Blev tvungen att sitta uppe och läsa om det faktiskt finns något avtal som förbjuder Finland att gå med i en organisation typ NATO. Ryssarna har ju lågmält påtalat detta.
Nackhåret reste sig på mig när jag såg att det faktiskt finns ett sådant avtal. Och att detta borde gälla eftersom Ryssland övertog alla internationella avtal som Sovjetunionen hade, t ex START-avtalen.
I artikel 4 i Vänskapsavtalet mellan Finland och Sovjetunionen från 1948...
The Agreement of Friendship, Cooperation, and Mutual Assistance between [...] ...
http://heninen.net/sopimus/1948_e.htm
stadgas explicit att Finland inte får ingå i allianser riktade mot Sovjetunionen:
"Article 4
The High Contracting Parties confirm their pledge, given under Article 3 of the Peace Treaty signed in Paris on February 10, 1947, not to conclude any alliance or join any coalition directed against the other High Contracting Party."
Artikel 3 i fredsvtalet från 1947:
"Article 3
In accordance with the Armistice Agreement, the effect of the Peace Treaty between the Soviet Union and Finland concluded in Moscow on 12 March 1940 is restored, subject to the replacement of Articles 4, 5 and 6 of that Treaty by Articles 2 and 4 of the present Treaty."
http://heninen.net/sopimus/1947_e.htm
Låt oss sedan titta på artikel 3 i fredsavtalet av den 12 mars 1940:
"Article 3
"Both contracting parties undertake each to refrain from any attack upon the other and to make no alliance and to participate in no coalition directed against either of the contracting parties."
http://heninen.net/sopimus/1940_e.htm
Avtalet från 1948 visar tydligt att det inte går att tolka hänvisningen i 1947 års avtal till 1940 års avtal på något annat sätt än att Finland inte har rätt att gå in i en allians riktad mot Ryssland. NATO-medlemskap torde således solklart bryta mot det avtal Finland undertecknat. I alla fall kommer Ryssland inte att göra någon annan tolkning, och det har de redan annonserat, om än lågmält. Men jag trodde faktiskt inte att avtalstexten skulle vara så tydlig innan jag kollade upp detta. Så den biten var väl en chock för mig. Det trodde jag förbaske mig inte. Och Putin som är jurist med specialisering på internationell rätt kommer nog definitivt inte att anse att den tidigare officiella ryska tolkningen av avtalet är felaktig.
Frågan är vad den ryska reaktionen kommer att bli.
Blir det en militär reaktion så tror jag att det blir kärnvapen direkt. Angränsande områden i Ryssland är inte de mest betydande jordbruksområdena i Ryssland. Då visar man också att man är beredd att trycka på knappen. Det här blir i så fall ett stort steg för Ryssland. Men det borde faktiskt finnas åtminstone en viss risk för att man trycker på knappen. Det som talar mot är att det vore ett stort steg och att Norge och Estland ger ungefär lika framskjutna positioner för framtida amerikanska hypersoniska missiler vid Rysslands gräns.
Om Ryssland skulle atombomba Finland tror jag att figurer typ Anthony Blinken och Victoria Nuland på USA:s UD skulle dråsa ner på golvet och flabba så att tårarna rann. Typ.
Sverige har tydligen inget avtal med Sovjetunionen/Ryssland om att inte ingå i militärallianser riktade mot Ryssland. Däremot har vi ett försvarsavtal som ger den svenska regeringen rätt - men inte skyldighet - att militärt bistå Finland vid ett anfall mot Finland. Vidare ger Värdlandsavtalet med NATO Sveriges regering rätt att kalla på NATO-hjälp om man vill. Frågan är hur Sveriges regering skulle reagera om Finland skulle bli nukat av Ryssland. Jag är faktiskt litet nervös för den biten. Jag tycker att Sverige borde säga upp försvarsavtalet med Finland omgående. Det här avtalet utgör en risk för oss. Speciellt med de politiker som nu styr Sverige. Det vore nog också bra om vi kunde bli av med Värdlandsavtalet omgående. Poängen med Värdlandsavtalet verkar främst vara att få hjälp mot islamistiska uppror och dylikt från NATO, om något sådant skulle bli aktuellt. Men blir man nukad från start och det inte finns någon regering som kan begära hjälp, ja då är det inte så stor vits med Värdlandsavtalet, om jag förstått saken rätt.
Så mitt intryck är att det faktiskt finns en påtaglig risk för ett militärt svar från Ryssland i form av kärnvapen om Finland beslutar sig för att ansöka om NATO-medlemskap.
Jag förstår heller inte hur finnarna tänker här. Varför ta sådana påtagliga risker? Eller finns det inga risker? Nästan ingen spelar rysk roulette med 1 % risk att bli skjuten i huvudet. Än mindre med 10 eller 20 %. Finns det några påtryckningsmedel, månne? Kommer här osökt att tänka på när det i början på 80-talet avslöjades att finska SSU:s nytillträdda SSU-ordförande, som då var något typ 28 år gammal, år 1973 hade vikit ut sig i en porrtidning. Har Anthony Blinken och Victoria Nuland något riktigt gruvligt på Finlands 37-åriga statsminister Sanna Marin, typ foton när hon pillat sig på muttan som webcam-tjej eller dylikt?! Jag tycker spontant att det inte borde vara så.
