Att diskutera
Kritisk reflektion kring, Northvolt, den gröna omställningen och pensionsfondernas roll
Den gröna omställningen påminner i sin struktur och retorik om tidigare ekonomiska kriser, såsom IT-bubblan på 2000-talet, finanskrisen 2008 och 90-talskrisen.
Problemet är att många beslut tas utan tillräcklig granskning av de långsiktiga ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna. Det är tveksamt om den gröna omställningen verkligen har någon långsiktig samhällsnytta. Ett särskilt oroande exempel är hur svenska pensionsfonder hanterar sina investeringar.
Svenska pensionsfonder har gjort betydande satsningar på den gröna omställningen. Till exempel har Skandia Liv investerat cirka 59 miljarder kronor i gröna tillgångar. AP-fonderna har aktivt omdirigerat sina investeringar mot fossilfria alternativ. Under ledning av personer som Mats Andersson, tidigare VD för Fjärde AP-fonden, har stora mängder kapital flyttats från stabila och lönsamma företag till så kallade "hållbara" investeringar med högre risk.
Förvaltningen av pensionskapital är en viktig uppgift, och att hantera detta kapital med en lättvindig attityd borde vara otänkbart. Ändå ser vi gång på gång hur dessa medel används för att finansiera riskfyllda projekt utan tillräcklig insyn eller ansvarstagande. Straff för sådan vanskötsel borde vara kännbara och inkludera långa fängelsedomar.
Northvolt: Ett varnande exempel
Att pensionspengar används för att finansiera företag som Northvolt är ett exempel på hur hög risk och osäkerhet kan smyga sig in i förvaltningen av våra pensionsmedel. Northvolt har trots stora investeringar och omfattande politiskt stöd ännu inte uppnått ekonomisk stabilitet eller visat förmåga att leverera vinst.
Pensionsfonder borde prioritera investeringar i trygga och stabila företag som genererar vinst och direktavkastning. Direktavkastning är en tydlig indikator på ett företags ekonomiska hälsa och förmåga att skapa värde för sina investerare. När pensionspengar investeras i företag med osäkra framtidsutsikter, som Northvolt, finns det en risk att de behandlas som en högre insats än vad som är lämpligt.
Liknande mönster har setts tidigare, till exempel under 90-talskrisen då pensionsfonderna användes för att stötta bankernas riskfyllda utlåning. Detta väcker frågan om hur vi bäst skyddar pensionskapitalet från hög risk och politiskt motiverade investeringar.
Klimatmodeller och deras begränsningar
Den gröna omställningen drivs till stor del av osäkra prognoser från klimatmodeller som har visat sig vara bristfälliga. Alla klimatmodeller som finns idag saknar kapaciteten att ge en säker prognos för klimatet om 100 år.
Modellerna har i över två decennier konsekvent prognostiserat högre temperaturer än vad som faktiskt har uppmätts av ballonger och satelliter. Ett centralt problem är att de inte kan hantera avgörande faktorer som molnbildning, som ofta har en kylande effekt på klimatet.
Modellerna saknar dessutom kapacitet att beräkna småskaliga fenomen, som hur vindar rör sig över berg eller hur moln skapas. Istället används parametriseringar, vilket gör resultaten osäkra och svåra att lita på.
Ekonomiska och politiska motiv bakom den gröna omställningen
Det är uppenbart att det inte bara är av miljöhänsyn som den gröna omställningen drivs. Stora pengar tjänas av företag och institutioner som är involverade i denna omställning, och pensionsfonder används som en källa till finansiering för projekt som ofta inte uppnår lönsamhet.
På kommunal nivå ser vi också åtgärder som snarare verkar tjäna andra syften. Till exempel tas parkeringsplatser bort, och vägar smalnas av för att göra bilkörning svårare – åtgärder som ibland tycks vara mer motiverade av ekonomiska intressen än av klimatet.
Behovet av ansvarsutkrävande och långsiktig förvaltning
Att förvalta pensionskapital är en ansvarsfull uppgift som kräver noggranna överväganden och långsiktiga strategier.
Investeringar som riskerar framtida pensioner bör granskas hårt, och det är viktigt att förvaltare av pensionsfonder agerar med transparens och ansvar. När stora summor allmänna medel används för att finansiera gröna projekt med hög risk krävs både tydligare regelverk och bättre kontroll för att säkerställa att investeringarna är hållbara – inte bara miljömässigt utan också ekonomiskt.
Historiska och naturliga perspektiv på klimatet
Historien visar att jorden redan har varit med om stora variationer i klimat och CO₂-halter. Under vikingatiden var klimatet så varmt att man kunde odla på Grönland, men i dagens diskussion framställs liknande temperaturer som katastrofala.
