Citat:
Ursprungligen postat av
Newfaq
Jag tror Kasselstrand felbedömde något fruktansvärt hur mycket stöd han skulle ha för sin hårdare politik i en tid där SD försökte profiliera sig mot medelsvensson. Lite hybris över att leda ungdomspartiet som generellt kan unna sig lite mer radikala yttranden och fortfarande kan moderpartiet peka på att det är fristående organisationer. Problemet är att Liberalernas ungdomsparti seriöst kan gå ut och föreslå att legalisera incest och nekrofili, medan SD hade luppen på sig och media väntade på sin chans.
Så istället för att få sin riksdagsplats blev han utsparkad hårt och har varit helt marginaliserad sen dess. Trots att han är vältalig och utbildad lär det inte riktigt ha funnits en öppning för honom i näringslivet givet ett ganska unikt namn och igenkännligt ansikte. Tvivlar på att han har dragit in mera pengar på att vara partiledare för ett tiondels-procent-parti än att få sin riksdagsplats och faktiskt kunna göra skillnad. Men så gick det, lär väl hänga kvar ett val till säkert innan han tappar de voluntärer han har för att hålla det gående.
Din analys stämmer nog till stora delar.
Det är extremt svårt att etablera ett nytt parti i Sverige.
Se bara hur många val SD behövde för att komma in.
Jämför med Danmark där nya partier ofta kommer och går i folketinget.
I senaste valet fick t.ex. Stram Kurs 1,8% på första försöket och kom nästan in.(Spärren är 2%).