Citat:
Ursprungligen postat av
PleaseIgnore
Jag förstår vad du skriver - men detta är arbetsbeskrivningen för en statistiker
Newton fick en idé. Einstein fick en idé. Maxwell fick en idé. Ingen av dom kom fram till en ny teori genom att mäta på de gamla.
Men visst ligger det hederligt gammalt arbete bakom - och matematik. Det är inte av en händelse Newton inte enbart är känd för kraftförmedling, utan vi har matematik och spektra bland annat.
Fysik handlar först och främst om empiri, vilket även teoretiker måste förhålla sig till. Kan man mäta med en noggrannhet på 9 värdesiffror och teorin bara ger de första 7 rätt, så är teorin fel.
När det gäller just Einsteins allmänna relativitetsteori, fanns det minst ett problem med Newtons teori när det gäller Merkurius bana. Enl Newtons teori ska EN planets bana runt dess stjärna alltid vara en ellips. Om det finns fler planeter kommer dessa dock att påverka varandra, så att ellipsen ändras lite för varje varv. Men efter att ha tagit hänsyn till allt sånt där stämde det fortfarande inte när det gällde Merkurius, med en diff per varv mellan teori och empiri på ca 0.104 bågsekunder = 0.104/60² = ca en hundratusendels grad! En diff som dock Einstein själv,
nota bene!, räknade ut att den stämde precis med hans teori! (Och som förstås sedan har kontrollräknats många gånger av andra.) Poängen här är både de otroligt noggranna mätningarna för över 100 år sen, och de noggranna beräkningarna långt innan det ens fanns miniräknare!
Och innan det var det inte ju inte mindre imponerande hur Kepler lyckades visa hur ellipsbanor stämde med de noggranna (för den tiden) observationerna av Tycho Brahe.
Du har nog helt enkelt missuppfattat lite vad fysiker faktiskt gör. Ang just statistik förresten är speciellt experimentella fysiker helt grymma på just det. Ta t ex den experimentella verifieringen av Higgspartikeln, där data är väldigt random, dels därför att det handlar om kvantfysik, och dels därför att partiklarna krockar olika snett på ett sätt som aldrig går att förutse. Av detta skäl skulle man kunna få enskilda resultat som såg ut som om Higgspartikeln fanns, även om det inte fanns någon sådan, på liknande sätt som man KAN få väldigt många sexor i rad även med en perfekt tärning, med allt mindre sannolikhet ju fler sexor som det är i rad. Så när korkade man upp champagnen på CERN för att fira upptäckten? Svar: När det var mindre än en miljondels chans för att de experimentella resultaten skulle kunna bero på ren slump!
Det finns rent fantastiskt mycket statistik i fysik, och för speciellt experimentella fysiker (inkl astronomer) ingår djupa kunskaper om det i själva arbetsbeskrivningen.