Hur ska 90/00-talister ha råd med hus egentligen?

För att ytterst få idag skulle kunna tänka sig att ta ett enkelt arbete och hyra ett rum hos någon ja.

Fast jag talade inte om genomsnittlig förbrukning utan om förbrukningen för en effektiv villa. Dvs inte alltför stor, värmd med bergvärmepump och med energieffektiva apparater. ~5000 kWh för en nybyggd tvåa låter absurt högt när jag vet att jag själv låg kring 1500 kWh/år. Boverkets minimikrav är för övrigt 45 kWh/kvm/år för att få en A-klassning.

Amorteringen på 85 procent av 2 miljoner är 2800 kr/månad. Nettoräntan vid 3,5 procents ränta (om vi antar att detta är den långsiktigt realistiska räntan) blir 3500 kr/månad. Totalt 6300 kr/månad. Det ger det tidigare nämnda paret 3700 kr/månad att spendera på el, V&A, sophämtning, försäkring, bredband, fastighetsavgiften etc. Flera av dessa är för övrigt även kostnader som för de flesta tillkommer om man bor i en lägenhet, ex el, bredband, försäkring, parkeringsplats etc.

En stor fråga är ju den om hur mycket man ska avsätta för renoveringar. Men ett sparande är ju något som man bör ha i vilket fall som helst.

Men för att återgå till huvudfrågan. Om det anses som ekonomiskt fullt realistiskt att som ensamstående bo i en halvbillig etta är det även ekonomiskt fullt realistiskt att som ett par bo i ett hus i tvåmiljonerkronorsklassen. Om inte annat så är det ju detta med kartan och terrängen - jag ser ju hela tiden både ensamstående och par köpa och bo i dessa typer av kåkar och få av dem verkar ha några direkta problem med ekonomin.

Du har ett radhus. Buhu buhu 😿 Tror nog många mellan 25 - 30 år skulle vara väldigt glada över det.

Du skriver som att det bara är StorStockholm som existerar, och allt annat i landet är fel. En stor majoritet av folket i detta land bor inte i Stockholm, eller har ens intresse av att bo där.

Fast nu flyttar du målstolparna ganska ordentligt. Först handlade det om att priset var 5-6 miljoner. När du motbevisas menar du att boendestandarden är för låg. När du återigen motbevisas så är det skolorna som det är fel på.

Min frus 1:a med badrum på Ringvägen mitt i Stockholm hade 1000 kr i månadshyra så sent som 1997. Hon fick den gratis 1994, ingen kötid.

Nu vet jag ingenting om just Falun och vad som är attraktiva områden etc, men en snabb titt på Hemnet visar att det finns iaf en handfull hus till salu som både ser helt ok ut och som kostar under 3 miljoner.


Just detta är ju vad dagens "unga" inte verkar fatta. Att kunna skaffa ett hus är inget som man kan göra på en impuls eller efter 3 månaders sparande. Men är man beredd att rätta munnen efter matsäcken och försaka annat under några år är det fullt möjligt för de absolut flesta på de flesta ställen i landet att skaffa sitt helt egna boende. För ett enkelt räkneexempel. Kåk för 3 miljoner. 15 procent egen insats. Det är 450 000 kronor. Man köper huset med sin sambo så 225 000 kr/person. 5 års sparande. Det blir 3750 kronor per månad. Mycket pengar, men samtidigt den typen av summa som går att jobba eller spara ihop om man är beredd att kötta på under några år. Och börjar man när man är 23 och precis avslutat sin utbildning så har man fått ihop den där summan vid 28.

Jag hade inget radhus när jag var mellan 25-30 år heller. Det ni behöver är en reality-check, nästa gång ni träffar era boomer släktingar, intressera er för dom och be dom berätta om hur de flyttade hemifrån, hur deras bostadskarriär såg ut och fundera sen på om era förväntningar på livet är rimliga.

Boomer-generationens arbetarklass hade däremot råd att köpa hus i de finate områdena. Så nog är det stor skillnad mot förr.

Men jag vill nog flytta utomlands ändå så jag oroar mig inte riktigt mer än att det är en dyster framtid.

Hon måste ha haft rejält med tur eller kände någon, jag flyttade hemifrån -94, blev en lägenhet i det som numer kallas ”särskilt utsatt område” med en hyra på 3.000kr. Bo i Stockholm var bara att glömma utan kontakter och kötid redan då.

Skillnaden var väl att du hade möjlighet men valde att spendera pengarna på Marlboro och annat skit. Idag går halva inkomsten till boende för yngre. När du var ung kanske 20% gick till boende. Ni är den mest gnälligaste generationen av alla!