Citat:
Ursprungligen postat av
Naknekejsaren
Nja, mnniskor som frlorar barndomens gld finner ingen passion i livet och saknar drmed livskraft fr att orka utforska livet eller skapa ngot eget. De blir humorlsa skelett som fastnar i ett liv utgjord av eviga repetitioner och fr varje repetition uttms det liv som en gng fanns i aktiviteten.
Mnniskor som stannar i tillvxten och inte utvecklas sker andra sidan intetsgande konflikter, hedonism (idag ofta fegt simulerad hedonism i spel och porr) och att stndigt berusa sig sjlva, ofta fastnar de i beroendeskap av ngonslags drog som lter de ltsas om vara ungdomliga igen.
Den gyllene vgen r givetvis att utvecklas frn barndomen men aldrig radera barnet inom sig, att enbart ta sig an enbart meningsfulla konflikter (ofta mot sig sjlv), prva p olika medvetandetillstnd med avsikt och att stndigt terskapa sig sjlv, samt att stndigt utmana sig sjlv. Att fortstta se livet som en lek, men att leka p farligare och mer komplexa niver n man gjorde som barn.
Vl formulerat!
Nr drmmarna r krossade, kreativiteten handfallen, relationerna besvikna och passionen dd, 💀💔
D tar offerskapet och slavmentaliteten verhanden.
Den handfallne uslingen vill inte erknna sig besegrad, utan ddfrklarar istllet sina drmmar och sitt egenansvar. Denne frklarar sig vara dets slav och en tom robot programmerad att flja ett meningslst protokoll.
I sin klenhet brjar den enfaldige ynkedomen drmma om att krossa andras drmmar. Detta ddssuktande parasiterande r antinatalismens nring. Istllet fr att revrdigt frverkliga sitt sjlvmord vill den ynklige ta hela vrlden med sig i misren.
Vi r drmmaskiner.
P ett ngot sjlvmotsgande stt finner jag det nd vackert att den usle vill dela sin uselhet och ha den gemensamt med alla andra, samtidigt som det r bland det fulaste och uslaste av allt dligt i alla tnkbara vrldar.
Annihilation av hela vrlden kan vara en supermagnifik drm,
Men d skall den mlas med passion och frverkligas genom kulturella inkarnationer.