniskt liv utan, sex/romantisk kärlek är mer förhandlingsbart mot andra aspekter och behovet/önskan kan nog variera lite över olika livsfaser.
Precis
Jag anser ju att jag får det allra mesta från mina vänner och min familj, både stöd i livet och bekräftelse, och emotionell närhet, medans jag får söka sex på annat håll för att känna mig så levande som det bara är möjligt.
Men det är nog som med det mesta i livet, vi har olika önskemål och behov, och beroende på vad man redan upplevt eller inte. Och såklart svårt att sätta sig in hur det känns för den som inte haft förmånen att ha en relation, då kanske man tror att en sån gör att man blir lycklig per automatik?
Men det gäller ju såklart att hitta just den människan som passar en för att livet ska kunna bli bättre eller få fler dimensioner, råkar man välja fel människa för en relation kan ju livet bli sämre,