Det kan man mycket väl ha gjort, eftersom det tydligen handlar om ett preparat som är lugnande, vilket kanske en femtonårig konståkerska kan ha nytta av. MEN detta skulle ju alltså ha skett i december, och att skylla på reducerad testkapacitet pga covid, så att de inte hade möjlighet att offentliggöra provet förrän mellan tävlingen och utdelningen av guldmedaljerna i OS, med maximal uppmärksamhet ... Det är det som skaver mer än en smula.
Man riskerar absolut inte att fastna för doping för att ge TMZ som "lugnande" under tävling.
Bara att ge det är helt orimligt, liksom när svaret dök upp.
__________________
Senast redigerad av wwr 2022-02-12 kl. 12:35.
Provsvaret har fördröjts betydligt längre än 20 dagar vilket WADA:s regler kräver
Citat:
Valieva was cleared by the Russian Anti-Doping Agency (RUSADA) on February 9, a day after positive results of a test held in December 2021 were released delayed longer than 20 days as per WADA rules. The IOC, WADA, and ISU are appealing RUSADA's decision.[14]
Jaha det visar sig att Kamila Valieva har fått i sig dopingen via ett läkemedel. Hjärtmedicin. Ja det är ju faktiskt det vanligaste, alla dessa dopingklassade läkemedel som hamnar i utövarnas kroppar. Tydligen har hon druckit ur samma glas som morfadern.
Jaha ja det är ju ett klockrent försvar och jag tror naturligtvis på tjejen. Hon verkar ju ledsen och så. Maximal strafflindring och hon ska absolut inte ses som dopad utan hon har bara begått ”brydd på doppingreglementet”
Norges framgångar beror på intag av astmamediciner. 70 % av alla norska medaljörer sedan 1992 har intagit astmamediciner.
Läkare säger att astmamediciner inte ökar prestationer. Är det inte dags att man bevisar den tesen genom att förbjuda astmamediciner i nästa OS. Då ser man om Norge är lika dominanta i t ex skidskytte, längdskidor och alpint. 70 % av detta OS medaljörer skulle innebära Norge skulle få 12-14 medaljer.
Tycker det är dags att vi slår hål på tesen att astmamediciner inte har effekt hos friska åkare.
Norges framgångar beror på intag av astmamediciner. 70 % av alla norska medaljörer sedan 1992 har intagit astmamediciner.
Läkare säger att astmamediciner inte ökar prestationer. Är det inte dags att man bevisar den tesen genom att förbjuda astmamediciner i nästa OS. Då ser man om Norge är lika dominanta i t ex skidskytte, längdskidor och alpint. 70 % av detta OS medaljörer skulle innebära Norge skulle få 12-14 medaljer.
Tycker det är dags att vi slår hål på tesen att astmamediciner inte har effekt hos friska åkare.
Instämmer. Bort med astmamedicin och alla undantag. Gör sporten rättvis.
Experter: För höga doser astmamedicin tillåts i OS
Många skidåkare som jagar OS-medalj i Peking medicineras för astma – men ger det fördelar i spåret? Frågan splittrar sporten och forskar*världen. Sveriges tidigare lands*lags*läkare vill att dopningsreglerna skärps.
Experter: För höga doser astmamedicin tillåts i OS
Många skidåkare som med rykande andedräkt står på startlinjen i OS gör det med omstridda preparat i kroppen. Astma som utlöses vid ansträngning i torr, kall luft har blivit ett växande problem inom skideliten – och medicinen som används är allt mer omdebatterad.
– Det här är en jätteutmaning och ett moraliskt dilemma för skidsporten, säger Per ”Pliggen” Andersson, som var det svenska skidlandslagets läkare 2013–2021.
Var tredje svensk elitåkare är drabbad av astma och i landslaget är siffran ännu högre.
– Under de år jag jobbat har åtminstone 50 procent haft medicinering. En del av dessa har dock haft astma sedan barnsben, medan andra utvecklat en astma med tiden, säger Per ”Pliggen” Andersson.
För mig blir det en etiskt svår bedömning: Är detta astma?
Den luftrörsvidgande medicin som många åkare tar kallas även beta-2-stimulerare. Preparaten får musklerna i luftvägarna att slappna av och normaliserar andningen. De senaste åren har forskningsläget blivit allt tydligare kring att beta-2-stimulerare kan vara prestationshöjande och öka muskelstyrka och explosivitet hos friska personer om preparaten tas i tillräckligt höga doser.
