Citat:
Ursprungligen postat av
Ajabaja555
L och S ska inte ha stort inflytande ver skolorna. Om jag inte misstar mig s frstrde Jan Bjrklund svenska skolan. Efter att han gjort det s stack han utomlands.
Alla partier har varit med och frstrt den svenska skolan (utom mjligtvis SD som saknat inflytande). Frfallet brjade redan p 70-/ 80-talen fr att kraftigt eskalera p 00-talet nr det tillkom stora mngder elever med enorma behov utan att det fanns ngon plan fr hur detta skulle hanteras. Det blev en hela havet stormar-skolgng och frlorade r fr mnga elever. Den nya regeringen har verkligen ett rejlt ormbo att brja reda upp i. Problemen r multipla och kommer ta tid att rtta till. Innan man ntt rtt kurs fr skolan lr det ha behvts minst ett par mandatperioder.
Jag har inget principiellt mot att L ges inflytande i skolfrgan men nu r tlamodet slut hos folket vad gller misslyckade liberala projekt p detta omrde. Bjrklund m ha haft viljan att frbttra men han ndde inte resultat. L mste nu lmna den rosa drmbubblan (dr man tror att "Allan-ballan" r det strsta problemet i klasserna) och se problemen som de verkligen r. Min strsta invndning mot nutida liberaler r att de ltit sig g vilse i drmmar istllet fr att vara frankrade i verkligheten. De har en vertro p frihet och experiment samt underskattar beprvade metoder och trygghet/ ordning.
Friskolor mste vara kvar fr verskdlig tid eftersom de (oftast) r mer effektiva p att bedriva skolverksamhet n den kommunala skolan. De har lttare att stadkomma den grundlggande ordning som behvs fr en skolgng. Det har inte bara att gra med att de fr "orttvist" mycket resurser jmfrt med kommunala skolor utan mest p det osynliga kontrakt som gller mellan hem - skola. Detta osynliga kontrakt lyder ungefr shr: "Du har valt en plats t ditt barn p denna skola, ska eleven f g hr gller vra regler". P kommunal skola blir det mer "Vi har rtt att ha vrt barn hr, deal with it!" Vad gller friskolor verkar de vinnande partierna ha en samsyn. Det r inget fokus p "stoppa vinster i vlfrden" utan fokus r hur vi ska ordna den bsta mjliga skolgngen fr vra barn.
De tidigare tv alliansregeringarna hade en stor vertro p marknaden vad gller skolfrgan. Det var lite av en yster kalv p frsta grnbetet. Ingen r dock betjnt av rovdjurskapitalism i denna sektor. S kontrollerna mste omgende skrpas av hur skolor drivs. Inga nya religisa friskolor ska tilltas och de befintliga med religis/ kulturell inriktning ska understllas kraftigt utkad regelbunden kontroll gllande hur undervisning och upplgg ser ut i frgor om demokrati och jmstlldhet m m. ven kommunala skolor ska bttre kontrolleras och utifrn skrckhistorier man hrt om politisk pverkan p barn br kanske ngon form av visselblsarinstitut infras fr elever och lrare. Skolan ska inte vara politisk utan kunskapsstyrd.
D sossarna inte synes ha ngra visioner fr skolan samt V(pk):s ider r destruktiva br de vinnande partierna kunna n en samsyn p hur skolan framver ska frbttras. Man kanske inte blir eniga i allt, men eftersom alternativet r bevisat dligt har de starka incitament att hitta en minsta gemensam nmnare och arbeta utifrn det.