Den "stora" tråden om frimärken (värdering och frågor)[Sammanfogad]

Tvättat bort var ett bra uttryck.

Men var och när dom köptes, vet jag verkligen inte, det var mycket länge sedan.
Kanske i klubben jag var med i, eller på auktion.

Här är kanske en allmän varning på sin plats.

Då det förekommer förfalskningar, där övertrycket 27 öre tagits bort på kemisk väg, så finns det all anledning att bli misstänksam om dom säljs för billigt.
Äkthetsintyg vill man nog ha på dessa märken.

Jo, och de har ju en ganska intressant historia, de där två Värnamofrimärkena.

Tydligen så finns det bara 1982 stycken. Posten hade ett upplag om 40 000 märken, som aldrig sålts på marknaden. Men valde att makulera dem 1985.

Tråkigt och onödigt. Postmuseum kunde lika gärna ha behållit dem. 400 helark tar ingen plats, ryms i en flyttkartong.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3...rim%C3%A4rkena

Hela historien kommer inte fram i artikeln.
Märkena hade levererats till alla postkontor för att finns på plats dagen dom fick tas i bruk.
Sedan kom en kontraorder om att 55 och 80 öre inte fick säljas, utan dom skulle skickas tillbaka.

Men postmästaren i Värnamo anade att här fanns det pengar att hämta genom att skapa rariteter.
Genast ringde han sin kompisar, skolläraren och apotekaren, som fick köpa så många märken dom önskade, så det var inte vem som helst som kunde komma över dom.
Vad som hände med postmästaren vet jag inte, förmodligen fick han sparken.

Sedan delade postverket ut några stycken till speciella gäster under åren.
Men stöldrisken var stor, så kanske gjorde man rätt när man makulerade upplagan.
Postverket behöver några stycken, men inga 40000.

Man visade i Aktuellt hur upplagan förstördes 1985.

Ah, intressant. Visste inte att situation uppstått genom avsiktligt agerande.


Är lite kluven till detta. Statens muséer har ju många stödbegärliga objekt i sina samlingar. Väldigt värdefulla tavlor, mynt, guldföremål osv. Så objektets värde är ingen bra anledning till att förstöra det. De förstörde ju ett stycke svensk kulturhistoria, med en ganska spännande historia bakom.

Dom har ju kvar några märken.
Hur många ska dom ha egentligen ?

Men även jag var kluven.

Märkligt att förstöra museiföremål, som är hela svenska folkets gemensamma egendom.

Ibland är det nödvändigt för muséer att genomföra gallringar i sina samlingar. Men då brukar föremålen åtminstone läggas ut till försäljning.

Antingen borde Postmuseum lagt ut frimärkena till försäljning, ifall de av någon anledning ville bli av med dem, eller också borde ha behållit dem.

Att ett museum förstör föremål av högt värde, ur sina samlingar, är mycket märkligt. Har inte hört talas om något liknande fall tidigare. Hoppas inte att dagens muséer får bete sig så.

Det här diskuterades en hel del 1985.

Man kan givetvis se det på olika sätt.
Kanske gjorde man rätt, men jag vet inte, det finns inget självklart svar.

BTW, du skrev att du fokuserat på frimärken med vattenmärken.

Vad har du för tankar runt vattenmärkessökare, tex dito från Safe (Signoscope) och Leuchtturm?

https://safealbum.se/vattenmarkssokare/

(Tänkte att detta kunde vara intressant att ta med i tråden, givit att vattenmärken är en viktig del av samlandet av äldre frimärken.)

Intressant om SAFE, betyder egentligen Schwäbische
Albumfabrik, och ligger i den mycket lilla byn Bempflingen i Baden-Württemberg.

https://www.safe-album.de/

Inga tankar alls, jag har aldrig provat dom.
Körde med bensin i alla år (hade tillgång till utsug, så de värsta ångorna försvann, för dom är inte nyttiga)
(Ska vara kemiskt ren bensin från apoteket, den i snabbköpet är för fet, märkena förstörs)

SAFE gör bra material, aldrig reflekterat på vad förkortningen betydde, tack för det, alltid kul att veta.

Många samlare struntar i vattenmärken eftersom man sällan ser dom utan hjälpmedel.
Men när man sätter igång med det, så är det en ny spännande värld som öppnar sig.
Därefter väntar papperssorter, men det hann jag aldrig börja med.

Ok. 👍


Jo, och sedan tandningsvarianter, och allt samlande av ortsstämplar. Finns vissa som samlar tex alla orters stämplar, i ett visst landskap, på något specifikt Oscar II-märke.

Sedan verkar det också finnas ett visst samlande av klichéer, alltså specifika märken, fast tryckta på olika tryckplåtar, vilket gör att någon liten prick på märkena skiljer sig åt.

Tandningsvarianter är ganska lätt, med tiden lär man sig att se det utan mätare.

Tryckplåtssamlare, ja, mycket mer specialsamlande är svårt att hitta.
Säkert kul, men måste ha tillgång till stora mängder av det aktuella märket.
Stämplar i all ära, men det finns förfalskningar i omlopp.

Men du har mycket kul pyssel innan dess.