Samtidigt är kallt klimat historiskt sett betydligt farligare än varmt klimat. Under kalla perioder går det inte att odla, och matförsörjningen hotas. Att leva under ett kilometer tjockt istäcke, som under istider, vore förödande för mänskligheten.
Sammanfattningsvis är den gröna omställningen inte bara ett miljöprojekt utan också en politisk och ekonomisk konstruktion som ofta saknar förankring i verkligheten.
När pensionspengar används för att finansiera projekt som Northvolt, utan krav på vinst och stabilitet, riskerar vi både framtidens pensioner och samhällets ekonomiska stabilitet. Om vi inte kräver transparens, ansvar och en djupare förståelse av naturvetenskap och ekonomi, kan den gröna omställningen sluta som ytterligare en ekonomisk kris.
Klimathistoriska perspektiv
Naturliga klimatförändringar och CO₂:s roll genom historien
Klimatet har genomgått ständiga förändringar under jordens långa historia, vilket ställer dagens mänskliga påverkan i ett bredare perspektiv. Dessa variationer har ofta varit betydligt större än de vi ser idag och drivits av naturliga faktorer som solaktivitet, vulkanutbrott och jordens omloppsbana.
Historiskt varmare klimat och dess effekter
Vikingatiden och Grönland
Under den medeltida värmeperioden (ca 950–1250 e.Kr.) var klimatet på vissa platser varmare än idag. Vikingarna kunde bedriva jordbruk på Grönland, vilket visar att varmare klimat inte bara innebär utmaningar, utan också möjligheter. Denna värmeperiod var dock en naturlig förändring, sannolikt driven av variationer i solaktivitet och havsströmmar, snarare än av ökade CO₂-nivåer.
Lilla istiden (1300–1850)
Denna kallare period präglades av missväxt, hungersnöd och samhällskollapser. Den lilla istiden påminner oss om att kallare klimat ofta är mer destruktiva för mänskligt välbefinnande än varmare.
Naturliga variationer
Historiskt har klimatvariationer drivits av faktorer som:
◦ Solens aktivitet
◦ Vulkanisk aktivitet
◦ Milanković-cykler (förändringar i jordens omloppsbana)
◦ Förändringar i havsströmmar
Detta pekar på att klimatets dynamik är betydligt mer komplex än vad som ofta framställs i dagens debatt.
CO₂:s historiska betydelse för livet
CO₂ och fotosyntes
CO₂ är avgörande för växtlivet, och utan det skulle fotosyntes inte kunna ske. Om halten sjunker under 150 ppm riskerar växterna att dö, vilket skulle få katastrofala följder för hela biosfären. Tidigare i jordens historia har CO₂-koncentrationer varit betydligt högre, upp till 5000 ppm, under perioder då livet frodades, särskilt i haven.
Historiska förändringar i CO₂-nivåer
Geologiska data visar att CO₂ har fluktuerat kraftigt. Under Kambrium (ca 500 miljoner år sedan) var CO₂-nivåerna extremt höga, samtidigt som jorden upplevde en explosion av biologisk mångfald. Detta illustrerar att planeten har klarat av mycket högre CO₂-halter än de som diskuteras idag.
Människans beroende av växtliv
Historiskt har CO₂:s långsiktiga minskning, delvis på grund av växternas kollagring i form av fossila bränslen, haft djupgående effekter på klimatet. Detta visar att växterna själva har en reglerande roll i jordens system.
Naturliga och mänskliga bidrag till CO₂
Vulkanisk aktivitet
Vulkanutbrott är en av naturens största källor till CO₂ och har historiskt spelat en avgörande roll för klimatvariationer. Samtidigt har vulkaner också bidragit till global nedkylning genom utsläpp av svavelpartiklar som reflekterar solstrålning. Ett exempel är Tamboras utbrott 1815, som ledde till "året utan sommar".
Den gröna omställningen och CO₂-reduktion
Träd och växter har under miljontals år reducerat CO₂ genom fotosyntes och lagrat kol i form av biomassa och fossila bränslen. Den moderna gröna omställningen bygger på att utnyttja denna naturliga mekanism, men misslyckas ofta med att beakta de långsiktiga naturliga processer som historiskt har balanserat klimatet.
- Myndigheters misskötsel av offentliga medel och deras oförmåga att förvalta befolkningens pensioner och skattemedel på ett ansvarsfullt sätt.
- Politikers och inflytelserika företags och organisationers roll i att upprepade gånger skapa finansiella kriser och ekonomiska bubblor.
