Citat:
Ursprungligen postat av
Inglander
Vi hade tre pallplatser såhär långt ifjol. Jag kan inte släppa tanken fortfarande, om Mona Brorsson hade fortsatt. Om Stina Nilsson hade fortsatt.(Även om Stinas plats aldrig var given så vet de flesta att det var hennes namn som alltid lyftes när det gällde de som skulle ta "klivet" upp. Uppenbart var det ju så att alla trodde att Stina någon gång skulle ta det sista "klivet". Så om hon och Brorsson hade fortsatt hade det sett ut som ifjol i princip? Jag hoppas Johannes Lukas och teamet fått sig en tankeställare. Att våga släppa de som har rätta ambitioner tidigt. Det är bara och ta del av åldrarna, Ella ex. är ju knappast någon junior längre. Sara Andersson och flera hade kunnat blomma ut långt mycket tidigare om chansen hade kommit tidigare år.
Nu var det tyvärr som så att Stina Nilssons namn vägde tyngre än de andra tjejernas chanser. Otroligt trist när det blir så egentligen givet hur det blev och var Stina har tagit vägen idag såhär efteråt. Man kan egentligen koka ner det till att Stina Nilsson "halvfärdiga" sejour på den stora scenen indirekt hindrade övriga talanger från att ta det avgörande steget och få chansen och tävla i världscupen. Tänk själva. Om Stina hade velat satsa ytterligare 2-3-4 år. Hade Sara Andersson m.f.l erbjudits chansen överhuvudtaget? Är totalt övertygad om att vi hade kunnat ha den här bredden redan för 4-5 år sedan om ledningen inte bara hade stirrat blint på vissa namn.
Sara kom med i A-landslaget redan inför förra säsongen men det negligerar du och alla andra som orerar om detta.
Och vad gäller det sista fetade så är det nej på den punkten.