Citat:
Ursprungligen postat av
diseuse
Jag vet själv inte de exakta detaljerna. Så här skrev SvD den 19 december 2023 (
Svenskar kan utväxlas mot bödel):
Juridiskt finns det två vägar för Sverige att gå om man skulle välja att genomföra en fångutväxling, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Det ena är att regeringen befriar Noury från påföljd genom att besluta om nåd.
– Då släpps han i så fall helt enkelt fri, säger Wrange.
Den andra möjligheten är att besluta att påföljden ska verkställas i Iran, enligt lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.
– Även det kräver ett regeringsbeslut, säger Wrange, som dock framhåller att det primära syftet med lagen inte var att möjliggöra fångutbyten.
Den rättsliga grunden för benådning finns i grundlagen (
12 kap. 9 § regeringsformen):
Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet.
Att den paragrafen åberopas är inte särskilt vanligt. Såvitt jag vet tillämpades nåd senast på sextiotalet, när regeringen valde att låta kvinnor som utfört abort komma undan med det (innan vår nya abortlagstiftning kom på plats 1974).
Nej,Nåd var mycket vanligare tidigare i enskilda fall, men har minskat kraftigt i nutid. Dock att använda nåd som amnesti har man gjort två gånger i modern tid efter aborterna. Ena gången när man mildrade straffet för vapenvägran (1977?). Då fick en jvla massa nåd. Jag har också för mig att man gjorde det när man ändrade reglerna för rattfylla. Under 1970-talet runt 2000 fall per år, 1980 talet runt 1500. Sen har det sjunkit kraftigt. Vem som helst kan söka nåd för en person. De flesta ansökningar avslås. Minskningen under 1980-talet berodde kanske på att man ändrade lagen om uppskov att sitta i fängelse. Ändringen gjorde så att KV kunde ge uppskov upp till x-tid(1år?). Tidigare medgavs uppskov genom nåd. Sen ändrades rattfyllerilagen. Tidigare gillade rattfyllerister att söka nåd. Då mildrades lagen och färre svenssons måste sitta inne.
Abolition, som är besläktad med nåd, är däremot extremt sällsynt. Sista gången var väl mot de västtyska terroristerna som anföll ambassaden 1975. Det finns några fåtal fall till tidigare under 1900-talet. Samt det kan finnas några hemliga beslut under WWII angående spioner. Men det får vi nog vänta 100år på innan vi vet.
När det gäller Iraniern så passar nåd bäst. Inga skäl behöver redovisas. Beslutet kan tas snabbt (Ofta tas de på torsdagar under regeringssammanträdet). Det behöver bara stå X söker nåd och X beviljas nåd i beslutet. Det blir svårare för massmedia att hitta spår hur diskussionen har förts. UD och Justitiedepartementet (Nådenheten) har säkert varit inblandade. Beslutet tas kollektivt. Men de tre tungviktarna: Statsministern, utrikesministern, justitieministern samt partiledarna har säker varit inblandade och sagt sitt och vad de har tyckt har vägt tungt.
PS Alla livstidare, som fick tidsbestämt tidigare, fick det genom nåd. Det innan de nuvarande reglerna. Det var problematiskt på flera plan. Det ena är att nåd kan i bland se som ett politiskt beslut. Dessutom finns skälen till avslag eller beviljande inte med i ett beslut angående nåd. Bombmannen sökte nåd minst 7 gånger och fick avslag varje gång.
