Citat:
Ursprungligen postat av
wwr
I de tidigare fallen av nåd har det ju funnits omständigheter hos den dömde eller i brottet som regeringen kunnat beakta. T.ex. rätten till abort eller samvetsbetänkligheter mot att använda vapen.
Men nu rör det sig om en kallhamrad bödel från Iran som själv inte visade sina offer någon nåd.
Det måste vara unikt att regeringen viker sig för utpressare/kidnappare och släpper en grov brottsling fri.
Knarkgängen i Sverige kommer snart att ha kidnappat någon minister eller liknande och kräver sina kumpaner i fängelserna frigivna.
Nja vi benådade på sjuttio och 80-talet så benådade vi runt 200-400 per år. De flesta var rädda rattfyllerister (svenssonbrottslingar) och de som ville ha uppskov på straffet. Sverige benådade även livstidsdömda fram till förändringen om tidsbestämning av livstidsstraff.
Under WWII benådades troligen minst en tysk spion efter krav från Tyskland. Möjligen även en rysk spion efter krav från Sovjet unionen och kanske bombningar* av Sovjet unionen av Sverige. Så Sverige har påverkats av främmande makt tidigare. Problemet med Nåd är att skälen till beviljad nåd aldrig redovisas utan man måste läsa mellan raderna.
Ingen kan överklaga nåd. Inte ens den dömde som benådas. Det hela härstammar från medeltiden då kungen kunde visa sin makt och godhet genom att benåda. Den rätten har tagits över av regeringen och länder, inte bara Sverige, har använt nåd politiskt, även då utrikespolitiskt.
Så jag skulle inte säga det är helt unikt men extremt ovanligt. Jag är inte heller inte glad över beslutet. Men i utrikespolitiska ärenden så får ofta vad som är moraliskt rätt stå tillbaks. Om det var rätt politiskt får vi ju se
1 Kommer sossarna klaga
2 Kommer andra länder försöka göra samma sak med Sverige?
*Bombningarna stämmer inte riktigt in tidsmässigt i beslutsprocessen hos samlingsregeringen.