Läkarna vägrar att bota mig

Läkarna
De ger fel diagnoser
De vägrar att lyssna på en ordentligt
De vill bara ge en kemisk lobotomi i form av tabletter och sprutor

Kommer o tänka på filmen gökboet, där jack nicholson, en helt vanlig (dock ADHD) person hamnar på psyk efter att han inte arbetade ordentligt på sitt jobb. Hamnar på mental sjukhus och blir lobotomerad, det kan hända vem som helst, och jag anser mig själv vara i samma sitts bara att jag voluntärt gått till psyk för jag inte haft någon att prata med, Stort misstag, jag blir bara matad med psykmediciner och tappar all livsglädje i samband med detta, (om ni inte vet så tar medicinerna bort dopamin som är lycko-kemikalien)

Som tur är att det inte är permanent som i filmen jag nämde.

jag har fått 4 diagnoser varav alla är fel
Autism/Asperger var min första diagnos, sen kom ADHD i samband med bipolär typ 1, sedan kom schizofreni

Själv diagnoserar som schizoid, jag har inga vänner, inga o prata med, folk vägrar att lyssna på mig inne på mental sjukhuset, jag har varit självmordsbenägen som bara den, ensamheten tar kål på en. Får inge jobb pga hoppade av gymnasiet, måste plugga komvux i min ensamhet, och vänta flera år på att sociala kontakter ska ské

det är inte lätt att börja en ny aktivitet heller då jag är så blyg.

Vad kan man göra åt saken

Börja med att gå till gymmet.

Ditt namn indikerar att du inte är den mest hälsosamma.

Sedan tar du tag i ditt liv. Sakta fram.

Lycka till

Vilka mediciner tar du, och sköter du medicineringen? Diagnoserna du säger dig ha fått, har det varit efter ordentliga utredningar?

Du är blyg, men gick frivilligt till Psyk av alla ställen, för att kanske hitta någon att prata med.

Har du genomgått psykoterapi (jag menar den där tunga delen när man gräver djupt), KBT, ändrad medicinering?

Livet mellan 18 - 25 kan vara tungt för många. Man ser bekanta som fixar flickvänner, en del pluggar vidare någon till får ett juste jobb. Men det är en chimär, så som det kan se ut på sociala medier, livet är inte så rakt som vissa får det att se ut.

Bra att du skriver hyfsat kort och försöker jobba med styckeindelning, jag klarar inte av att läsa en helsida utan blankrader.

Tar haloperidol/Haldol, vikt uppgång, akatesi, brist på motivation, ligger bara i sängen o kollar på datorn, När jag är utan mediciner får jag lust att träffa folk, kanske inte är schizoid, men schizotypal kanske. Tror på occult o sånt, är ganska eccentrisk, men jag får inga psykoser eller hör inga röster.

Jag kan tänka mig psykoterapi, och någon som utreder mig ordentligt, genom att ha dialog, för jag har aldrig haft någon dialog om diagnoser förut, så då har jag bara fått snabba akut-diagnoser, som mycket troligtvis inte stämmer

Det är ju också inte lätt att bli botad när man inte inser att man har problem. Hela ditt inlägg skriker autism. Först när du tar läkarnas råd och diagnoser på allvar kan du börja bearbeta problematiken. Men om du själv tror att du står över alla läkares diagnoser och vet bättre, så lär du nog vara fast i det tankemönstret.

Visst att mediciner kan göra stor skillnad och hjälpa en på traven, men i slutändan är det du själv som ansvarar för ditt liv.


Nähä, men skit i det då och bli kvar i ältandet tills du dör. Eller så får du acceptera att man är obekväm i vissa situationer och börja ta sig an grejer ändå. Det är så man utvecklas vet du... Och det gäller varenda jävla människa!

Du har redan skrivit vad du har

Autism/Asperger ? social oförmåga?
ADHD ? mani
bipolär typ 1 mani och neråt
schizofreni ??? Är akut mani?
blyg

Det verkar som din blyghet ger dom andra tillstånden

Dvs att tränga ut ur burken är så svårt att du måste jobba upp en mani.

Dvs din insida är för mycket riktad inåt?

Du kommer inte ut till utsidan. Du blir förbannad.

Du måste jobba upp ett flås. Och så tränga ut i mani adhd???

Så din el energi hoppar inte över i gelén. Ät en citron eller tre stycken. Då går att driva en lampa med en citron.

Du måste dansa? Salsa i Brasilien. Det måste vi alla.

Men en stor del av läkarna är ju inkompetenta, t o m idioter...
Kolla t e x det här där jag fixade till personer som psykvården ställt till under många år
https://www.flashback.org/t3637166
och som TS säger:

Alla diagnoser du nämner är ju tillstånd som inte går att bota. Det finns ingen quick fix och så blir allt magiskt bra i livet. Det vården kan göra är att hjälpa dig veta vad du har och hur du kan leva med det. Eventuellt hjälp med mediciner för att stilla de värsta symptomen.

En diagnos definierar inte den du är som person. Du behöver börja se dig som en person som har en diagnos men som också är mycket annat. Vad blir du glad över? Hur vill du leva ditt liv? osv osv. Du behöver börja låta personen som är du få plats och inte bara definiera dig genom en diagnos. Arbetar du? Har du hobbys? osv. Livet förändras inte heller magiskt över en natt utan man behöver jobba aktivt på det. Med små bitar i taget. Ändrar du på en liten bit så hänger andra bitar ofta med och det blir en stor effekt av det.

det är nog den enda diagnosen som är korrekt i sånnafall för den utredes av psykolog.
Däremot har jag haft akut psykos i skolan inducerat av stress.
jobbigt att vara autistisk, skulle platsat bättre i särskola, men fick gå med alla normala människor. Alla skratta typ åt mig, blev mobbad av vissa osv men jag lyckades vinna vissa människors respekt pga mitt skarpa intellekt

har ett högt IQ med andra ord

pissa o tårta ^^

gällande autism:
Kolla tråden om det och adhd, eventuell ny förklaring till orsak och hur man kan reducera sjukdomen.

"Vad kan man göra åt saken"

Bli kompis med läkarna. Du måste också skaffa en jurist/advokat som vän...och undvika konflikter med psykologer och psykiatriker...samtidigt som du beter dig lugnt och sansat. Det sista du ska göra är att börja bråka - jag var i en liknande situation för länge sen (1990-tal) ...jag var tvungen att iaktta extrem självkontroll. (Jag tappade koncepterna en gång - och började "tillkalla" hjälp genom en larmknapp. Psyk-syrran kom och stängde av larmet. Jag fortsatte några gånger till, tills hon sa "om du gör om det en gång till får du elchocker". Då slutade jag). Två ord - självkontroll...självkontroll.