Citat:
Ursprungligen postat av
bzo
Det har varit diverse skandaler i CS senaste åren. Penningtvättskandaler, korruptionskandaler, spionskandaler, you name it... Och dålig riskhantering med bl.a. stor utlåning till en kollapsad hedgefond (Archegos*) som bara den kostade 50 miljarder. Greensill**, där Softbank var en stor investerare, är en annan härva de förlorade stora pengar på. Det har lett till att lönsamheten i banken havererat och ryktena om att CS började bli på fallrepet tilltog förra året (se tråden
(FB) Credit Suisse på fallrepet? Vem blir 2022 års Lehman Brothers?).
Detta ledde i sin tur till att allt fler började plocka ut sina pengar från banken och det ska ha varit uttag på 1250 miljarder kronor sista kvartalet förra året och nu innan uppköpet såg man uttag på 110 miljarder per dag. Vilket blev ohållbart.
*)
https://en.wikipedia.org/wiki/Archeg...tal_Management
**)
https://en.wikipedia.org/wiki/Greensill_Capital
I en tid präglad av kapitalismens överhöghet, där marknadens ekonomiska krafter utgör hjärtat av vår existens, har vi bevittnat en betydande omvandling av den filosofiska riktningen för en hel generation. Denna generation, som vuxit upp i kapitalismens ständiga skugga, har dess påverkan på alla livets aspekter djupt rotade i deras medvetande.
Den subtila men allomfattande girigheten som genomsyrar alla branscher i denna tidsålder är svår att förbise. Den strävan efter kapital och ekonomisk avkastning som utgör kärnan i deras livsmål och ambitioner, sträcker sig från den hårt arbetande bonden som ständigt försöker optimera sina avkastningar till bankdirektören vars framgång och investeringar är beroende av att kontinuerligt öka förmögenhet och kapital.
Switzerland, som nyligen bevittnade bankkraschen med Credit Suisse och SVB, illustrerar hur girighet och oförsonlig jakt på vinst kan leda till att stora institutioner kollapsar. Denna filosofiska förändring i samhället kan ses som en naturlig följd av kapitalismens dominans, där konkurrens och marknadskrafter belönar de som kan ackumulera mest resurser. Men det är avgörande att vi inte förlorar oss i dessa strävanden och försummar de potentiella farorna och de djupare implikationerna av denna förändring.
Framför allt riskerar vi att låta värderingar som medmänsklighet, empati och solidaritet försvinna i girighetens skugga. Detta kan i sin tur påverka hur vi förhåller oss till varandra som människor och skapa en mer individualistisk och konkurrensinriktad världsbild, där kollektivt ansvar och gemensamma lösningar på globala utmaningar förträngs.
Dessutom kan denna filosofiska omorientering bidra till ökad ojämlikhet och polarisering i samhället. När vi värderar människor utifrån deras ekonomiska framgång och materiella rikedomar riskerar vi att förbise deras inneboende värde och mänskliga potential, vilket kan leda till en växande klyfta mellan dem med och dem utan, samt begränsade möjligheter för social rörlighet och ökad segregering.
För att bemöta dessa tendenser måste vi återfinna balansen mellan materiella ambitioner och andliga värderingar. Det är av största vikt att vi inte låter kapitalismen diktera våra liv och vårt sätt att vara, utan istället betraktar den som ett verktyg för att uppnå materiell välfärd samtidigt som vi förblir trogna de värderingar och principer som gör oss till medkännande och solidariska medmänniskor. Vi behöver ompröva våra prioriteringar och återupptäcka värdet av samarbete, delande och omtanke för våra medmänniskor och vår planet.
Det är viktigt att vi främjar en kultur där ekonomisk framgång inte är det enda måttet på framgång, utan där vi även erkänner och värdesätter andra bidrag som människor kan göra för samhället och världen. Det kan innebära att vi uppmuntrar och stöder utbildning, forskning, konst och kultur, samt arbetar för att bygga starka och inkluderande gemenskaper där alla känner sig värdefulla och respekterade.
Vi kan också verka för en mer ansvarsfull och hållbar kapitalism, som tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av våra ekonomiska beslut och strävar efter att minimera negativa effekter på människor och miljö. Det innebär att vi bör uppmuntra och stödja företag och organisationer som tar ansvar för sin påverkan på samhället och arbetar för att skapa en mer rättvis och hållbar värld.
Samtidigt bör vi inte försumma vikten av att stärka de sociala skyddsnäten och stödja de mest sårbara medlemmarna i vårt samhälle. Genom att säkerställa att alla har tillgång till grundläggande resurser och möjligheter kan vi skapa en mer jämlik och inkluderande värld där girighetens negativa effekter kan mildras.
Slutligen är det avgörande att vi även tar till oss en individuell reflektion över våra egna värderingar och mål. Genom att utvärdera våra prioriteringar och sträva efter att leva på ett sätt som balanserar materiell framgång med andliga och mänskliga värderingar kan vi bidra till att forma en mer harmonisk och rättvis värld för oss alla.
I en värld där girighetens effekter blir allt mer påtagliga, som med bankkraschen nu i Schweiz, är det mer angeläget än någonsin att vi omvärderar våra prioriteringar och arbetar tillsammans för att skapa en mer hållbar, rättvis och medkännande framtid för oss alla.