Förstår mig inte på konceptet Stoicism.

Du skulle gärna mao gärna vilja att jorden blev träffad av en annan himlakropp så att alla människor dog. Du tror också att dina övervägande är rationella och det är det enda rätta sättet att tänka på.

Svar ja. Vanitas vanitatum.

Vad har du att säga till de som till skillnad från dig är mycket nöjda med sin tillvaro och inte är intresserade av att upphöra att existera?

Kör på tills du glömmer att du fanns till. Upphöra existera kommer alla göra inom snar framtid oavsett, därav det meningslösa i att påbörja nytt liv. Men detta är ett plus ett.

Om du ändå ska sluta finnas till varför ta livet av sig i förtid? Du kommer vara död obgränsat länge ändå.

Du verkar inte ha gjort verklighet av din filosofi eftersom du uppenbarligen lever själv.

Om ett en större andel av en befolkning i ett samhälle får för sig att livet inte har någon mening att det inte är värt att existera och liknande destruktiva ideer så kommer samhället klara sig sämre i konkurrensen med andra samhällsformer.

Med andra ord sjuka ideologier som sprids i västerländska samhället bidrar till att människor som har fungerande tänkande som gör att de överlever tar över.

Om du vill gå och dö och inte fortplanta dig så bekymra dig inte en neger, arab eller kines som inte är mentalstörd och har ett sjukt tänkande kommer leva och fortplanta sig istället för dig.

Vi antinatalister finns överallt och uppmuntrar alla att inte skaffa barn. Det är ingen "konspiration mot den vita rasen" eller vad du nu tror. Många av de mest kända antinatalisterna är t.o.m. från Afrika eller är svarta från USA:

https://www.youtube.com/@benedictinethetruth
https://www.youtube.com/@_looner
https://www.youtube.com/@marcantinatalist4186
https://www.youtube.com/@AgainstLife1000
https://www.youtube.com/@jayflamin313

"Antinatalister"? Om det är fullsmockat med människor på en viss landyta som Inden, Nigeria eller Egypen eller och man därför för samhällets bästa inte vill att det ska födas fler så är det något helt annat än det du förespråkar.

Jo det finns tokar av alla sorter men jag är övertygad att den stora majoriteten av personer med din typ av tänkande bor i västvärlden. Det är i västvärlden som man hittar personer som via sitt defekta logiska tänkande har kommit in på destruktiva tankebanor som är helt främmande för majoriteten av mänskligheten.

Dessa personer propagerar sina sjuka ideer med stor arrogans och tror sig vara genier som har hittat den enda rätta sanningen.

Nä. Men jag vet att folk tar sina liv, så det är uppenbarligen fritt fram. Alltså behöver ingen leva. Återigen, det var det som efterfrågades, och det är så det är. Rent krasst så behövs inte mer än en kopp kaffe, om man ser till att det är några andra kemikalier också. Allt annat som är i vägen kommer alltså från sinnet. Fantasi. Det är ingen bagatell för det, men det händer bara inuti huvudet.

Om du även tycker att det ska vara enkelt, eller trevligt, eller allt vad du nu vill ha utöver det du säger, då vet jag att jag inte kan hjälpa dig, eftersom allt sånt är individuellt, och kan bara hanteras på den nivån.

Mitt tips är att man tar itu med sina rädslor och farhågor och andra spöken som jagar oss. Tar man tag i det som står i vägen så är det fritt fram att göra det man vill, men mest troligt kommer det man vill göra att förändras till det bättre också, men kanske inte. Resultatet är inte nåt jag behöver oroa mig för, men det löser problemet på ett eller annat sätt. Vare sig folk vill göra det eller inte är inte heller mitt problem, bara deras.

