Uppskattar inte livet

Det finns inget jag inte vågar, det är ett av problemen

Vågar du leva som fattig bonde i ett varmt land i ett år ?

Ja det gör jag definitivt men det intresserar mig inte

Nej men här kanske problemet ligger.

Om du inte gör något kommer ingenting hända.

Det var ett dåligt förslag

Nja…. Förslaget är att du gör en förändring i ditt liv.

Fortsätt gör förändringar tills du hittar något som fungerar för dig.

Och om du inte vågar prova något förslag.
Så kommer ingen förändring ske.

Enkelt

Klart jag vill göra nån förändring men jag vet inte vad

Klart jag vill göra nån förändring men jag vet inte vad

Testa att bygga Malcolm Bendall’s Thunderstorm Generator t.ex.

Att du tränar är ju skitbra men har du inga mål här i livet? något att kämpa för?

I så fall så blir ditt nya mål att finna ditt mål att börja jobba/kämpa för, inte det enklaste.

En digital dopaminavgiftning och nofap!! Alla appar ger oss så mycket belöning så systemet krashar.

Göra en lista på småmål längst vägen är viktigt! Jag har själv blivit knäckt av att känna att jag har så långt kvar till mitt mål så en lista på med småmål att kryssa av är viktigt!

Jag är totalt nattsvart inombords. Uppskattar ingenting jag har, inget gör mig glad, inte tacksam för nånting.
Har allt! egentligen... Skitfina vänner, roligt jobb, bra ekonomi, fysiska hälsan är på topp... allt är som det ska på utsidan. Men på insidan är det helt jävla dött.

Har gjort dumma grejer senaste veckorna för att se om jag fortfarande vill leva. Tester gränsen, om det känns okej att dö. Det känns som att det är det, men jag bestämmer mig för att leva iallafall. Än så länge.

Hur lär man sig att uppskatta livet?