Hur hantera människor som tror att man är dum/störd, och med oförstånd skapar ohälsa?

Ur alla möjliga ämnen abstraherar jag tankar, idéer och gör analyser som många människor inte förstår eftersom personligheterna folk emellan är för olika.
Missuppfattningar har förföljt mig sen barnsben utan att de allra flesta har förstått.
Människor fungerar inte på samma sätt. Jag livnär mig på abstrakta resonemang i allt jag kan vända upp och ner, bak och fram på.
Genom det förstår jag människor men de flesta förstår inte mig. Jag har typ alltid bara kunnat låtsas som ingenting samtidigt som jag har förstått.

Det visar sig när jag pratar med vänner med andra personligheter. De tror att jag mår psykiskt dåligt och belastar dem med problem när jag bara försöker föra abstrakta samtal kring ämnen snarare än om saker och ting.
Jag har bara några få i England som verkligen förstår, och är likadana, men ingen i Sverige.
Hur hanterar man människor vars intressen är annat än tex abstrakta tankar, idéer och analyser, och när skillnaderna leder till skam gentemot de som inte förstår?

För det första är det naivt att förvänta sig att andra människor ska dela dina egna analytiska och abstrakta resonemang. Släpp den förväntningen och respektera att andra kanske inte delar ditt intresse för de ämnen du vill diskutera.

För det andra, om du verkligen vill få andra att ta del av dina resonemang och engagera sig, måste du anpassa och presentera dina argument på ett sätt som gör dem både intressanta och engagerande för den du pratar med, du saknar antagligen element utav underhållning, eller kanske humor i din kommunikation.

Vad som är roligt för någon, blir också ofta intressant.

Tilläggas kan att undran är seriös, och ett ämnet behöver lyftas. Det finns ett antal som typ lider av liknande och känner sig alienerade.
Alternativet blir ensamhet, och pga ensamheten, kommer alla som inte förstår och säger att man bör skaffa vänner, men vilka vänner är det då... Dessutom när typ alla står mitt uppe i sina liv.

För att citera Erik Axel Karlfeldt ”tala med bönder på bönders vis och vise män på latin”. Jag tror att du nog inte kan dina ämnen så bra. Den som i grunden är insatt och kunnig kan förklara så att ett barn förstår.

Jag saknar nog mycket som människa och person. Men att förvänta sig vanlig humor blir än mindre. Humor är bara en liten bit och bara uttrycks om den råkar bli oemotståndlig, vilket är sällan och aldrig meningen.
Det är i så fall tung humor men som inte alls är menat att vara rolig. Det är inte skoj att behöva anpassa till majoritet om utgör ungefär 95%.

Man kommer ingen vart mer än till oförstånd. Svenskar kan inte prata och är jättedåliga på kommunikation. Det är delvis så eftersom man pratar med folk inuti ekorrhjul.
Ju närmre man kör ner mot Stockholm desto tråkigare blir folket. Men det betyder inte att Norrland är bra.

Du förstod inte vad jag skrev eller?

Det må vara sant, men det är omständigheter som är bortom din kontroll. Vad kan du kan kontrollera och anpassa, är din kommunikation.

Thats correct and i know/understand it too well. Mer utav en konstaterande tråd...

Then put your knowledge and understanding into practical application. Knowledge and understanding without action are like a knife left on a shelf, slowly rusting away.

Om flera olika människor återkommande inte förstår dig är det ju mycket troligt att felet ligger hos dig. Att kunna göra sig förstådd är också ett slags intelligens.

Personen du citerar skrev inte med dig.

De flesta är bara intresserade av att diskutera vad de gjorde igår eller vad de ska göra imorgon (eller tala om andra människor). Det kan du inte förändra. Försök inte hitta bättre formuleringar för att de ska förstå, för de är inte intresserade.