Är det så att Sanna Marin och Magdalena Andersson gör kalkylen att ett ryskt anfall kommer bergsäkert om man inte är med i NATO eftersom Ryssland helt oprovocerat anföll ett demokratiskt, tolerant land som Ukraina? Eller är de medvetna om att Ukraina är en låtsasdemokrati av amerikanska bananrepublik-typ där man stängde igen alla något oppositionella, stora medier innan kriget och satte oppositionsledaren i husarrest? Är de medvetna om att t o m Stratfor betecknade regimförändringsoperationen 2014 när Yanukovitj störtades efter att parlamentet stormats som en kupp? Och att Yanukovitj hade utlyst nyval någon dag innan? Är de medvetna om att Victoria Nuland efter kuppen öppet skröt om att USA spenderat 5 miljarder USD på den här regimförändringsoperationen och någon vecka innan kuppen i ett inspelat, avlyssnat telefonsamtal med USA:s ambassadör i Ukraina, Geoffrey Pyatt, diskuterade vilka som skulle ingå och inte ingå i Ukrainas nya regering ("I think Yats is the guy", Yats = Yatsenko som blev premiärminister). Sedan har vi krypskyttarna på taken runt Maidan-torget. Estlands utrikesminister Urmas Paet och Catherine Ashton, EU-kommissionär för utrikespolitiska frågor, diskuterade saken i ett avlyssnat telefonsamtal. Urmas Paet verkade misstänka att krypskyttarna var krypskyttar som motståndare till Yanukovitj hade hyrt in. Misstanken förefaller inte orimlig med tanke på att den franska polisen verkar ha gått bra mycket hårdare fram mot de gula västarna än vad polisen under Yanukovitj tordes göra under Maidan-upproret.
Leaked call raises questions about who was behind sniper attacks in Ukraine
By Dana Ford, CNN
Updated 1228 GMT (2028 HKT) March 6, 2014
Estonian Foreign Minister Urmas Paet and EU foreign policy chief Catherine Ashton at a meeting in 2013.
https://edition.cnn.com/2014/03/05/w...ing/index.html
Beskjutningen av Donbass under 8 år i stället för att ratificera Merkels och Hollandes framförhandlade Minsk-avtal borde väl kanske också tas med i kalkylen. Speciellt med tanke på de ökade ukrainska truppkoncentrationerna och den ökade beskjutningen av Donbass precis innan kriget bröt ut.
Sedan har vi turerna kring stödet till den nazistiska Azov-bataljonen. USA:s kongress beslutade några månader efter Maidan-upproret att förbjuda direktstöd till Azov-bataljonen p g a dess nazism. Efter ett år upphävdes dock förbudet, sannolikt eftersom man tyckte att det var för krångligt att gå via den ukrainska regeringen. Här har vi alltså en privatarmé, numera inkorporerad i den reguljära ukrainska armén, som öppet använder sig av nazistsymboler och vars anti-ryskhet öppet bottnar i att ryssar har mer asiatiskt blod än de själva (detta syns i och för sig visuellt men man kan ju konstatera att även Ukraina varit ockuperat av turkfolk, hunner och mongoler). Här har vi alltså någon slags nazism som främst fokuserar på graden av asiatisk härstamning, och inte på antisemitism, till skillnad från originalvarianten. Men symbolerna torde i flertalet länder i EU leda till fängelsestraff. I en del länder är organisationer med öppen rasism av olika slag förbjudna. Regeringen hade en färdig proposition med förbud mot rasistiska organisationer kort innan det blev krig i Ukraina ungefär när oligarkerna börjat sätta sig i säkerhet utanför Ukraina. Lade man inte denna proposition i kammaren för att bidra till stridsmoralen hos Azov-bataljonen? Vad händer om Azov-bataljonen ser att ännu fler länder i den grupp man vill joina har förbud mot sådana som en själva? Kan det vara där skon klämmer? Hade någon från USA:s UD ringt upp och sagt "hörni, vänta litet med att lägga den där propositionen"? Kommer här osökt att tänka på när den svenska regeringen ett tag på 50-talet försökte rekrytera f d frivilliga från Waffen-SS till det svenska Stay Behind-nätverket. "Då dög vi", kommenterade Ingemar Somberg detta med för typ 20 år sedan i svensk TV. Frågan jag ställer mig är om den svenska eliten förtränger det här med Azov-bataljonen eller om man hycklar eftersom man fått order om detta från högre ort.
Jag är faktiskt osäker på vad svenska topp-politiker inser och inte inser och vad man hycklar om och inte hycklar om. Det jag dock är säker på är att både de själva och deras handlers ser allt eventuellt lidande för den svenska och finländska befolkningen som bondeoffer.