Höger och vänster - eller är politiken tredimensionell?

Du verkar ha svart bälte i avledande manövrar. Det du lagt fram är som jag skrev tidigare bara en vidare uppdelning av det jag lagt fram. Rent matematiskt är dock min framställning spot-on. Ekonomisk tillväxt är summan av produktivitetsökningar och arbetskraftstillväxt. Det senare medger du ju måste till om marknadsekonomin ska kunna uppnå maximal tillväxt. Så småningom måste befolkningen öka för att denna tillväxt ska kunna upprätthållas. Endast på kort sikt kan man trixa med att få ut kvinnor i arbetslivet eller införa barnarbete etc. Så klart fattar du det innerst inne.

Marknadsekonomin kommer inte att leverera högst tillväxt utan befolkningsökningar över tiden. Varför tror du att Japans tillväxt länge sett ut som den gjort?

Du har ju tidigare hävdat att ekonomisk tillväxt bara kan fortsätta och att vi inte behöver bry oss om begränsade naturresurser. Vill du förneka det? Observera att jag nu helt slopat antagandet om arbetskraftstillväxt och enbart fokuserar på produktivitetsökningar. Konsumtionen kommer ändå att öka. Tillväxt kan aldrig bara drivas av investeringar. Hur ska du undvika ökad förbrukning av naturresurser givet detta?

Det kvittar hur mycket du babblar om Kinas system. Du jämförde bevisligen med Sovjets system och det är ej korrekt. Din invändning att staten spelar en stor roll i Kina är analogt med äldre konservativa system som merkantilism. Men det strider mot din marknadsliberala tro och då blir det tilt i din skalle.

Jag utgår som jag skrivit tidigare från den klassiska vänster-höger skalan med de centrala upplysningsidealen som grund. Socialism och liberalism skiljer sig inte därvidlag utan är båda vänster. Individualism är ingen högeridé utan en vänsteridé.

Dina tankar framstår bara som än mer förvirrande. Om du nu medger att konservatism är höger och att äldre ekonomiska konservativa system innebar ett starkt statligt inslag så faller ditt resonemang om Kina. Du får gå tillbaka till din kära hästskitsteori igen.

Nej, ekonomisk tillväxt är summan av TRE variabler.

Total faktorproduktivitet + Kapital + Arbetskraft.

Utan tillväxt i fast kapital (tex maskiner, fabriker, infrastruktur) är det omöjligt med industrialisering.

Hur tror du att Sveriges stora ekonomiska tillväxt under 1900-talet hade varit möjlig, utan maskiner, fabriker och infrastruktur?

Menar du att arbetarna satt utomhus i skogen när de byggde Volvo och Saab-bilar?


Nej, "maximal tillväxt" har du själv hittat på.


Nej, kvinnor utgör halva möjliga arbetskraften. Börjar de arbeta, så leder det till permanent högre ekonomisk nivå. Och de idéer (humankapital) de bidrar med leder till permanent fördubblade produktivitetsökningar, jämfört med en ekonomi som endast beror av manligt humankapital.


Marknadsekonomin leder till högst tillväxt på lång sikt, jämfört med andra ekonomiska system som tex planekonomi, oavsett befolkningsökning eller befolkningsminskning.


Det mesta av tillväxten i utvecklade ekonomier som Sverige, kommer från produktion och konsumtion av tjänster. Produktion och konsumtion av tjänster förutsätter inte ökar förbrukning av naturresurser.


Halva Kinas ekonomi är statsägd och statsstyrd, inklusive nästan alla Kinas största och systemviktiga företag, tex hela Kinas banksektor, och styrs på identiskt sett med hur den sovjetiska ekonomin styrdes.


Nej, merkantilismen kan inte förklara Kinas centralplanerade kommandoekonomi, med statligt ägande av nästan alla stora företag.


Verkar mycket märkligt att kalla Friedrich Hayek, Milton Friedman och Robert Nozick för "vänster".

Ifall Moderaternas marknadsliberalism klassas som "vänster", då har Sverige bara haft vänsterpartier i riksdagen, under hela efterkrigstiden och fram tills konservativa Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2012.


