Bilagor:
Kalendern 2020
Hej alla intressenter,
Har av rent nöje grottat ner mig för ett tag sedan om en kalenderreform med inspiration från franska revolutionen.
Kortfattat är jag besviken att vi aldrig lyckades införa decimaltid och franska revolutionskalendern.
Mitt huvudfokus i kalenderreformen har varit hur vi kan implementera en kalender fri från religiösa högtider men samtidigt ge långhelger. Därför har jag valt att behålla den gregorianska kalendern årsräkning med skottår.
Min motivering
Utan vår semester och våra kristna helgdagar som kan skapa en längre ledighet är det nog få som skulle uppskatta tillvaron. Vi alla behöver få andas ut och ta en paus från allt hårt arbete en stund och med 4 dagars arbetsvecka och en dag ledig kan man spara till sig en hel vecka ledighet varje månad, utan att behöva ta ut semester eller förändra antalet lediga dagar. Låt mig förklara.
Systemuppbyggnaden
Kalendern har den Gregorianska kalendern som grund gällande årscykel och beräkning av skottår samt fått inspiration från Franska revolutionskalendern och Världskalendern. Kalendern skiljer sig från den Gregorianska kalendern på följande vis:
• En vecka är 5 dagar.
• En månad består av 23 eller 25 dagar.
• Av 365 dagar så kommer dagarna delas in i 5 säsonger, 15 månader och 5 veckor per månad.
• I varje säsong kommer 3 månader fyllas (73 dagar), där första månaden i varje säsong består av 23 dagar och de andra två av 25.
Alltid 240 arbetsdagar per år
I Sverige har vi ungefär 250 arbetsdagar per år. Detta varierar beroende på när vissa kristna högtider infaller. Den förslagna kalendern har inga rörliga helgdagar och där med får systemet ett fast system med 16 arbetsdagar varje månad och 48 dagar för varje säsong. Oavsett om en månad är 23 eller 25 dagar lång är det inget som påverkar antalet arbetsdagar per månad, säsong eller år för den delen. De består det samma, även under skottår. Vilket gör att ett år alltid består av 240 arbetsdagar.
Skottdagen alltid en röd dag
I Sverige har vi ungefär 115 lediga dagar per år. Detta varierar beroende på när vissa kristna högtider infaller. Den förslagna kalendern har inga rörliga helgdagar och därmed får systemet ett fast system med 25 dagar ledigt varje säsong eller ungefär 8 dagar per månad. Tillsammans blir det 125 lediga dagar per vanligt år och 126 under skottår.
Flerårig kalenderreform
Kalendern är en så kallad flerårig kalender där datum alltid inträffar på samma veckodag vilket gör att samma kalendertabell kan används år efter år. Fleråriga kalendrar skapar enighet och regelbundenhet. Schemaläggning förenklas lika väl för institutioner som företagens produktionscykler.
Kan bli mycket att ta in, men ska försöka förklara ytterligare månadernas uppbyggnad och se gärna mall av kalendern högst upp i inlägget
Månad
Av dom 73 dagarna som finns per säsong görs en uppdelning på 3 månader i strävan efter att få både ett rutnät på 5x5 per månad och efterlikna dagens system. Dom 73 dagarna är fördelade på 15 veckor där 14 är hela veckor och en vecka som blir två dagar kort.
För att göra kalendern systematisk är det alltid tre dagar den första veckan i den första månaden av varje säsong. Där efter består alltid kalendern av 5 dagar varje vecka. Och även om första veckan för säsongen är 2 dagar kort, räknas dom som ”dolda dagar” och nästa vecka börjar på dag 6 och slutar på dag 25.
Den första månaden för säsongen
Varje säsong börjar alltid med en vecka som enbart består av 3 dagar.
Man kan se det som att säsongen fylls upp underifrån i rutnätet 5x5 där efter två månader har fyllt 50 dagar och efter ytterligare 4 veckor har 70 dagar fyllts upp. Då en säsong består av 73 dagar återstår 3 dagar som bildar en egen vecka.
Men även om veckan saknar två dagar räknar kalendern varje månad på samma sätt och ser dom två missade dagarna som ”dolda dagar”.