Det är lite det som allt landar på i slutändan. Visst, vissa saker är svåra, och då kan man göra några olika saker. Klaga och vänta på en räddare i nöden (väntans tider är en dyster och mörk vinter i längden). Stålsätta sig och sträva. Eller välja ett annat mål. Det är dom valen som finns. Vare sig resten av världen är emot en eller inte är inte speciellt relevant. Vare sig världen är skit eller inte, att saker är orättvisa, allt sånt är saker man kan upptäcka och påpeka men inte styra.

Så är det. Gilla det, eller inte. Det är bara sig själv man har ansvar för i vilket fall, ingen annan. Detsamma gäller alla andra. Vill man bära mer ansvar, gott och väl, men det är ingenting man kan kräva.

På youtube kan du hitta många som förklarar varför jorden är platt.
Att du inte är ensam kanske ger dig en del tröst i din tillvaro vilket inte är så illa men det ger inte legitimitet för idéerna.


Mitt största problem med ideologin är inte moraliskt utan att det är så lågbegåvad.

Som om en läkare skulle bota cancer genom att döda alla patienter som riskerade utveckla cancer.
Som att eliminera låga löner genom att sluta utbetala löner till någon alls.
Som att bota karies genom att dra ut alla tänder.

Osv. du förstår säkert.

Jag är säker på att du gillar Schopenhauer.

På slutet av 1700-talet när Schopenhauer föddes var den globala medellivslängden 30-40 år.
100 år senare hade den ökat till 40-45 år.
Andra halvan av 1900-talet gjorde den ett enormt hopp och är idag närmre 73 år.

Ser vi på fattigdomen så var 80-90% fattiga när han levde, idag är siffran runt 10%.

En fantstisk resa mänskligheten gjort, vem vet hur det ser ut om 200 år?
Kanske är Cancer och andra plågor ett avlägset minne?

Vem vet om vi kunde visa honom de framsteg som skett när han var ung och formbar, skulle det förändra hans filosofi? Oavsett är det några av många exempel på hur mänskligheten lyckat minska lidandet i världen.

Det du och dina exempel uppvisar är så långt ifrån stoiskt tänkande man kan komma. Ni blir helt fixerade på sådant som inte går att ändra, vår dödlighet tex eller det faktum att det finns sjukdom och orättvisor.

En långt mer konstruktiv livsåskådning är att lära sig hantera motgångarna och det obehagliga i livet och hitta en mening och en väg till i varje fall stunder av lycka.

Det finns ju inget att få i livet, och det gäller oavsett hur avancerade tekniken och medicinen blir, för det Schopenhauer skrev om att det "goda" i princip bara är frånvaro av lidande är tidlöst och hänger dels på entropin och dels på det som kallas homeostas.

Liv är en på förhand förlorad kamp mot entropin. Genom att kroppar har system som reglerar temperatur, ämnesomsättning, belöningssystem etc så är det också inbyggt i kroppen att inte kunna njuta mer än ytterst marginellt. Det gör också att det - hur avancerad medicinen någonsin blir - inte går att avlägsna lidandet utan att också avlägsna den lilla njutning som man känner.

Det ska inte finnas död, sjukdom, förvärvsarbete, någon som bestämmer över någon annan eller något ansträngande överhuvudtaget. Enda anledningen till att man ses som en "gnällspik" för att man klagar över detta är ju för att detta är normen i denna sjuka, förvridna värld, som i fallet med mannen som var otroligt tacksam över att få en enda sketen cigarett för att han var så utfattig. Detta är normen, men det är normen för att världen är sjuk, vidrig och helvetisk och överhuvudtaget inte borde existera - eller åtminstone borde ingen form av medvetet liv existera!

Okej, jo men jag instämmer väl egentligen i det mesta här. Var lite nyfiken på om du personligen såg ett eventuellt självmord som en parkpromenad. Jag har som sagt erkänt att jag saknar modet och är rädd för ett eventuellt misslyckat försök med medföljande konsekvenser. Jo visst, så är det, allt är i slutändan upp till varje individ även valet att gnälla. Eller skaffa barn eller inte osv. Vi kan bara tycka det ena eller andra både du och jag.