Varför? Menar du att nazisternas statsstyrda ekonomi i Tredje riket, och fascisternas statsstyrda ekonomi i Italien, var marknadsliberala?

Matematiskt sett är ekonomisk tillväxt summan av produktivitetsökningar och arbetskraftsökningar. Men du försöker som sagt bara att blanda bort korten. Låt oss fokusera på den springande punkten istället för ditt pladder. Om du medger att din tro på evig ekonomisk tillväxt innebär ökad konsumtion, hur kan du samtidigt hävda att förbrukningen av naturresurser inte också måste öka? Bara ungefär hälften är tjänstebaserad tillväxt i I-länder. Men även om den skulle vara högre så kommer konsumtion alltid att inbegripa även varor. Folk behöver mat, kläder, bostäder, bilar etc. Så det finns ingen möjlighet att undvika ökad förbrukning av naturresurser med ökad konsumtion.

Du verkar ju inte tycka att Kina har ett marknadsekonomiskt system. Hur får du ihop att ett marknadsekonomiskt ger högst ekonomiskt tillväxt när Kina haft den högsta ekonomiska tillväxten i världen de senaste decennierna?

Nu dansar du ballongdansen igen. Du erkände i ditt förra inlägg att konservatism är höger och att äldre konservativa ekonomiska system som merkantilism och dirigism innebar ett starkt statligt inslag. Utifrån den klassiska vänster-höger skalan är det förövrigt ingen tvekan om att den liberala marknadsekonomi är vänster. Eftersom det handlar om en i teorin egalitär/demokratisk modell.

Som sagt. Ditt resonemang hänger inte ihop och stämmer inte heller. Dels dina Sovjetanklagelser mot Kina och hur det hänger ihop med ditt påstående om hur överlägsen den liberala marknadsekonomin är på att leverera ekonomisk tillväxt. Sen då vad som är vänster och höger enligt dig enär du tidigare erkänt att konservatism är höger och att äldre konservativa ekonomiska system i likhet med dagens Kina hade stark statlig styrning.

Påståendet är FALSKT.

Matematiskt sett är ekonomisk tillväxt summan av kapitalökning, arbetskraftsökning, och ökning i Total faktorproduktivitet.

https://www.investopedia.com/terms/g/growthacctg.asp


Men folk i utvecklade ekonomier behöver inte en ständig ökad mängd mat, kläder och bilar? Konsumtionen av mängden mat och kläder är tämligen konstant i utvecklade ekonomier. Det sker en långsam ökning av matkvaliteten, men knappast någon avgörande ökning av mängden mat som konsumeras.

Eller äter du mer och mer mat varje år som går? Låter mycket märkligt.


Kommandoekonomier kan ha hög tillväxt under begränsade tidsperioder, särskilt under den tidiga investeringsfas Sovjet gick igenom 1945-1965, och som Kina gick igenom från 1978 till 2010-talet.

Sovjetunionen hade en enorm ekonomisk tillväxt under perioden 1945-1965, högre än många marknadsekonomier. Ledde till att Sovjetunionen närmade sig de västeuropeiska marknadsekonomierna i ekonomisk nivå, i början av 1960-talet.

Men därefter stannade Sovjetunionens tillväxt tvärt, och den sovjetiska ekonomin gick in i permanent stagnering.

Samma sak har redan skett i Kina. Efter flera decennier av statsledda investeringar, sjunker tillväxttakten i Kina snabbt sedan ca 2012. Kinas tillväxttakt kommer att fortsätta att falla de kommande åren, och övergå i ekonomisk stagnation.

Pga den fallande tillväxttakten, och tilltagande ekonomiska stagnationen, är det otroligt att Kina kommer att kunna bli en fullt utvecklad ekonomi, och uppnå motsvarande ekonomiska nivå som tex Sverige, under nuvarande ekonomiska system.

Kommandoekonomier kan ha hög tillväxt under begränsade tidsperioder, men marknadsekonomiska system levererar högst tillväxt på lång sikt.


Stora statliga inslag i ekonomin, finns både till vänster och höger på den traditionella vänster-högerskalan.

