Citat:
Ursprungligen postat av
Vemdalen62
Han misstänks ljugit om mycket och klassas av vissa som en rättshaverist...
Han har ifrågasatt flitigt vad han är för kuf av många tidigare ..läs på innan du yttrar dig!
Jag tycker du slänger ur sig helt ogenomtänkta vidriga yttringar. Vem säljer barn och dödar dom?
Visst är det fel att hem ska kunna bedrivas med brister för att tjäna pengar men du tar ju i så du spricker.
Hela synen på människan och vården har ju förändras och förbättrats med tiden. Förhoppningsvis till det bättre med en humanare syn på både barn och vuxna
Ingen myndighet dödar oavsiktligt ett barn. Valters död är en tragedi men tänk på hur du uttrycker dig!!! Bristen på socionomer som inte orkar, inte vill jobba med barn och ungdomar är stor pga av alla hot dom får av föräldrar med problem och såna som du!!!
Tycker du det är en bra utveckling?
Då kommer fler barn bli lidande och kanske inte överleva vare sig dom får stanna kvar hos olämpliga föräldrar eller hamnar på ännu mer olämpliga ställen än vad lilla Valter gjorde.
Han har inte misstänkts ljuga om någonting, utan det är du och dina anhängare som har påstått att han ljuger om någonting ospecificerat.
Jag slänger inte mig med ogenomtänkta yttringar, jag har dokumentationen vid min sida. Det är inte mitt fel att du inte har läs tillräckligt med socialhistoria, för socialhistoria ingår i socionomutbildningen. Fakta är fortfarande att Sverige har ett digert rykte om sin socialomsorg och har haft det i över 200 år. Svensk socialomsorg har inte utvecklats ett dugg i rätt riktning. Sverige tvingar fortfarande minoritetsgrupper in i socialvård, Sverige institutionaliserar fortfarande barn och fängslar dem till och med. I dessa institutioner dör oskyldiga barn och de som överlever kan vittna om hemska tortyrliknande metoder, övergrepp och missbruk.
Ja, vem säljer barn?
Fram till 1918 var det faktiskt så att Sverige handlade med barn genom sk. fattigauktioner, vilket gick till så att storbönder och hemmansägare kunde köpa och sälja fattigbarn. Efter förbudet 1918 förekom det fortfarande fattigauktioner på institutionsnivå, där institutioner som Eriksro, Vipeholm etc. handlade med vilka barn de skulle ta in. Man böt barn mellan sig och man begärde olika summor pengar för att ta emot barnen som behövde samhällsvård. Detta fortgick i öppen form till institutionsreformen 1990. Idag handlar vi fortfarande med barn och det är tydligt när vi tittar på fallet som denna tråd berör. Privata vårdhem får en summa pengar från kommunerna för att ta in och "vårda" barn som de sedan dödar.
Här har du ett transkript av Riksarkivets Arkivpodden om just tre barn som bodde och dog på Eriksro och Vipeholm:
https://riksarkivet.se/Media/pdf-fil...l-vipeholm.pdf
Dör barn i fosterhem och framför allt HVB?
Ja, barn dör i större omfattning i både fosterhem och HVB. I invandringsfrågan brukar vi tala om en överrepresentation av kriminella, i socialomsorgsfrågan har vi en ordentlig överrepresentation av antalet dödsfall sett i relation till antalet vårdade.
Vad som är "olämplig" förälder är en högst subjektiv bedömning. Om socialhandläggarna håller sig till sitt uppdrag så finns det fog för vård inom socialtjänst på inrättningar som är noggrant kontrollerade i förväg av socialhandläggaren. Följer socialhandläggaren de rutiner som faktiskt är lagstadgade så minskar riskerna för att barn far rejält illa inom socialtjänstens försorg. Socialstyrelsen har nitat ett flertal kommunala socialtjänster genom åren och vi vet från de vårdade barnen själva att det inte finns några som helst kontroller när de väl är placerade.
Du glömmer dessutom bort att jag öppet har deklarerat att jag har jobbat med både myndighetsutövningen och institutionsvården på den tiden som vi hade institutioner. Så, "sådana som du" vet vad "vi" pratar om. Den kommunala socialtjänstens största och tyngsta kritiker är både advokat och socionom (syftar inte på mig själv). Det är inte "högljudda, galna och olämpliga föräldrar" som är uppe hos ECHR, det är kraftigt utbildade personer med lång erfarenhet av socialomsorgen som vinner mål efter mål i ECHR.
Fadern till gossen var en högst utbildad jurist som insåg att han inte hade kunskapen att kunna vårda en kraftigt rymningsbenägen femåring och därför sökta han hjälp för att just hitta ett säkert ställe för pojken. Tyvärr levde familjen i fel kommun, då hans kommun är ökänd för sin socialtjänst.