Detta har flera fördelar. Bland annat börjar varje vecka med samma veckodag och varje veckodag har samma datum varje månad.
Den andra och tredje månaden för säsongen
Om man bortser från första månaden för varje säsong är alla månader exakt identiska. Numrerat 1 till 25 och där varje vecka består av 5 dagar.
Första veckan i månaden är helgdagar (månadshelg) och där efter sker en helgdag (veckohelg) var 5:e dag (sista dagen av varje vecka).
Varje månad börjar med en ”måndag” och avslutas med en ”söndag”. Alla veckodagar har alltid samma dagar. Alla ”söndagar” slutar alltid på 5 eller 0, alla måndagar slutar alltid på 1 eller 6.
Det gör att man med enkla minneslekar vet vilken datum det är.
---
Sammanfattning
Kalendern gör sig oberoende av kristna högtider. Kalendern är mer utformad för att ta hänsyn till ett flertal religioner utan att påverka kalenderns vilodagar. Religiösa högtider får nu en mer rättvis fördelning där alla separata högtider behövs plockas ut som ledighet från arbetsgivaren, precis som alla grupper som inte har sina högtider som infaller samma dag som kristna idag.
Diskussioner på senare tid har allt för ofta hamnat på att korta ner arbetstimmarna, men man glömmer bort människans behov av en längre ledighet än 18 timmar. När vi kommer hem mitt i en arbetsvecka vill vi helst slappna av hemma genom att bl.a. lyssna på musik, läsa en bok eller kolla tv. Däremot när man frågar vad vi helst gör på våra långledigheter blir svaren helt andra. Det är tydligt att svenskarna då vill resa, ut på äventyr eller koppla av i en husvagn eller sommarstuga några dagar.
Med kalenderreformen "5 dagar i veckan" ger man människor denna utandning och upplevelse som önskas utan att vara beroende på att kunna ta ut semester.
----
Jag tackar för ordet och hoppas ni har invändningar, support och förslag på vidareutveckling av Sveriges nästa kalenderreform!
Kalendern 2020
Hej alla intressenter,
Har av rent nöje grottat ner mig för ett tag sedan om en kalenderreform med inspiration från franska revolutionen.
Kortfattat är jag besviken att vi aldrig lyckades införa decimaltid och franska revolutionskalendern.
Mitt huvudfokus i kalenderreformen har varit hur vi kan implementera en kalender fri från religiösa högtider men samtidigt ge långhelger. Därför har jag valt att behålla den gregorianska kalendern årsräkning med skottår.
Min motivering
Utan vår semester och våra kristna helgdagar som kan skapa en längre ledighet är det nog få som skulle uppskatta tillvaron. Vi alla behöver få andas ut och ta en paus från allt hårt arbete en stund och med 4 dagars arbetsvecka och en dag ledig kan man spara till sig en hel vecka ledighet varje månad, utan att behöva ta ut semester eller förändra antalet lediga dagar. Låt mig förklara.
Systemuppbyggnaden
Kalendern har den Gregorianska kalendern som grund gällande årscykel och beräkning av skottår samt fått inspiration från Franska revolutionskalendern och Världskalendern. Kalendern skiljer sig från den Gregorianska kalendern på följande vis:
• En vecka är 5 dagar.
• En månad består av 23 eller 25 dagar.
• Av 365 dagar så kommer dagarna delas in i 5 säsonger, 15 månader och 5 veckor per månad.
• I varje säsong kommer 3 månader fyllas (73 dagar), där första månaden i varje säsong består av 23 dagar och de andra två av 25.
Alltid 240 arbetsdagar per år
I Sverige har vi ungefär 250 arbetsdagar per år. Detta varierar beroende på när vissa kristna högtider infaller. Den förslagna kalendern har inga rörliga helgdagar och där med får systemet ett fast system med 16 arbetsdagar varje månad och 48 dagar för varje säsong. Oavsett om en månad är 23 eller 25 dagar lång är det inget som påverkar antalet arbetsdagar per månad, säsong eller år för den delen. De består det samma, även under skottår. Vilket gör att ett år alltid består av 240 arbetsdagar.
