Jag är kommunist för att jag tror att människan av naturen är anpassad för ett samhälle där det inte finns privat ägande av produktionsmedel. Ägande av produktionsmedel är rent antropologiskt onaturligt och ger upphov till onaturliga sociala motsättningar. Människan är inte byggd för att ha privata ägande av multinationella bolag, precis som människan inte är byggd för att äta skräpmat med artificiella färgämnen och en massa annat.
Att jag vill bygga koncentrationsläger beror på att jag tycker att det under överskådlig tid inte finns så mycket andra realistiska lösningar på att hantera samhällets bottenskrap, de som kallas för trasproletariatet. En stor del av dessa är invandrade och Sverige har varit ett land där andra länders ledare (bland annat Tito i Jugoslavien) "spolade sin toalett" på mänskligt avfall. Man kan jämföra lite med när Castro skickade en massa knarklangare till Florida, under förevändning att de var politiska dissidenter, men egentligen var det bara ett sätt att bli av med dem.
För Sveriges del lär det dock inte finnas något naivt flumland att skicka alla skräpmänniskor till. Jag tror inte heller att dessa kommer att kunna rehabiliteras under överskådlig tid. Att döda allihop skulle innebära ett massmord. De kan inte få röra sig fritt i samhället heller, eftersom de ställer till med för mycket skador. Processen att uppnå ett kommunistiskt idealsamhälle är långvarig, och det kommer att behövas en övergångsperiod som kallas det socialistiska stadiet. Det socialistiska stadiet är ett stadium, där man gradvis försöker bli av med avigheter som skapats under tidigare system (feodalism, kapitalism etcetera) och förbereda kommande generationer för att gradvis övergå till ett klasslöst och kommunistiskt samhälle.
Fängelser av normal modell är en väldigt dyr lösning som egentligen är anpassade för en befolkning med många närande och få tärande individer, en bred produktiv bas, låg grad av social utslagning. Det förutsätter också en viss produktiv kapacitet där man kan bygga upp mer normala fängelser med fungerande infrastruktur. Nu har samhället så mycket asociala trasproletärer att det inte finns plats för alla i de normala fängelserna. Om det skulle bli en revolution i morgon så skulle en ny socialistisk regering behöva hantera alla dessa våldsamma parasiter genom att få bort dem från gatorna. För att kunna stabilisera ordningen i ett socialistiskt samhälle måste de snabbt samlas ihop (koncentreras) och sättas i snabbt uppförda inhägnader (läger). Detta är egentligen vad som betecknar koncentrationsläger; ett läger där man samlar ihop folk. Många tänker direkt på Auschwitz som var ett koncentrationsläger med gaskammare. Den typen av läger är renodlade dödsläger. Sådant är jag inte speciellt intresserad av att bygga. Jag vill bara samla ihop parasiterna och låsa in dem bakom höga stängsel med taggtråd och landminor, så att de inte ska skapa en massa problem.
Jag skiljer mig härifrån mot vissa vänstermänniskor (i bred bemärkelse, inte enbart kommunister) som vill lösa problemen med fritidsgårdar, eller som tror att problemen kommer att lösa sig en kort period efter en social revolution. Visa av erfarenheterna från 1900-talet, har vi kunnat se att den socialistiska övergångsperioden ofta måste brottas med många fler problem än vad kanske Marx och Engels kunde förutse på sin tid. Både Kina och Sovjetunionen hade eller har problem som man annars förknippar med kapitalistiska system; asocialt beteende till exempel i form av sexuellt våld, konfrontationssökande livsstil (att man söker bråk på gatan för att vinna respekt), arbetslöshet och annat. Dessa företeelser försvinner inte snabbt under socialismen, och för Sveriges del har dessutom stora invandrarpopulationer av trasproletärer släppts in från den globala södern.
Vänligen notera här att det inte handlar om något "alla blattar är dåliga" eller liknande, det är bara ett konstaterande att många av de stora problemen är importerade och troligen inte hade funnits med en restriktiv invandringspolitik. Till skillnad från exempelvis AFS så tror jag inte heller att någon omfattande påtvingad återvandring går att genomföra rent praktiskt.
Vän av ordning kommer säkert ta upp svenskar som Anders Eklund, Annika Östberg m.fl. och jag anser förstås att även dessa kan behöva sättas i koncentrationsläger. Jag anser att kriminalvård inte är realistiskt på en del störda människor, utan vill i stället ha en lösning där man organiserar ett permanent slutförvar av mänskligt avfall.
I den här tråden företräder jag ingen annan än mig själv. För att förekomma frågor om vad jag röstar på så kan jag säga att om jag bodde i Örebro hade Markus Allard fått min röst, men jag är inte på något sätt talesperson för Örebropartiet och jag tror mina åsikter är för extrema för detta parti om jag ska vara ärlig.
