Den STORA tråden om hen, hän och h*n [Sammanfogad]

Det har dubbelt bruk, dels som könsneutralt pronomen för vem som helst, och dels som könsspecifik bestämning i relation till "hon", "den" och "det". I opersonliga texter är det alltid könsneutralt, och betecknar alltså vilken människa som helst.

1. *Hen är en politisk språkreform från ovan
2. Funktionen är redundant, då "han" i grundform är könsneutralt, likväl som "en"
3. Svenskan har redan alldeles för många pronomina i tredje person: han, hon, den, det, en
4. Svenskan befinner sig sedan länge i riktning mot lägre morfologisk komplexitet, och denna reform går emot denna riktning – bättre vore i så fall att avskaffa det könsspecifika "hon"
5. Man stöjder sig på att finskan minsann har "hän", men det är då den enda formen i tredje person singular
6. Ingen som använder ickeordet vet hur det ska böjas, utan det skrivs statiskt som *hen även i objektsform: han gav den till *hen istället för han gav den till *henom/*henna
7. Förespråkarna kan inte skilja på grammatiskt genus och sexus, och uppdelningen i "han", "hon" och eventuellt ett eller två fall av "neutrum" är helt godtycklig – i swahili har man inte tre utan hela arton substantivklasser, varav inte ett enda har med kön att göra

När han eller hon, dvs en persons könstillhörighet, är oviktigt i ett sammanhang så passar med all logik ordet hen bättre eller tom bäst av de alternativ som finns.

Varför finns det ett folkligt motstånd mot ordet hen i Sverige? Vad är den egentliga orsaken till att ni känner att hen bestämt inte ska användas?

Nu kommer jag att använda "hen" oftare.

Skall man säga "polishen" istället för polisman?

Språk används för att kommunicera tankar, inte för att förbistra sagda kommunikation. Du riskerar bara att bli ignorerad av personer som anser att du sprider dynga med politiska konnotationer.

Då kan det väl uppfattas som det, när även du använder det om andra. Eller är det så även du använder det?

Skall man säga "polishen" istället för polisman?