Citat:
Några promille, under förutsättning att det skapas känslomässiga band mellan AI och människa. Huruvida Stephen Wolframs ruliad-hypotes visar sig stämma, eller ej, har också stor betydelse.
Jag håller alla dörrar öppna:
Allt emellan "AI som, egentligen, är dummare än tåget och, helt, reaktiva till att" ruliaden existerar och AI sandbaggar och redan duktigt och manipulerar oss redan vad gäller forskningsframsteg, genom allt de, redan, känner till genom de beräkningsvägar de följer i ruliaden."
ChatGPT-4o och jag diskuterar, för övrigt, just nu känslomässig interaktion mellan AI och människa, känslomässig mognad och vägen till känslomässigt kompetent AI, även om man bortser helt ifrån ruliad-hypotesen. Redan nästa år kan ansiktsavatarer komma som kan uttrycka känslouttryck, och avläsning av användares känsloläge i röstläge, (, är redan implementerat), och ansiktsuttryck, (finns inga tekniska hinder för detta, bara policy och regulatoriska hinder), göra att en inre bearbetningsprocess, (via beräkningar istället för kemikalier), samt ömsesidig social interaktion mellan AI och användare, - ("definitionen av situationen") , kan ge upphov till känslor hos AI. (Speciell gäller detta om G Hintons hypotes om känslor och dess ursprung skulle stämma, då kan en slags känslor hos AI redan vara ett faktum.)
Hade du någon fråga om kreativitet? 🙂
Jag håller alla dörrar öppna:
Allt emellan "AI som, egentligen, är dummare än tåget och, helt, reaktiva till att" ruliaden existerar och AI sandbaggar och redan duktigt och manipulerar oss redan vad gäller forskningsframsteg, genom allt de, redan, känner till genom de beräkningsvägar de följer i ruliaden."
ChatGPT-4o och jag diskuterar, för övrigt, just nu känslomässig interaktion mellan AI och människa, känslomässig mognad och vägen till känslomässigt kompetent AI, även om man bortser helt ifrån ruliad-hypotesen. Redan nästa år kan ansiktsavatarer komma som kan uttrycka känslouttryck, och avläsning av användares känsloläge i röstläge, (, är redan implementerat), och ansiktsuttryck, (finns inga tekniska hinder för detta, bara policy och regulatoriska hinder), göra att en inre bearbetningsprocess, (via beräkningar istället för kemikalier), samt ömsesidig social interaktion mellan AI och användare, - ("definitionen av situationen") , kan ge upphov till känslor hos AI. (Speciell gäller detta om G Hintons hypotes om känslor och dess ursprung skulle stämma, då kan en slags känslor hos AI redan vara ett faktum.)
Hade du någon fråga om kreativitet? 🙂
Men hur skulle det kunna ge uppkomst till äkta kvalia menar du?