ELPRISTRÅDEN - Spotpriset på elen nära 2kr/kwh idag, alltså nästan 4kr/kwh. Hur är det möjligt?

Nej, jag vinner på grund av att jag har rätt och du har fel.

Nej, det avgörs genom dagen-före bud, vilket är anledningen till att förfarandet bryter mot EU:s regler och ska avskaffas 2025 (från din egen länk).

Alla effektreserver inklusive förbrukningsreserven ingår under samma samlingsnamn.

Tillgänglighetskravet på kapacitet är 95 %, annars minskar kapacitetsbetalningen. Det innebär att en förbrukare behöver binda sig vid att konsumera mer än den sålda kapaciteten under
minst 95 % av tiden.
För den energiintensiva industrin var det svårt att göra den typen av åtagande ett halvår i förväg, vilket krävs för att kunna delta i upphandlingen. Industrin hade även svårt att uppfylla kraven på tillgänglighet dygnet runt alla dagar i veckan. Dessa problem har lett till en del förändringar för förbrukningsreduktion i reserven. De behöver inte längre vara tillgängliga i effektreserven, om de istället är aktiva på dagen innan marknaden. Men om de deklarerar att de är otillgängliga i reserven av denna anledning, så får de inte någon kapacitetsbetalning för den leveransperioden.

Dessutom har SVK flyttat upphandlingen av förbrukningsreduktion närmare leveransperioden för att underlätta för den elintensiva industrin att delta i upphandlingen.
Förbrukningsreduktion har begränsad uthållighet. Det fungerar att dra ned elanvändandet
enstaka timmar, men det blir mycket kostsamt att stänga ner industriell produktion under en
längre tid än så. En fördel med förbrukningsreduktion är att aktiveringen är snabb (SvK,
2013). För produktionskapacitet i reserven är det vanligtvis tvärtom. De är uthålliga, men
behöver förvarnas långt i förväg (SvK, 2013).

Det är särskilt i ett avseende som Sverige sticker ut – förmögenheterna är till väldigt stor del låsta i offentlig sektor; 20 procent av Sveriges förmögenhet tillhör staten. Det är bara kommunistiska Kina som ligger före på den listan.

Tre framtidsscenarier målas upp i rapporten, varav ett handlar om vad nationalekonomer kallar en korrektion, alltså en bostadsbubbla med kraftiga prisfall som följd. I ett av de två andra scenarierna kommer produktiviteten ikapp; världen – och Sverige – växer sig så att säga successivt in i den väl tilltagna kostymen.

I det tredje scenariot fortsätter världen på den inslagna vägen med en stark förmögenhetsutveckling och en stor andel av förmögenheten investerade i lågproduktiva verksamheter. Fortsatt låga räntor skulle kunna tala för det, bland annat.

Stefan Fölster tror att alla tre scenarierna kan inträffa. Han delgav samtidigt sin bild av hur Sverige brukar hantera kriser: – Sverige har av tradition infört reformer när landet befinner sig i kris. Alltså genomför vi inte några reformer just nu, men troligen när nästa kris inträffar. Men då kommer Sverige att reformera många saker, sade han

IFN Policy Paper nr 92, 2020:

Kanske för att texten är på engelska?

Ovanstående påstående är felaktigt oavsett hur många lagar du drar fram ur gömmorna.

Var nu en god förlorare och ERKÄNN för en gångs skull att du var ute och cyklade i ett område du inte vet ett jävla dyft om (du kunde inte ens räkna ut hur stor effekt du kan ta ut ur ett vägguttag som är avsäkrat med en 10 amperes säkring när jag frågande dig om dina kvalifikationer på området).

Det är inte alls vad du sagt hela tiden. Du har påstått att företagen när som helst kan lägga ner sin produktion och få betalt från SVK, vilket är rent skitsnack vilket tydligt framgår av de källor jag presenterat.