- Den gröna omställningen och hur det är möjligt att projekt som Northvolt får klartecken att påbörjas, och att pensions- och skattemedel används till detta.
- Hur det kan komma sig att meningsmotståndare ofta utsätts för censur och förlöjligas i den offentliga debatten.
Kritisk reflektion kring, Northvolt, den gröna omställningen och pensionsfondernas roll
Den gröna omställningen påminner i sin struktur och retorik om tidigare ekonomiska kriser, såsom IT-bubblan på 2000-talet, finanskrisen 2008 och 90-talskrisen.
Problemet är att många beslut tas utan tillräcklig granskning av de långsiktiga ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna. Det är tveksamt om den gröna omställningen verkligen har någon långsiktig samhällsnytta. Ett särskilt oroande exempel är hur svenska pensionsfonder hanterar sina investeringar.
Svenska pensionsfonder har gjort betydande satsningar på den gröna omställningen. Till exempel har Skandia Liv investerat cirka 59 miljarder kronor i gröna tillgångar. AP-fonderna har aktivt omdirigerat sina investeringar mot fossilfria alternativ. Under ledning av personer som Mats Andersson, tidigare VD för Fjärde AP-fonden, har stora mängder kapital flyttats från stabila och lönsamma företag till så kallade "hållbara" investeringar med högre risk.
Förvaltningen av pensionskapital är en viktig uppgift, och att hantera detta kapital med en lättvindig attityd borde vara otänkbart. Ändå ser vi gång på gång hur dessa medel används för att finansiera riskfyllda projekt utan tillräcklig insyn eller ansvarstagande. Straff för sådan vanskötsel borde vara kännbara och inkludera långa fängelsedomar.
Northvolt: Ett varnande exempel
Att pensionspengar används för att finansiera företag som Northvolt är ett exempel på hur hög risk och osäkerhet kan smyga sig in i förvaltningen av våra pensionsmedel. Northvolt har trots stora investeringar och omfattande politiskt stöd ännu inte uppnått ekonomisk stabilitet eller visat förmåga att leverera vinst.
Pensionsfonder borde prioritera investeringar i trygga och stabila företag som genererar vinst och direktavkastning. Direktavkastning är en tydlig indikator på ett företags ekonomiska hälsa och förmåga att skapa värde för sina investerare. När pensionspengar investeras i företag med osäkra framtidsutsikter, som Northvolt, finns det en risk att de behandlas som en högre insats än vad som är lämpligt.
Liknande mönster har setts tidigare, till exempel under 90-talskrisen då pensionsfonderna användes för att stötta bankernas riskfyllda utlåning. Detta väcker frågan om hur vi bäst skyddar pensionskapitalet från hög risk och politiskt motiverade investeringar.
Klimatmodeller och deras begränsningar
Den gröna omställningen drivs till stor del av osäkra prognoser från klimatmodeller som har visat sig vara bristfälliga. Alla klimatmodeller som finns idag saknar kapaciteten att ge en säker prognos för klimatet om 100 år.
Modellerna har i över två decennier konsekvent prognostiserat högre temperaturer än vad som faktiskt har uppmätts av ballonger och satelliter. Ett centralt problem är att de inte kan hantera avgörande faktorer som molnbildning, som ofta har en kylande effekt på klimatet.
Modellerna saknar dessutom kapacitet att beräkna småskaliga fenomen, som hur vindar rör sig över berg eller hur moln skapas. Istället används parametriseringar, vilket gör resultaten osäkra och svåra att lita på.
Ekonomiska och politiska motiv bakom den gröna omställningen
Det är uppenbart att det inte bara är av miljöhänsyn som den gröna omställningen drivs. Stora pengar tjänas av företag och institutioner som är involverade i denna omställning, och pensionsfonder används som en källa till finansiering för projekt som ofta inte uppnår lönsamhet.
På kommunal nivå ser vi också åtgärder som snarare verkar tjäna andra syften. Till exempel tas parkeringsplatser bort, och vägar smalnas av för att göra bilkörning svårare – åtgärder som ibland tycks vara mer motiverade av ekonomiska intressen än av klimatet.
Behovet av ansvarsutkrävande och långsiktig förvaltning
Att förvalta pensionskapital är en ansvarsfull uppgift som kräver noggranna överväganden och långsiktiga strategier.
Investeringar som riskerar framtida pensioner bör granskas hårt, och det är viktigt att förvaltare av pensionsfonder agerar med transparens och ansvar. När stora summor allmänna medel används för att finansiera gröna projekt med hög risk krävs både tydligare regelverk och bättre kontroll för att säkerställa att investeringarna är hållbara – inte bara miljömässigt utan också ekonomiskt.