Ideologin marxism-leninism ligger längst ut till vänster, och förespråkar väldigt stort inslag av statligt ägande och statlig styrning av ekonomin.

Även mer moderata inriktningar inom vänstern som socialdemokratin, har historiskt sett förespråkat stora statliga ingripanden i ekonomin. Som tex löntagarfonderna vilket var ett sätt för staten att stegvis ta över ägandet av de privata börsbolagen.

Ideologierna nazism och fascism ligger längst ut till höger, och förespråkar stort inslag av statlig styrning av ekonomin.

Det hjälper inte hur mycket du tjatar om kapital för att blanda bort korten. Ständig ekonomisk tillväxt kan du aldrig ha utan ökad konsumtion. Givet det kommer exempelvis folk att behöva nya reservdelar och drivmedel till fordon. Byggnader behöver repareras. Osv. Alltså kommer det att innebära en ökad förbrukning av naturresurser över tiden. Även om du hade ett kretsloppssystem med 100% återvinning(vilket är omöjligt att uppnå i praktiken) så skulle förbrukningen av naturresurser öka ändå.

Nu blandar du återigen ihop Sovjet och det moderna Kina. Det är uppenbart att du inte vet vad du talar om. I Sovjet fanns inga incitamentsstrukturer eller fungerande prissignaler. Inte heller någon konkurrens. Därav ekonomisk stagnation så småningom. Kina ser absolut inte ut på det viset.

Marxism i teorin vill avskaffa staten helt i sitt sluttillstånd. Att marxism i praktiken aldrig nått dit är analogt med att liberalismen i väst alltmer liknar en fittsovjetisk dystopi snarare än den frihetsdröm som liberaler när i teorin. Vänstern(både liberalism och socialism) är anti-auktoritär i grunden och därför är man i teorin negativ till staten. Konservatism och allt till höger om den bygger emellertid inte på abstrakta teoretiska resonemang. Statens överordnade roll blir därför densamma i teorin och i verkligheten.

Men det är bra att du erkänner att äldre konservativa system med en stark stat är höger och inget annat. Återstår för dig att förstå varför Kinas ekonomiska system inte är vänster och inte har några likheter med Sovjets ekonomiska system.

Bra att du slutligen insett att ekonomisk tillväxt består av tre komponenter, ökningar i Total faktorproduktivitet (A), Kapital (K) och Arbetskraft (L).

Ökningar i Total faktorproduktivitet (A), Kapital (K) och Arbetskraft (L) är utbudssidan i ekonomin.

Ökningar i investeringar och konsumtion är efterfrågesidan i ekonomin.

Att du blandar ihop utbuds- och efterfrågesidan, understryker det faktum att du inte vet särskilt mycket om ekonomi.

Jag har för övrigt aldrig sagt att långsiktig tillväxt utan ökad konsumtion är möjlig.

Vad jag har sagt är att det mesta av konsumtionsökningen i utvecklade ekonomier består i ökad konsumtion av tjänster, som tex alla IT- och internetrelaterade tjänster, vilka drivit vår ekonomiska utveckling de senaste trettio åren, liksom ökad konsumtion av offentligt erbjudna tjänster såsom vård och omsorg, utgifterna för vilka stigit kraftigt de senaste 50 åren.

Har vår konsumtionsökning de senaste fyrtio åren bestått i större bostäder? Nej, för knappt några nya bostäder har byggts, trångboddheten har ökat, och priserna på bostäder har ökat exponentiellt.


Jämför med efterkrigstiden, och särskilt miljonprogrammet, då en miljonbostäder byggdes på 10 år. En enorm förbrukning av naturresurser.

Sen miljonprogrammet avslutades har mycket färre nya bostäder byggts i Sverige, och det mesta av aktiviteten har inriktats på reparationer av befintliga bostäder.

Resultatet har blivit att resursförbrukningen har fallit drastiskt, eftersom att det tar stora resurser i anspråk att bygga nytt, men att det tar mycket mindre resurser i anspråk att reparera vad som redan är byggt.