Skottdagen alltid en röd dag
I Sverige har vi ungefär 115 lediga dagar per år. Detta varierar beroende på när vissa kristna högtider infaller. Den förslagna kalendern har inga rörliga helgdagar och därmed får systemet ett fast system med 25 dagar ledigt varje säsong eller ungefär 8 dagar per månad. Tillsammans blir det 125 lediga dagar per vanligt år och 126 under skottår.
Flerårig kalenderreform
Kalendern är en så kallad flerårig kalender där datum alltid inträffar på samma veckodag vilket gör att samma kalendertabell kan används år efter år. Fleråriga kalendrar skapar enighet och regelbundenhet. Schemaläggning förenklas lika väl för institutioner som företagens produktionscykler.
Kan bli mycket att ta in, men ska försöka förklara ytterligare månadernas uppbyggnad och se gärna mall av kalendern högst upp i inlägget
Månad
Av dom 73 dagarna som finns per säsong görs en uppdelning på 3 månader i strävan efter att få både ett rutnät på 5x5 per månad och efterlikna dagens system. Dom 73 dagarna är fördelade på 15 veckor där 14 är hela veckor och en vecka som blir två dagar kort.
För att göra kalendern systematisk är det alltid tre dagar den första veckan i den första månaden av varje säsong. Där efter består alltid kalendern av 5 dagar varje vecka. Och även om första veckan för säsongen är 2 dagar kort, räknas dom som ”dolda dagar” och nästa vecka börjar på dag 6 och slutar på dag 25.
Den första månaden för säsongen
Varje säsong börjar alltid med en vecka som enbart består av 3 dagar.
Man kan se det som att säsongen fylls upp underifrån i rutnätet 5x5 där efter två månader har fyllt 50 dagar och efter ytterligare 4 veckor har 70 dagar fyllts upp. Då en säsong består av 73 dagar återstår 3 dagar som bildar en egen vecka.
Men även om veckan saknar två dagar räknar kalendern varje månad på samma sätt och ser dom två missade dagarna som ”dolda dagar”.
Detta har flera fördelar. Bland annat börjar varje vecka med samma veckodag och varje veckodag har samma datum varje månad.
Den andra och tredje månaden för säsongen
Om man bortser från första månaden för varje säsong är alla månader exakt identiska. Numrerat 1 till 25 och där varje vecka består av 5 dagar.
Första veckan i månaden är helgdagar (månadshelg) och där efter sker en helgdag (veckohelg) var 5:e dag (sista dagen av varje vecka).
Varje månad börjar med en ”måndag” och avslutas med en ”söndag”. Alla veckodagar har alltid samma dagar. Alla ”söndagar” slutar alltid på 5 eller 0, alla måndagar slutar alltid på 1 eller 6.
Det gör att man med enkla minneslekar vet vilken datum det är.
---
Sammanfattning
Kalendern gör sig oberoende av kristna högtider. Kalendern är mer utformad för att ta hänsyn till ett flertal religioner utan att påverka kalenderns vilodagar. Religiösa högtider får nu en mer rättvis fördelning där alla separata högtider behövs plockas ut som ledighet från arbetsgivaren, precis som alla grupper som inte har sina högtider som infaller samma dag som kristna idag.
Diskussioner på senare tid har allt för ofta hamnat på att korta ner arbetstimmarna, men man glömmer bort människans behov av en längre ledighet än 18 timmar. När vi kommer hem mitt i en arbetsvecka vill vi helst slappna av hemma genom att bl.a. lyssna på musik, läsa en bok eller kolla tv. Däremot när man frågar vad vi helst gör på våra långledigheter blir svaren helt andra. Det är tydligt att svenskarna då vill resa, ut på äventyr eller koppla av i en husvagn eller sommarstuga några dagar.
Med kalenderreformen "5 dagar i veckan" ger man människor denna utandning och upplevelse som önskas utan att vara beroende på att kunna ta ut semester.
----
Jag tackar för ordet och hoppas ni har invändningar, support och förslag på vidareutveckling av Sveriges nästa kalenderreform!