Varför talar "lägre klasser" med grövre dialekt?

Är det så? Om vi kollar i Malmö så talar ofta typ en akademiker, medelklass-person eller arbetare lite olika. Ofta har arbetare en "grövre" eller mer märkbar dialekt, medan folk från medelklassen (inte alltid dock) har en mer nedtonad och neutral dialekt.

Hur det är i Stockholm vet jag inte, men är inte en söder-dialekt mer i linje med hur en arbetare kan tänkas tala än Lidingö-dialekt? De har å andra sidan sina iiiiiiin som låter ganska hemskt...

Det är inte bara i Sverige men även i t.ex. i Köpenhamn så talar "lägre klasser" på ett "grövre" sätt. Något kallades t.ex. "flade A" som belevade människor uppmanades undvika...

England... Ja, det har väl ändrats genom åren, men en grov-arbetare talar väl knappast "received pronunciation" eller "Queen's English". Cockney förknippas mer med arbetare eller andra lite grövre dialekter i London... Troligen liknande inte bara London utan kanske över hela landet...

Detta är ju känt sen länge egentligen, och också en del av musikalen och filmen "My fair lady" där Eliza ska lära sig tala som en "fin dam". Frasen hon övade på var "The rain in Spain....". I en svensk version var det "Den spanska räven rev en annan räv".

Så varför är det så här? Eller är det egentligen så här än? Man kan också undra varför det är eller åtminstone var så här? Det verkar ju också vara i stort sett globalt, eller förekommer åtminstone i flera länder. Vad kan det bero på?

Vad tror och tycker ni?

Beror väl på vad du menar med "grövre". En pissdialekt som den i Madrid är i mina öron tämligen grov, medan den rena spanskan snarare representeras av Sydamerika.

Men det är klart att den dialekt som pratar i närheten av makten per automatik uppfattas som "finare", och en annan tautologi är att bildade människor har ett större ordförråd och därför är mer verserade.

Du kan ju alltid lyssna på Haggan Andersson för att se att sambandet inte allitd är givet.

Ok, men Spanien är ett annat land än länderna i Sydamerika? Man kan kanske bara räkna det inom ett land? Fast å andra sidan talar de med "grövre" dialekt i Australien än i England. Förr så lät nyhetsuppläsare på australiensisk TV också som om de kom från BBC... Idag accepteras andra dialekter på tv som låter mer "australiensiska"...

Det är inte bara uppfattas... Dialekter hos "lägre klasser" eller arbetare är faktiskt grövre. Typ i Malmö talar någon hantverkare troligen med ganska grova diftonger och så, medan en tjänsteman eller föreläsare på universitet har mer nedtonad dialekt...

Vet inte vem personen är men klart att det finns undantag gällande detta...

Fundera på hur det är i din egen stad. Talar en sophämtare annorlunda än en matematiklärare på gymnasiet?

I princip har du ju redan svarat på din fråga med referensen till det fetmarkerade (My Fair Lady). Nu tillhör dock detta det förgångna, men generellt sett har väl överklassen varit mer måna om att kläder, manér och språkbruk har ett förfinat uttryckssätt. Emellertid är det väl tveksamt om den klassiska söderdialekten är »grövre« än andra dialekter i Stockholm rent akustiskt.

En subjektiv uppfattning.

Det är de som pratar det rena språket, matteläraren har en grovt tillgjord dialekt.

dialekt och så har väl med hur mycket man och de man samtalar med kan färdas runt i landet, samt hur mycket man lyssnar till rikssvenska i tv/radio etc. så de som är bundna till en enkel stad eller stadsdel har en mer särpräglad dialekt, jämfört med de som får en 'rikssvenska' av att åka runt och lära sig tyda och uttrycka sig i en blandning av olika dialekter som med tiden blir utjämnade till just 'rikssvenskan' för att göra sig enklast förstådd till flest invånare i landet.

WT umgås mest med WT och pratar lika oakademiskt och oskriftligt.

Medelklassen har ofta läst universitetskurslitteratur och behöver ständigt påminna sig om att låta intellektuell på jobbet tills det blir naturligt.
De är även mer bevandrade med andra dialekter och anpassar sig medvetet eller omedvetet.

Det här är också någonting som jag har märkt. Problemet blir ju när man faktiskt kommer till platser som Stockholm eller Örebro som ligger nära rikssvenskan, att man inte omedelbart kan höra vilken klasstillhörighet en person har då alla pratar "fint".

Däremot utanför dessa områden kan man ju faktiskt känna igen en person av lägre rang på den utbredda dialekten. Däremot säger det inte så mycket huruvida personen är någonting än viktigare dvs. en självständig tänkare. Det finns sådana här personer på vischan med medioker IQ, knegare och bred dialekt som ändå har en världsbild som ligger närmare den objektiva verkligheten eftersom de har förmåga till självständigt tänkande vilket majoriteten av akademiker ändå inte har.

Grejen är väl helt enkelt att man lever sitt liv i mer av en bubbla generellt. Ens liv kretsar kring allt det som pågår i ens närområde och närmiljö, vad som händer utanför det har man betydligt mindre intresse av, så ens dialekt blir inte särskilt påverkad av andra utanför den.

Ja, min individuella erfarenhet...skånska akademiker i Stockholm talade med en viss lätt dialekt...dom finlandssvenska talade rikssvenska (på universitetet). Den senaste tiden har jag pratat mycket med läkare och sköterskor från Värmland och Närke...dom börjar tala rikssvenska, men övergår ofta efter några minuter till dialekt.



Lingvistkuriosa A - Solkungen Louis XIV hade ett talfel med skorrande "r"...efter några år började många adelsmän i Europa prata med ett liknande (imiterat) tal och det anses elegant än i dag.

Lingvistkuriosa B - Många tycker folk från Lidingö och Djursholm pratar med en del lustiga utdragna vokaler...i slutet på 1800-talet tillbringade Stockholms överklass ofta somrarna på västkusten i södra Sverige - och detta ansågs förnämt - så att tala lite på det sättet (som vanliga fiskare därnere) vart så ett sätt att säga att man var fin. Därför pratar en del "utdraget" 2024!

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sociolekt

Egentligen är trådens rubrik något missvisande:

"dialekt" som skiljer mellan samhällsklasser kallas nämligen "sociolekter". Världens mest kända är nog engelskans cockney https://sv.wikipedia.org/wiki/Cockney

I Sverige är väl "Söderslang" en bra jämförelse - en dialekt man icke talade på Östermalm men väl närbelägna Södermalm. Etc.

Vad som är en dialekt och vad som rent, är nog bara en mängdlära.