Ja, det tar fortfarande vissa resurser i anspråk att utföra reparationer, men resursförbrukningen är avsevärt mindre jämfört med om man bygger nytt som man gjorde tidigare, och därför kommer resursförbrukningen att minska. Fattar du det?


Nej, om man hade ett "ett kretsloppssystem med 100% återvinning", så hade resursförbrukningen minskat jämfört med idag.

Fråga: Antag att man idag förbrukar 100 resurser, sen inför ett återvinningsystem som återvinner 90 av resurserna, vilket resulterar i att man imorgon bara förbrukar 10 resurser. Hade då resursförbrukningen ökat eller minskat?

Jag tror att ditt svar blir "Konsumerar vi 10, så är det fortfarande en ökning".

Men det är fel. För resursförbrukningen har minskat från 100 resurser till 10 resurser, och det är en minskning.


Du fattar fortfarande uppenbarligen inte att Kina har två parallella ekonomiska system? Hela den gamla centralplanerade kommando- och planekonomin finns kvar, och parallellt med denna har ett system med privatägda företag vuxit upp.

I Kinas planekonomiska system är prissättningen statsreglerad, antingen genom att staten sätter prisgolv respektive pristak, eller genom att staten reglerar vilka privata företag som får verka på marknaden, och prissignalerna därför satta ur spel. Tillträde till de statsreglerade sektorerna är ej fritt, antingen är de marknaderna rena statliga monopol eller oligopol (som bankväsendet), eller också tillåts bara ett begränsat antal privata aktörer (som inom telekom-sektorn, som helt domineras av de tre statsägda företagen China Mobile, China Unicom och China Telecom).

Det finns inte några marknadsmässiga incitament för konkurrens mellan de statsägda företagen, eftersom att staten delar upp marknaden mellan de olika statsägda företagen med politiska dekret och reglering. Det finns ej heller några marknadsekonomiska incitamentsstrukturer för avancemang inom de statskontrollerade företagens byråkratiska hierarkier, eftersom att Organization Department of the Chinese Communist Party styr alla tjänstetillsättningar enligt ett nomenklaturasystem, som är identiskt med det sovjetiska nomenklaturasystemet.


Du blandar ihop marxismen och marxism-leninismen.

Marxismen beskriver en lång ekonomisk-historisk utveckling, som både innefattar perioder av mer frihet (primitiva samhällen, bourgeois kapitalism, statslös kommunism) och mindre frihet (feodalsamhället och proletariatets diktatur under socialismen).

Marxism-leninismen, enligt vilken Sovjet, alla staterna i Östblocket, Kuba, Nordkorea och Kina varit eller är organiserade, inriktar sig specifikt på den socialistiska perioden, och den karakteriseras enligt marxism-leninismen av en statsdominerad och statsstyrd ekonomi.

Antingen så är du gammal, och har glömt bort hela 1900-talet dominerat av vänsterideologier som förespråkade statsdominerade ekonomier (Östblocket), eller ekonomier med väldiga statliga ingrepp (Sverige), eller också är du för ung för att ha upplevt det.


Kinas marxism-leninism är definitivt vänster. Inbilla dig inget annat.

Jag tycker ofta att man blandar ihop kapitalism och konservatism under något luddigt begrepp man kallar "höger". Konservatism är ganska komplicerat och handlar bl.a om att man inte nappar varenda ny trend som går. Nu är trenden att tro att allt blir bra om man tar parti med kriminella och ser alla som offer. Jag är ganska konservativ, men inte särskilt mycket kapitalist. Många höger är inte inte alls så konservativa utan bryr sig mest om att tjäna mycket pengar. Tycker det är tråkigt att det inte finns något tydligt vänsterkonservativt alternativ i Sverige. SD kommer kanske närmast, men där finns också mycket människor som eg. är mer klassiska moderater och pratar om att de inte vill betala skatt osv.

Är ännu mer komplicerat.

Kapitalism förknippas ofta med marknadsliberal privatkapitalism, efter att Karl Marx använde "kapitalist" som skällsord mot den kapitalägande bourgeoisin i mitten av 1800-talet.

