Brexit ett faktum, vilka är konsekvenserna?

De här degiga föreställningarna om "hur enkelt det borde vara" verkar ofta luta sig mot mentala analogier med att byta bostad. Att lämna EU ska vara lika enkelt som när man flyttar från en hyreslägenhet till ett större ställe, verkar de här människorna tro. Man meddelar att kontraktet ska avslutas, har redan fixat en annan lägenhet eller en villa - och flyttar vid ett bestämt månadsskifte, punkt. Ingen efterbörd, inga diskussioner med hyresvärden. Dessutom betalar man ju normalt inte några extra pengar "under bordet" för att få ett hyreskontrakt, i alla fall inte om det går rätt och lagligt till - så varför ska man behöva betala några pengar eller anpassa någonting för att få delta i ett frihandelsavtal, eller för att vara med i EU?

Alla vet ju dessutom att det är enkelt att flytta från ett ställe där man inte trivdes, eller där man var tvungen att bo med någon annans möblemang. Särskilt om man associerar det till att flytta som student. Man slänger saker, skänker bort eller låter dem vara kvar på det gamla stället, utan saknad, alla vet. Men så fungerar det inte alls med ett samarbete som gripit in på mängder av områden under ett halvsekel, som EG/EU.

Nej, detta är förstås helt meningslösa analogier, även om de verkar övertygande på ignoranta personer. Det finns inte en chans att deltagande i, eller utträde ur, något så pass komplext som EU skulle regleras på samma enkla sätt, bara med en avisering till månadsskiftet och slut på kontraktet, som när man flyttar av till en ny lägenhet. Men så är de här personerna också riktigt faktaresistenta - precis som Boris.

Har man förhandlat i fyra år medan en knapp biljon kronor av skattemedel runnit ur landet är det dags att tänka om. Förhandlingarna lämnade aldrig ruta ett som i stort sett betyder EU standardavtal. "Take it or leave it." (Norge, Island ligger nära medlemskap fast med lägre avgifter och utan parlamentariker)

Men det verkar över nu, tippar jag. Avtalslös Brexit 2021.

Jag tycker mig höra att en viss moderering av terminologin skett:
Från början var det "Krascha utför stupet"
Därefter "stenhård" eller "hård" Brexit
Senast har jag läst "stram" Brexit
Vad blir nästa steg?

Allt blir nog bra till slut. (För Storbritannien, en krabba kom ur hinken i alla fall)

Vad Samväldet anser beror på vilken tidning man citerar
https://www.express.co.uk/news/uk/13...z-Truss-latest
Vad gäller invandringen är ju Storbritannien positivt inställda till Samväldet. Jag gissar att det ligger i alla parters intresse att ha goda relationer men det kan bara tiden utvisa.

Det är britternas hattiga, oprofessionella och arroganta politiker som har sett till att det har tagit fyra år. De har stora delar av tiden förhandlat i bad faith, och inte kunnat hålla en tydlig linje - det har däremot EU klarat av. Något som Boris m fl aldrig väntade sig.

Att EU backade upp lilla Irland, Englands gamla föraktade bakgård, mot London har gjort många högerbritter rasande.


Med "stram Brexit" (som var mott eget uttryck) menade jag något annat än en hård eller avtalslös Brexit, en lösning som hade krävt ett litet annat agerande.


Ja, Daily Express är starkt för en tuff Brexit och har varit det hela tiden. UK:s inställning till invandring från samväldet? På 60-talet, innan man hade EG att räkna med, ansåg London att man var tvungna att skydda sig mot en tidig och alltför hög invandring från Indien, Pakistan och gamla kolonier i Västindien, trots att man hade skrivit på avtal om generösa regler med Samväldet. Googla "windrush scandal", så får du se. Folk från samväldesländerna har inte glömt detta manövrerande, och de godtyckliga utvisningar det också förde med sig.

UK har inte förhandlat fram ett handelsavtal åt sig själva på fyrtio år, påpekade en engelsk bekant som noga följer Brexit-utvecklingen. Man saknar helt enkelt kunniga och erfarna förhandlare inom handelsfrågor, och ersätter det med slagord och tom arrogans. Det är en av förklaringarna till att det körde fast.

Hade man velat hade man t ex kunnat rådfråga Kanada och deras förhandlare om vad man ska tänka på, om deras erfarenheter, men det har man uppenbarligen inte gjort. Många britter lever i en föreställning att man aldrig har något att lära av andra länder "för vi är ju britter, vi är bäst!". Möjligen från andra anglosaxiska länder då, men Kanada ses ju som halvt franskt, inte minst under Trudeau som själv är från Quebec och av en franskspråkig familj.

Det värsta är just det att britterna sitter i en så konstig sits just nu tack vare Trump och hans tullstraffer mot Kanada.

Skulle britterna vägra sätta hårt mot USA så tappar de garanterad handel med Commonwealth, sätter de hårt mot USA så tappar de garanterat handeln med USA.

Ska jag vara helt ärlig så tror jag nog Boris hoppas på att Trump förlorar valet nu i November så att USA kan börja återgå till att sluta anfalla allt och alla.

Som en del av oss varnat för under en längre tid:

Scotch whisky tariffs from America makes Brexit Britain look like a powerless poodle

https://www.standard.co.uk/business/...-a4524041.html

Undrar varför det inte skriks om hur USA försöker styra över britterna?

UK har länge ansetts haft bland de skickligaste förhandlarna inom EU, och vad spelar det för roll om de använt sin kompetens för att förhandla åt EU eller direkt med andra stater för UK? Men vad hjälper bra förhandlare när politikerna i toppen inte har några vettiga planer att förhandla om?

Många inbitna Brexitörer saknar helt förmåga att lyfta blicken och resonera utanför vad Brexit betyder för just den individuelle Brexitören själv - eller vad han tror och hoppas att Brexit ska betyda. Som en engelsman påpekade för mig på Youtube i förra veckan.

Tror det går att säga om alla som är fanatiskt anti-Eu om jag ska vara helt ärlig

Det känns igen. Jag har inte stött på en enda anti-EU-person som, enligt min bedömning, varit ens i närheten av rationell avseende EU. För samtliga handlar det istället om att man tror att man ska kunna vrida tillbaka tiden och att saker och ting då ska "fixa sig" på något religiöst vis.

Jag tycker själv att det finns befogad kritik mot EU - jag är ingen vän av strävan efter Europas Förenta Stater, en hård och baktung federalism, och en del av detaljreglerandet borde de verkligen släppa. Men det är inget man kan diskutera utifrån postulatet att EU som sådant är en ond sammansvärjning som planmässigt vill förslava Europa eller så. Där hamnar man helt fel, och det är i stort sett där Brexithögern befinner sig (plus en massa sönderkokt jingo-nationalism).

Både Sverige och UK saknar numera i stort sett en intelligent höger, en med hyfsad tankemässig reda, kunskaper om historia,hederliga argument och sinne för proportioner