Citat:
Ursprungligen postat av
Baggmuck
Jag är ganska övertygad om att relationer och blodsband, och konsekvenserna av dem, handlar om så mycket mer än juridik.
Citat:
Ursprungligen postat av
IngridBe
Nja, Gyllenörn tog bort sig från släktforskardatabasen när en utländsk halvsyster dök upp. Så blodsband tog han inte intryck av. Och var ovillig att testa sig för att bevisa släktskap med Strömfelt.
Men varför skulle de vara intresserade av ett nytt syskon som dyker upp i vuxen ålder? En familj är ju (bör vara iaf) gemenskapen, vänskapen, tryggheten och kärleken av att ha vuxit upp och bildats tillsammans och inget av det har man om någon dyker upp som gubben i lådan och vill ta ens efternamn plus ha del av arvet.
Om ett nytt syskon skulle dykt upp till mig skulle jag bli chockad och upprörd (tror jag), sedan artigt, lite nyfiken och korrekt intresserad som av en ny arbetskamrat man egentligen inte har något privat intresse av. Att detta syskon skulle bli som mina brorsor är för mig skulle troligen aldrig hända.
Jag förstår fullständigt att de inte var intresserade.
Och denne man växte ju upp med en man han trodde var hans farsa. Han har inte stått faderslös. All den kärlek, omhändertagande och trygghet denne man (som mamman bedrog) förhoppningsvis gav är vad som utgjorde den farsa han har. En skam att han bytte bort hans namn för att i stället ta det namn på mannen som donerade en spermie för att sedan dra.
Sorry. Men ibland är faktiskt vatten tjockare än blod.
Edit: kanske var så att mamman inte bedrog den man han trodde var hans pappa, hon kanske träffade honom direkt efter hon blev gravid. Har läst artikeln men kommer faktiskt inte ihåg.
Edit: eller jo, hade förstås accepterat mitt nya syskon - men skulle ju aldrig kunna bli som de brorsor jag vetat om hela mitt liv. Och förstår om många inte är intresserade av ny familjemedlem, särskilt om det första de gör är att be om arv samt vill byta till deras släktnamn. Det är mer än DNA som gör en familj.