Den internationella dopnings*organisationen Wada har också skärpt reglerna kring vilka mängder av läkemedlen som får användas – men räcker det?
För var går gränsen mellan att behandla en sjukdom och att riskera att medicinen höjer prestationen?
– Jag har funderat jättemycket på det genom åren, säger Per ”Pliggen” Andersson.
– Hjälper jag en åkare att konkurrera på samma villkor som alla andra – eller ger jag åkaren en fördel?
Per ”Pliggen” Andersson påpekar att den astma som drabbar skidåkare vid ansträngning i kall luft uppstår i skidspåret och inte alltid fångas upp i de tester som sjukvården använder, som spirometri. Det gör att en läkare får utgå ifrån hur den aktive beskriver sina symptom när beslut om medicinering ska fattas.
– För mig blir det en etiskt svår bedömning: Är detta astma? Jag måste ju utgå ifrån att åkaren har rent mjöl i påsen.
I Köpenhamn finns två ledande forskare i ämnet astma och dopning som försöker besvara många av ”Pliggens” frågor. I mer än tio år har Vibeke Backer, professor vid Rigshospitalet, och Morten Hostrup, docent vid Köpenhamns universitet, i flera studier undersökt i vilka nivåer som beta-2-stimulerare kan vara prestationshöjande och till och med muskelbyggande hos människor.
– Att de är det i höga doser är väletablerat, säger Morten Hostrup.
– Frågan är bara hur höga doser som krävs för att få en effekt?
Astmamedicin med beta-2-stimulerare tycks inte ge mätbara effekter på längre distanser – men då preparaten kan göra idrottare starkare och mer explosiva skulle det kunna vara värdefullt i sprinttävlingar och i spurtstrider.
– Beta-2-stimulerare kan också användas för att bygga muskler på längre sikt, säger Morten Hostrup, som betonar att forskningsläget ännu är osäkert om hur höga doser som i så fall behövs.
Under Peking-OS och i andra internationella tävlingar tillåts astmamedicin som formotorol och salbutamol i vissa doseringar. Men Vibeke Backer och Morten Hostrup anser att bevisläget de senaste åren blivit allt starkare för att beta-2-stimulerare även i de doser som är tillåtna kan ha en prestationshöjande effekt.
– Det finns flera studier som visat på detta, säger Morten Hostrup.
I en studie där forskare låtit 38 män och kvinnor utan astma följa ett fem veckor långt träningsprogram, och där deltagarna antingen fick placebo eller astmamedicinerna formoterol eller salmeterol i doser som är lägre än vad Wada tillåter, så hade deltagarna med astmamedicin bättre resultat på 30 meter sprint än gruppen som fick placebo-preparat.
Men studierna som undersökt om beta-2-stimulerare också kan vara prestations*höjande i de doser som Wada godkänner är än så länge få, och de uppmätta effekterna små. Forskare som granskat de studier som hittills gjorts om beta-2-stimulerares effekter i tillåtna nivåer konstaterar att bevisläget fortfarande är osäkert.
En fabrik där över 50 procent anställda utvecklar en sjukdom som astma skulle stängas.
Och expertisen är inte enig. De svenska dopningsexperterna Åke Andrén Sandberg och Kjell Larsson är trötta på anklagelser om att astmamedicinering skulle vara dopning. De anser att de doser av beta-2-stimulerare som rekommenderas vid behandling av astma är så pass låga att de inte påverkar den fysiska prestationsförmågan.
Kjell Larsson, som är professor emeritus i lung*medicin, anser att fråge*ställningen om astma*medicin kan ge fördelar är fel*formulerad.
– Astma är en sjukdom som påverkar prestationen negativt. Medicinen gör att du får kontroll över sjukdomen och blir symtomfri och då kan tävla på samma villkor som andra.
Han menar att fokus mer borde ligga på hur astma kan före*byggas inom skid*åkningen, och att problemet borde betraktas som en yrkes*skada.
– En fabrik där över 50 procent av de anställda utvecklar en sjukdom som astma skulle stängas och arbets*miljön utredas, men det har inte skett inom skid*åkningen, trots att vi känt till problemen i decennier.
