Går det att skapa ett medvetande?

Jag avser inte tankar utan den rena förnimmelsen, alltså vad som återstår efter en fenomenologisk reduktion.

Nej det gör det inte. Min tro är att vårt medvetande kommer från en högre makt. Ursprunget Gud, vårt hem. Som ingen materialistisk vetenskap kan förklara eftersom vår sinnen inte räcker till.

Lek med tanken att vårt universum är uppfunnet av ett annat universum. Det förändrar ingenting. Vår hem är frid i Gudsrike som är över materialism och smuts. Frid och ro i himlen.

Medvetandet är ett mysterium som inte vetskapen kan förklara. Våra vetenskaplig sinnen kan inte göra det. Där kommer religion och andlighet in för att hjälpa att förklara.

Medvetande är själsligt. AI-robotar kommer aldrig ha det.

Ursäkta om jag återupprepar mig. Jag skrev detta inlägg förut, men verkar som det förvunnit i etern. Lätt hänt. Så jag skriver igen helt enkelt.

Jag tror det är omöjligt för robotar att få medvetande.

Och hur vet du att det existerar någon förnimmelse?

Vi kan skapa vad vi vill vad är problematiskt?

Jag erfar min egen men vet inget om andras. Hört talas om solipsism?

I grunden cirkelresonemang.

Du tänker att du har förnimmelser och att dessa förnimmelser är mer fundamentala än dina tankar, detta med bakgrund av att du varken vet varifrån förnimmelserna eller tankarna kommer ifrån.

Du kan postulera att förnimmelserna är mer fundamentala än dina tankar och det stämmer med allt du kan veta. Men du kan lika gärna postulera att tankarna är mer fundamentala än dina förnimnmelser och det stämmer också med allt du kan veta.

Därför finns det två lösningar på problemet som ingen kan avfärdas mer än den andra och du kan själv inte avgöra vilken som är den sanna.

Tolkar jag dig rätt att du anser vi kan veta om/när vi skapat ett medvetande? Hur, i så fall?

Det går inte att observera förnimmelse utifrån. Dat problem.

Nja. Det finns flera väldigt olika hypoteser om hur det ungefär kan tänkas fungera, men ingen har egentligen någon aning. Medvetandet är fortfarande ett mysterium. EnCarte har helt rätt att "vi" inte vet vad det är eller hur det fungerar.


Men i och med att det finns något som upplever dessa tankar, ett subjekt för vilken den eventuella illusionen äger rum, så spelar det ingen roll var tankarna kommer ifrån. Ett medvetande enligt definitionens mest grundläggande betydelse finns oavsett om det är offer för en illusion. Tankar och medvetande är inte nödvändigtvis samma sak.

Skapar vi ett program som rent programmatiskt kommer fram till att det är medvetet genom att minnas samma saker och föra samma resonemang som vi människor för när vi kommer till att vi är medvetna, då kan vi själva inte veta att vi har något som programmet saknar. Ockhams rakkniv säger då att vi skall anta att det inte finns något annat än programmet har. Är jag själv medveten så är programmet också medvetet och vice versa.

Helt klart en poäng. Men vi kan aldrig veta att den förnimmer, endast praktiskt utgå från att så är fallet.

Typ som du och jag.

Vetenskapen är ingen demokrati. Det räcker att det finns en enda person som vet hur medvetandet fungerar så är påståendet att inget vet fel. Om majoriteten av mänskligheten har medfödda spärrar som gör att de inte är mottagliga för den enklaste förklaringen så kommer vi kanske aldrig längre än så.

Tankar och medvetande är inte nödvändigtvis samma sak, men det utesluter inte att de faktiskt är samma sak.