Historiska och naturliga perspektiv på klimatet
Historien visar att jorden redan har varit med om stora variationer i klimat och CO₂-halter. Under vikingatiden var klimatet så varmt att man kunde odla på Grönland, men i dagens diskussion framställs liknande temperaturer som katastrofala.
Samtidigt är kallt klimat historiskt sett betydligt farligare än varmt klimat. Under kalla perioder går det inte att odla, och matförsörjningen hotas. Att leva under ett kilometer tjockt istäcke, som under istider, vore förödande för mänskligheten.
Sammanfattningsvis är den gröna omställningen inte bara ett miljöprojekt utan också en politisk och ekonomisk konstruktion som ofta saknar förankring i verkligheten.
När pensionspengar används för att finansiera projekt som Northvolt, utan krav på vinst och stabilitet, riskerar vi både framtidens pensioner och samhällets ekonomiska stabilitet. Om vi inte kräver transparens, ansvar och en djupare förståelse av naturvetenskap och ekonomi, kan den gröna omställningen sluta som ytterligare en ekonomisk kris.
Klimathistoriska perspektiv
Naturliga klimatförändringar och CO₂:s roll genom historien
Klimatet har genomgått ständiga förändringar under jordens långa historia, vilket ställer dagens mänskliga påverkan i ett bredare perspektiv. Dessa variationer har ofta varit betydligt större än de vi ser idag och drivits av naturliga faktorer som solaktivitet, vulkanutbrott och jordens omloppsbana.
Historiskt varmare klimat och dess effekter
Vikingatiden och Grönland
Under den medeltida värmeperioden (ca 950–1250 e.Kr.) var klimatet på vissa platser varmare än idag. Vikingarna kunde bedriva jordbruk på Grönland, vilket visar att varmare klimat inte bara innebär utmaningar, utan också möjligheter. Denna värmeperiod var dock en naturlig förändring, sannolikt driven av variationer i solaktivitet och havsströmmar, snarare än av ökade CO₂-nivåer.
Lilla istiden (1300–1850)
Denna kallare period präglades av missväxt, hungersnöd och samhällskollapser. Den lilla istiden påminner oss om att kallare klimat ofta är mer destruktiva för mänskligt välbefinnande än varmare.
Naturliga variationer
Historiskt har klimatvariationer drivits av faktorer som:
◦ Solens aktivitet
◦ Vulkanisk aktivitet
◦ Milanković-cykler (förändringar i jordens omloppsbana)
◦ Förändringar i havsströmmar
Detta pekar på att klimatets dynamik är betydligt mer komplex än vad som ofta framställs i dagens debatt.
CO₂:s historiska betydelse för livet
CO₂ och fotosyntes
CO₂ är avgörande för växtlivet, och utan det skulle fotosyntes inte kunna ske. Om halten sjunker under 150 ppm riskerar växterna att dö, vilket skulle få katastrofala följder för hela biosfären. Tidigare i jordens historia har CO₂-koncentrationer varit betydligt högre, upp till 5000 ppm, under perioder då livet frodades, särskilt i haven.
Historiska förändringar i CO₂-nivåer
Geologiska data visar att CO₂ har fluktuerat kraftigt. Under Kambrium (ca 500 miljoner år sedan) var CO₂-nivåerna extremt höga, samtidigt som jorden upplevde en explosion av biologisk mångfald. Detta illustrerar att planeten har klarat av mycket högre CO₂-halter än de som diskuteras idag.
Människans beroende av växtliv
Historiskt har CO₂:s långsiktiga minskning, delvis på grund av växternas kollagring i form av fossila bränslen, haft djupgående effekter på klimatet. Detta visar att växterna själva har en reglerande roll i jordens system.
Naturliga och mänskliga bidrag till CO₂
Vulkanisk aktivitet
Vulkanutbrott är en av naturens största källor till CO₂ och har historiskt spelat en avgörande roll för klimatvariationer. Samtidigt har vulkaner också bidragit till global nedkylning genom utsläpp av svavelpartiklar som reflekterar solstrålning. Ett exempel är Tamboras utbrott 1815, som ledde till "året utan sommar".
Den gröna omställningen och CO₂-reduktion
Träd och växter har under miljontals år reducerat CO₂ genom fotosyntes och lagrat kol i form av biomassa och fossila bränslen. Den moderna gröna omställningen bygger på att utnyttja denna naturliga mekanism, men misslyckas ofta med att beakta de långsiktiga naturliga processer som historiskt har balanserat klimatet.
__________________
Senast redigerad av flashajn Igår kl. 15:08.
Senast redigerad av flashajn Igår kl. 15:08.