Men kapitalism betyder egentligen kapitalackumulering, och sådan är nödvändig för all typ av industrialisering.

Även Kommunistparti-diktaturerna i Östblocket använde kapitalism, men inte privatkapitalism utan statskapitalism. Innebär att staten ackumulerar kapital, för att göra nödvändiga investeringar för industrialiseringen.

Både marknadsliberal privatkapitalism och Kommunistparti-styrd statskapitalism, är kapitalism (kapitalackumulering).

Ideologier längs ut till vänster, som marxism-leninismen förespråkar statskapitalism. Men även ideologier längst ut till höger som nazismen, förespråkar statskapitalism. Sovjetunionen var en statskapitalistisk ekonomi, men även Hitlers Tredje rike använde stora inslag av statskapitalism (ofta i form av privat ägda, men statligt styrda företag).

I mitten av den politiska skalan återfinns liberalismen, bla marknadsliberalismen, som förespråkar en ekonomi med huvudsakligen privatägda och styrda företag, alltså en privatkapitalistisk ekonomi. Dagens moderater får troligen räknas som ett marknadsliberalt parti.

En inriktning inom liberalismen är socialliberalismen, som förespråkar en privatkapitalistisk ekonomi, men med ett skattefinansierat välfärdssystem. Dagens socialdemokrater får troligen räknas som ett socialliberalt parti.

Vänsterpartiet har skrivelser om den privata äganderättens avskaffande i sitt partiprogram, och får troligen ännu räknas som ett socialistiskt och icke-liberalt parti.

Sverigedemokraterna gillar välfärdssystemet, men har tydliga konservativa drag. Sverigedemokraterna verkar balansera mellan socialliberalism och konservatism.

Återigen. Du för ignorant för att förstå att ditt tjat om kapital enbart bygger på en inputframställning av BNP. Den motsäger inte på något vis det jag skrivit utan matematiskt så är BNP-tillväxt en funktion av produktivitetsökningar+arbetskraftökningar.

Jag kan oerhört mycket mer om ekonomi än du. Det är du som inte begriper hur BNP hänger ihop från produktionssidan och användarsidan. Ditt resonemang om resursförbrukning är direkt imbecillt. För det visar att du inte begriper innebörden av marginalförändringar. Att resursförbrukningen förr var högre(något du förövrigt har noll belägg för i generellt hänseende) inbebär inte att resursförbrukningen minskar utan bara att den inte ökar lika mycket i så fall. Hur kan du inte begripa att konsumtionsökningar alltid leder till ökad förbrukning av resurser? Du förstår som sagt inte det här med marginalförändringar. Om du har ett kretsloppssystem med 90% återvinningsgrad så måste 10% nya resurser tillföras hela tiden, ergo ökad resursförbrukning. Du har gjort en tankevurpa. Tjänstebaserad tillväxt kommer du heller aldrig att kunna ha till 100%. Det är helt omöjligt.

Det kvittar hur mycket du försöker slingra dig med semantiska krumbukter. Du erkänner ju nu förövrigt att Kinas system absolut inte bygger på samma statligt ägda planekonomiska system som Sovjet hade. Därmed har du alldeles själv punkterat din jämförelse. Dessutom stämmer inte din framställning. Vad den kinesiska staten gör är att den styr den övergripande inriktningen av ekonomin. Men detta involverar mängder av privata företag och entreprenörer också. Det är ett genialiskt koncept som i alla avseenden visat sig helt överlägset västvärldens liberala plutokratier. I sin tur har Kinas ekonomiska system väldigt stora likheter med äldre högerkonservativa system som merkantilism och dirigism.

Nu försöker du blanda bort korten igen genom att inte skilja på teori och verklighet. Marxism-leninismen är bara en pragmatisk anpassning av de teorier som Karl Marx förde fram. Att man i Sovjet och övriga öst aldrig kom längre än till ”proletariatets diktatur” beror enbart på att det statslösa tillståndet kommunism är en utopi. Du jämför äpplen med päron. På samma sätt kan vi konstatera att liberalism i verkligheten som vi kan observera i väst snarare går mot en orwelliansk dystopi värre än Sovjet istället för den frihetliga utopi som liberaler teoretiserar om.

