Låter för mig som en större enighet här än vad jag har sett i politiska valdebatter… Riksrevisionen 2016:
Citat:
Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ENATS om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik.
Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040.
Citat:
”Hösten 2016 fortsätter arbetet i Energikommissionen.
Den har fått regeringens uppdrag att ta fram en rad underlag och förslag om den långsiktiga energipolitiken, särskilt vad gäller förhållandena efter 2025–2030.
Riksdagen har fattat beslut om energipolitiska mål utifrån den senaste stora klimat- och energipolitiska propositionen.
Målen innebär bl.a. att andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energiproduktionen.
Citat:
(…)Riksdagen beslutade vidare att en nationell planeringsram för vindkraft fastställs till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 terawattimmar (TWh) 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs.
Näringsutskottet framhöll vikten av en samlad bedömning av de effektbalansfrågor som aktualiseras i samband med en omfattande utbyggnad av vindkraften. ”
Citat:
1.3.1 Styrning från EU
Inom ramen för EU:s energiunion 2015 finns ett mål till 2020 om sammanlänkning.
Målet innebär att varje medlemsstat ska ha en handelskapacitet till grannländer motsvarande minst 10 procent av landets installerade elproduktionskapacitet.
Citat:
”Med undantag för ett år har Svenska kraftnät sedan 2009 årligen överträffat avkastningskravet. Sett över hela perioden 2009–2015 har kravet överträffats med ca 14 procent eller knappt 1 miljard kronor.
(…)Det innebär att Svenska kraftnäts kunder har betalat för hög stamnätsavgift i förhållande till regeringens avkastningskrav.
Även om det är positivt för staten att Svenska kraftnät gjorde en stor vinst 2015 och att utdelningen blev ett tillskott i statsbudgeten, innebär det också att nätkunderna får betala högre avgifter för elnätet.
Att en stor del av vinsten delas ut innebär också ett ökat behov av avgiftsfinansiera investeringarna. Det sker främst genom höjd effektavgift.
Sedan 2009 har effektavgiften höjts markant till följd av omfattande investeringar i stamnätet.
Svenska kraftnät aviserade 2015 att avgiften kommer att höjas med ytterligare 25 procent 2016–2018. Motsvarande bedömning 2016 var 45 procents höjning för perioden 2017–2020.
I nätutvecklingsplanen för 2016–2025 beräknas att kostnaderna för drift, förvaltning och utveckling av stamnätet kommer att öka med ca 100 procent, vilket motsvarar en avgiftshöjning i ungefär samma storleksordning.
Höjningarna 2016–2025 kan medföra en kostnadsökning för en genomsnittlig villa-kund med eluppvärmning på ca 600 kr per år. Motsvarande höjning för en mindre industri kan uppgå till ca 10 000 kr per år.”
Citat:
”Riksrevisionen bedömer att regeringen och Svenska kraftnäts styrelse inte tillräckligt har styrt mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader.
Regeringen har inte tillräckligt tydligt styrt Svenska kraftnäts styrelse så att styrelsens ansvar och roll har klargjorts.
Samtidigt har inte hela styrelsen tillräckligt satt sig in i och förstått sin roll utifrån Regeringskansliets vägledning för ett effektivt styrelsearbete. Detta har påverkat hur effektivt Svenska kraftnäts verksamhet har genomförts.”
https://www.riksrevisionen.se/downlo...T_ANPASSAD.pdf
