Vad göra när man ser igenom alla och allt - när det förorsakar pessimism o nihilism?

Pessimisterna på Youtube tjänar bara småsmulor. Det är lögnarna som tjänar pengar.

Det där låter väldigt likt vad som brukar kallas en självuppfyllande profetia.

Att Kafka, Schopenhauer, Kirkegaard, Nietzsche (med flera) var allmänt miserabla dystergökar är allmänt känt, men det finns minst lika många exempel på människor med hög IQ som lever/har levt betydligt gladare liv - det där med korrelation och kausalitet, du vet.

Men sitt du där i ditt eget lidandes bittra träsk och repetera ditt mantra om hur lyckan bara är en villfarelse, så lever jag vidare på det sätt som faktiskt gör mig lycklig. Om detta (mot all sannolikhet och förmodan) skulle innebära att jag har lägre IQ än du, så verkar det ärligt talat bara vara en fördel.

Intressant trådstart och bra sammanfattning av ett problem.
Snyggt svar, intressant och också välskrivet.

Jag tror vår trådstartare och andra som känner igen sig oroväckande mycket bör zooma ut en aning och zooma in på att detta har människan funderat på förr. Att döma ut allt och alla, utgå från att man förstått allt så mycket bättre kan skyla att man är mer distanserad än för sitt bästa.

I följande lättillgängliga klipp på 17 min figurerar både filosofen Plato och filmen Matrix i förbifarten. Budskapet är att vrida ner intrycken från omvärlden och vrida upp egna ansträngningar. Den är en aning pratig, men kan passa att lyssna på medan man grejar med nåt i hemmet eller tar en promenad.

https://www.youtube.com/watch?v=4nHj3gL_JN0

Nja, lagen säger snarare att entropin i ett slutet system tenderar att öka. Det kan ske singulära händelser där entropi minskar av ren slump för individuella partiklar eller kvantum-händelser, och givet att dessa är mikroskopiskt små för det mesta så är det ingenting vi lägger märke till, men givet oändligt med tid så finns det en teoretisk möjlighet att ett helt nytt big bang kan uppstå av ren slump också.

Kurzgesagt gjorde en bra video om detta men kan inte hitta den nu, tyvärr. Kan försöka leta upp det sen.

I vilket fall som helst så är världen oändligt med komplex, och när man tror att man ser igenom allt och alla så är det ett tecken på att man har en lång väg kvar att gå.

Men med det så är det inte särskilt svårt att inse att världen och många människor är i ett degraderat tillstånd jämfört med vad det kan vara, men det är inte en fatalistisk utgångspunkt. Världen är stor nog att allting rymmer i den.

Skaffar sig humor.

Deprimerade människor ser världen tydligare än vad icke-depreimerade gör.

Problemet är att deprimerade människor har svårt att se sin egen situation i världen tydligt, och därför tror att saker är mer hopplösa än de är, åtminstone för dom själva.

Lösningen är att inte bry sig så mycket om vad som försiggår i omvärlden. Fokusera på sitt eget välmående.

Det här kommer du förstås inte gilla, men det är din bristande integritet som är problemet. Du har förmodligen en NP-diagnos som gör att du maniskt konsumerar negativa saker på nätet, och marinerar dig själv i sånt du retar dig på.

Innerst inne vet du att världen inte har förvandlats till skit de sista tjugo åren, även om det känns så. Världen är sig ganska lik. Det är bara du som är för känslig för att leva i den.

Det är lätt att bygga någon sorts "tuffing"-identitet, och föreställa sig som någon som är för smart, logisk och faktiskt för stark för att inte genomskåda lögnerna. Det är precis tvärtom. Du behöver bli tuffare, sluta doomscrolla och komma med ursäkter. Du dör om bara några årtionden, och att världen där ute är jättehemsk är bara något du inbillar dig. Gå ut och ta lite frisk luft.

Exakt. Olycklighet är kanske den största villfarelsen av alla. Den föder enbart mer olycklighet och gör således bäraren av olyckligheten ännu olyckligare. De som istället lider av villfarelsen meningsfullhet mår åtminstone bra under tiden. Olycklighet gör det mycket svårt att upprätthålla fungerande relationer med andra. Man blir ensam och arbetslös och får massor av tid över att fylla med ännu mer tankar på alltings meningslöshet.

TS, antar att du gärna ser sig som mer intelligent och mer klarsynt än andra. Du har sett ljuset, vi andra kan inte förstå dig, vi lallar omkring i tron att blommor är vackra och doftar gott, när blommor i själva verket bara är ute efter sex så de kan gå i frö och föröka sig. Koltrastens sång strax före gryningen kan översättas till Vem vill knulla? Kom och knulla med mig! Osv. Alla blir gamla och fula och dör. Politiker vill berika sig själva. Ja, vi vet. Alla normalbegåvade vet detta. Alla vältrar sig inte i denna insikt.

Nu tror jag dock att TS egentliga problem är depressionssjukdom, inte ett övermått av intelligens. Det kan vara väldigt svårt, ofta omöjligt, att ta sig ur depression på egen hand. Depression kan bli livslång.

Det är då man släpper sin fokus på andra och styr om sin energi till att enbart jobba med att själv bli det bästa av det mesta som mänskligheten kan erbjuda. Sedan går man ut i världen och är det bästa man kan vara och sen ser man att ens direkta omgivning sakta men säkert formas till att bli det man vill att den skall vara.

Man går och väntar på sin egen död, försöker undgå skatt, försöker hitta ett jobb man trivs med, försöker hitta en hobby man trivs med att göra, försöker utveckla sig själv.

Man måste vara ett as eller förståndshandikappad för att bara kunna blunda för allt. Det är ju inte så att det är en eller två eller tre saker som är fel heller utan hela livet och hela "samhället" är sjuka, förvridna och vidriga!

Här är en ärlig man. Han var tidigare lärare men har skolat om sig på lantbrukshögskola och ska bli jordbrukare, eftersom han mådde illa av att bidra till samhällscharaden: https://m.youtube.com/@benedictinethetruth