Din vänster-höger skala går alltjämt inte ihop. Inte när det kinesiska ekonomiska systemet beskrivs på ett korrekt sätt. Dessutom är det oavsett på det viset att den liberala marknadsideologin bygger på vänsterideal. I teorin är den anti-auktoritär och demokratisk.

Definitionen av kapitalism kommer att skilja sig åt beroende på vad man ligger vikt vid och vem man frågar. Äldre tiders konservativa var emellertid generellt ytterst skeptiska till kapitalismen. Av många skäl. Främst kanske för att man såg en mäktig bankmaffia växa fram som fick alltmer att säga till om vad gällde rikets angelägenheter. Det man såg var också att en slags ekonomism bredde ut sig som trängde undan traditionella konservativa värderingar och höll på att förändra samhället i en oroväckande riktning. En helt annan människosyn framtonade där människor reducerades till nyttomaximerande ekonomiska varelser. Sen ligger det en hel del humor i att den liberala kapitalismen och liberalismen generellt inte alls lett till lägre skatter utan tvärtom till väldigt mycket högre skatter. Till betydande del är detta kopplat till bankmaffians inflytande och det skuldbaserade penningsystemet.

Kapitalism har alltid syftat på system där kapital bestämmer politikens riktning, sätter normer och allmänt har högsta prioritet. Utöver det har teorier varierat, liksom vad man ställer upp som kapitalismens huvudfiende, eller vilka ord man kan använda som direkta synonymer till kapitalism (finansvälde, borgerlig dekadens, skuldslaveri, vänster, woke/kulturmarxism, mänskliga rättigheter med mera).

Att det skulle betyda pengasamlande inom ett annat system vet jag inte var du har hittat. Ingen skulle t.ex. kalla Fafner för kapitalist, trots att den gamla drakdräparmyten delvis handlar om det destruktiva i gränslös finansackumulering. Kapitalism är i vilket fall som helst inkompatibelt med all högerpolitik, där t.ex. fysisk försvarsförmåga, långsiktighet, produktivitet, harmoni, personlighet och välstånd ställs i kontrast till kapitalism.

Du sätter troligen likhetstecken mellan kapital och pengar (likvida medel)?

Inom nationalekonomi avser ordet kapital främst fysiskt kapital (realkapital), det vill säga produktionsutrustning som maskiner och fabriker, liksom infrastruktur som byggnader, vägar och hamnar med betydelse för produktionen.

Det samlade värdet av ett lands produktionsutrustning och infrastruktur med betydelse för produktionen, kallas för landets kapitalstock.

Genom att investera resurser i landets kapitalstock (produktionsutrustning och infrastruktur) istället för att konsumera resurserna, kan man (inom vissa gränser) öka landets framtida produktionsvolym (och därmed landets BNP).

Alla ekonomier är beroende av realkapital (produktionsutrustning och infrastruktur), oavsett ideologisk inriktning och plats på den politiska höger-vänsterskalan.

Problemet med investeringar i fysiskt kapital, är att de är utsatta för minskande marginalavkastning. Innebär att för varje ny fabrik och hamn man bygger, så blir den samhällsekonomiska vinsten mindre. Efter tillräckligt stora investeringar i fysiskt kapital, så blir den samhällsekonomiska avkastningen negativ. Innebär att samhällsekonomiska avkastningen blir mindre än vad investeringen kostat.

De flesta Kommunistparti-dikturer, långt ut till vänster på den politiska vänster-högerskalan, har överinvesterat i fysiskt kapital (tex fabriker och infrastruktur). Gäller både Sovjetunionen och dagens Kina. Resultatet har blivit väldiga samhällsekonomiska förluster, som lett till snabbt fallande tillväxttakt och slutligen stagnation.


https://en.m.wikipedia.org/wiki/Capital_(economics)

Pengar (likvida medel) är en undertyp av kapital, som kallas för finansiellt kapital, i den utsträckning som pengarna används för att köpa produktionsutrustning (realt kapital).


https://en.m.wikipedia.org/wiki/Financial_capital