Citat:
Ursprungligen postat av
BarnsligaBengt
Det är väl ingen som tror att motiv skulle bli en bärande del i en hypotetisk rättegång mot CA.
Det jag menade var att stod det och vägde skulle det inte tippa över för att det kunde konstateras att CA hade "motiv". Apropå det du skrev om bedömningen av CP:s (brist på) motiv.
Citat:
Det blir lite för mycket Agatha Christie. Möjligen en pusselbit i helhetsbilden. Ett funnet vapen och en matchning till kulorna hade väl visserligen gjort något sådant närmast överflödigt, men om rättegången vilat på lite skakigare grunder (som mot CP) hade motiv kunnat hjälpa till att undanröja de sista rimliga tvivlen.
Men att inte ens för sig själv på ett MOP-forum vilja kännas vid ett möjligt motiv känns lite märkligt när det i rättsliga sammanhang faktiskt har en viss bäring. Om inte annat kan man ju själv få en bättre förståelse för det hypotetiska dådet. Det är ju en av styrkorna med CA-spåret att det till skillnad från CP och SE har ett tämligen skönjbart motiv, även om man inte kan vara helt säker på att det var den definitiva utlösande faktorn.
Undermedvetet kanske det hänger ihop med det tänk som Leif GW ger uttryck för när han menar att CP var ”för kort i rocken” för dådet och helt enkelt inte levde upp till digniteten i ett statsministermord. Det är väl något av det sista som alla någorlunda insatta skribenter här skulle anföra som motargument mot CP:s skuld. Man anar på flera håll att Leif GW gärna vill att MOP ska vara resultatet av en konspiration.
Det är väl någonstans mänskligt att inte vilja tro att rikets folkvalda ledare kan falla offer för en simpel tjackpundare. Och på samma sätt kanske det tar emot att köpa att en socialt avvikande lottovinnare som kanske egentligen inte hade något på börsen att göra kan ha sumpat Palme för att han sett hela sin fribiljett till ett självständigt liv hotas att gå upp i rök.
Jag känner mig inte tillräckligt oenig i den här frågan för att dra den ett varv till. Och jag verkar dessutom vara lite dålig på att förmedla vad jag avser. Så över till Leif. Det är ju ändå helg.
Tiden efter mordet framgår det i pressen att LGWP är inne på att insatsen är något alldeles oerhört professionell. Allt pekar i den riktningen. Det må vara honom förlåtet.
I samtiden, eller snarare för ett antal år sedan, erinrar jag mig hans analys enligt följande.
En liten sammansvärjning (2-3 st) av säkerhetsfolk ("det brukar vara så") som får ingivelsen samma dag när de får information om att makarna saknar livvakter och ska ut, vapen och ammunition är vad man råkar ha tillgång till och duger väl för sitt syfte eftersom Palme avled, skytten är professionell/van att skjuta mot levande varelser och vet hur påskjutna sådana reagerar så han kan konstatera att Palme är död (ramlar ihop så framgår att kotpelaren är avskjuten), skottet är mycket väl placerat, mordplatsen är mycket väl vald.
Vad blev rätt och fel här då.
Rätt är att om det rör sig om en sammansvärjning så är den förmodligen ganska hastigt hoptotad, att insatsen inte är planerad på förhand och att GM tar de medel man råkar ha tillgång till.
Fel är att det brukar röra sig om säkerhetsfolk i fall med motsvarande typ av offer. Det brukar istället röra sig om ensamma stollar. Visst finns det några fall med säkerhetsfolk, tex Indira Ghandi 1984 och Park 1963. Men då rör det sig om folk ur egen stab och utfört på eget viste.
Fel är att det fanns någon cirkulerande information om livvakter och utfärder? Palme skickade hem dem, precis som alla andra helger utan officiella uppdrag. Och även om nu fanns sådan information och GM hade tillgång till den, varför skulle en plötslig utfärd i city innebära en rimlig attentatsmöjlighet. Personer med tillgång till sånhär information hade kunnat välja och vraka bland betydligt mer rimliga tillfällen.
Att vapen och ammunition dög väl för sitt syfte är en slutsats av ett tankefel inte bara polisprofessorer begår, utan även professorer i rättsmedicin. Dvs, det att bedöma mordet efter utfallet, att Palme dog på fläcken och GM enkelt kunde lufsa därifrån. Och inte efter hur insatsen framstod för GM på förhand.
Samma tankefel gäller hur väl placerat skottet var.
Samma tankefel gäller bedömningen att vald plats och flyktväg var optimal.
GM:s antagna vana att skjuta mot levande varelser och hans kunskap om hur påskjutna sådana beter sig är enligt mig rent knäppt. Skjuta ett skott i ryggen och stanna kvar för att kolla reaktionen, agerar statsministern som senast fällda älg? Och vidare mena att när reaktionen är sådan att det tyder på avbrott i ryggraden, så är saken klar? Här har återigen såväl polis- som rättsmedicinprofessorn fel.
Dessutom verkar den Leif som menar sig ha lagt alldeles för stor del av sitt liv på det här hopplösa fallet knappt ha en aning om vem GrönsaksHandlaren är. Även om han väl satte honom framför Grafikern.