Ni får fråga mig precis vad ni vill. Var så goda!
Att jag vill bygga koncentrationsläger beror på att jag tycker att det under överskådlig tid inte finns så mycket andra realistiska lösningar på att hantera samhällets bottenskrap, de som kallas för trasproletariatet. En stor del av dessa är invandrade och Sverige har varit ett land där andra länders ledare (bland annat Tito i Jugoslavien) "spolade sin toalett" på mänskligt avfall. Man kan jämföra lite med när Castro skickade en massa knarklangare till Florida, under förevändning att de var politiska dissidenter, men egentligen var det bara ett sätt att bli av med dem.
För Sveriges del lär det dock inte finnas något naivt flumland att skicka alla skräpmänniskor till. Jag tror inte heller att dessa kommer att kunna rehabiliteras under överskådlig tid. Att döda allihop skulle innebära ett massmord. De kan inte få röra sig fritt i samhället heller, eftersom de ställer till med för mycket skador. Processen att uppnå ett kommunistiskt idealsamhälle är långvarig, och det kommer att behövas en övergångsperiod som kallas det socialistiska stadiet. Det socialistiska stadiet är ett stadium, där man gradvis försöker bli av med avigheter som skapats under tidigare system (feodalism, kapitalism etcetera) och förbereda kommande generationer för att gradvis övergå till ett klasslöst och kommunistiskt samhälle.
Fängelser av normal modell är en väldigt dyr lösning som egentligen är anpassade för en befolkning med många närande och få tärande individer, en bred produktiv bas, låg grad av social utslagning. Det förutsätter också en viss produktiv kapacitet där man kan bygga upp mer normala fängelser med fungerande infrastruktur. Nu har samhället så mycket asociala trasproletärer att det inte finns plats för alla i de normala fängelserna. Om det skulle bli en revolution i morgon så skulle en ny socialistisk regering behöva hantera alla dessa våldsamma parasiter genom att få bort dem från gatorna. För att kunna stabilisera ordningen i ett socialistiskt samhälle måste de snabbt samlas ihop (koncentreras) och sättas i snabbt uppförda inhägnader (läger). Detta är egentligen vad som betecknar koncentrationsläger; ett läger där man samlar ihop folk. Många tänker direkt på Auschwitz som var ett koncentrationsläger med gaskammare. Den typen av läger är renodlade dödsläger. Sådant är jag inte speciellt intresserad av att bygga. Jag vill bara samla ihop parasiterna och låsa in dem bakom höga stängsel med taggtråd och landminor, så att de inte ska skapa en massa problem.
Jag skiljer mig härifrån mot vissa vänstermänniskor (i bred bemärkelse, inte enbart kommunister) som vill lösa problemen med fritidsgårdar, eller som tror att problemen kommer att lösa sig en kort period efter en social revolution. Visa av erfarenheterna från 1900-talet, har vi kunnat se att den socialistiska övergångsperioden ofta måste brottas med många fler problem än vad kanske Marx och Engels kunde förutse på sin tid. Både Kina och Sovjetunionen hade eller har problem som man annars förknippar med kapitalistiska system; asocialt beteende till exempel i form av sexuellt våld, konfrontationssökande livsstil (att man söker bråk på gatan för att vinna respekt), arbetslöshet och annat. Dessa företeelser försvinner inte snabbt under socialismen, och för Sveriges del har dessutom stora invandrarpopulationer av trasproletärer släppts in från den globala södern.
Vänligen notera här att det inte handlar om något "alla blattar är dåliga" eller liknande, det är bara ett konstaterande att många av de stora problemen är importerade och troligen inte hade funnits med en restriktiv invandringspolitik. Till skillnad från exempelvis AFS så tror jag inte heller att någon omfattande påtvingad återvandring går att genomföra rent praktiskt.
Vän av ordning kommer säkert ta upp svenskar som Anders Eklund, Annika Östberg m.fl. och jag anser förstås att även dessa kan behöva sättas i koncentrationsläger. Jag anser att kriminalvård inte är realistiskt på en del störda människor, utan vill i stället ha en lösning där man organiserar ett permanent slutförvar av mänskligt avfall.
I den här tråden företräder jag ingen annan än mig själv. För att förekomma frågor om vad jag röstar på så kan jag säga att om jag bodde i Örebro hade Markus Allard fått min röst, men jag är inte på något sätt talesperson för Örebropartiet och jag tror mina åsikter är för extrema för detta parti om jag ska vara ärlig.
Ni får fråga mig precis vad ni vill. Var så goda!