Den tidigare landslagsläkaren Per ”Pliggen” Andersson håller med.
– Det behövs mer kunskap om vad som utlöser astman, och hur träningar ska bedrivas för att undvika problemen. Ska man verkligen köra intervaller när det är kallare än minus tio grader, eller åka tävlingar i minus 20?
Förekomsten av astma ökar ju närmare toppen man kommer.
Att elitskidåkare i högre utsträckning än befolkningen i övrigt riskerar att utveckla astma har varit känt sedan 1990-talet.
Nikolai Stenfors, docent vid Umeå universitet och över*läkare vid lung*kliniken på Öster*sunds sjukhus, har tillsammans med kollegor undersökt hundratals elit*skidåkare för att förstå mer om risk*faktorerna.
– Dels finns en ärftlig komponent. Om man har astma i släkten eller allergi ökar risken att drabbas.
Men även tränings*mängd och fram*gångar tycks bidra.
– Förekomsten av astma ökar ju närmare toppen man kommer. Ju mer man tränar och ju mer framgångsrik man är på tävlingar, desto större är risken att utveckla besvär.
Sommaren 2016 exploderade debatten om astmamedicin när den norske skidstjärnan Martin Johnsrud Sundby blev av med sina segrar i både Tour de Ski och den totala världscupen, efter att ha haft för höga nivåer av salbutamol i kroppen. Sundby stängdes också av i två månader för brott mot dopningsreglerna, men ansåg själv att han inte gjort något fel.
I augusti samma år avslöjades att norska skidåkare erbjudits att ta astmamedicin före tävlingar, trots att de var friska. Även storstjärnor som Therese Johaug berättade att hon fått medicin utan att ha astma.
Under hösten framkom att åkare använt särskilda luftrörsvidgande apparater, nebulisatorer, i landslagets vallabuss. Tidningen Verdens Gang räknade ut att nästan 70 procent av de norska OS-medaljerna sedan 1992 hade vunnits av skidåkare med astmamedicin.
Nikolai Stenfors påpekar att sambandet mellan medaljer och astma enbart är statistiskt – det går inte att säkert veta vad som orsakar vad.
– Det är klart att det kan vara lockande att dra slutsatsen att astma ger framgång. Men det kan lika gärna vara så att astma är priset man får betala för den hårda träning som ger segrar, säger han.
Debatten som följde ledde till att Norge tillsatte en kommission med nordiska experter för att utreda användningen av astmamedicin, där bland annat Kjell Larsson ingick. På våren 2017 presenterade kommissionen sina slutsatser, där Norges skidlandslag bedömdes ha följt gällande regler vad gäller medicinering. Däremot kritiserades bruket av nebulisatorer i vallabussen.
I rapporten beskrivs att Sundby tagit minst 5 000 mikrogram salbutamol per dygn på inrådan av sin läkare, och att det internationella skidförbundet FIS misstänkte att han tagit betydligt högre doser än så.
Behöver man ta så mycket medicin som Wada tillåter ska man inte tävla.
Efter Sundby-affären sänkte Wada gränsen för hur mycket salbutamol som får intas under ett dygn. Per ”Pliggen” Andersson tycker fortfarande att nivåerna är för höga och att reglerna bör skärpas ytterligare.
– Vi hade som regel i landslaget att inte medicinera en åkare med mer än 400 mikrogram salbutamol per dygn. Wada tillåter 1 600 mikrogram, säger han.
Kjell Larsson håller med.
– Ingen astmatiker behöver så höga doser. Behöver man ta så mycket medicin som Wada tillåter som högsta dos ska man inte tävla, utan tas av banan och behandlas för sin sjukdom.
Vibeke Backer och Morten Hostrup i Köpen*hamn påpekar att Wadas sänkta rekommen*dationer för salbutamol bland annat gjordes utifrån vad deras studier kunnat visa. De anser att även gränsen för formoterol bör sänkas ytterligare.
– Det finns en gråzon idag som kan utnyttjas av idrottare. De inter*nationella reglerna är tydliga kring att beta-2-stimulerare bör ges i låga nivåer, säger Vibeke Backer.
SvD har sökt Wada för en kommentar.
__________________
Senast redigerad av henkka 2022-02-20 kl. 13:50.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!