2009-09-10, 17:21
#1
Utifrn min erfarenhet har mnga debatter med minarkister gtt till ungefr shr:
Minarkisten: Jaha, s du sger att anarkokapitalism r bttre n en nattvktarstat. Men hur fungerar det dr med anarki egentligen?
Anarkokapitalisten: Jo, folk kommer, troligtvis genom frskringar, kpa skyddstnster av polisfretag och i kontrakt skriva ned under vilka omstndigheter de vill anvnda vld mot andra (som nr de blir bestulna). Fretagen kommer i kontraktet ha incitament att endast g med p kontrakt dr de inte gr med p att skydda en nr man sjlv initierat vld mot ngon annan. Om de inte hade en sdan klausul skulle en brottsling kunna sl ner ngon och frvnta sig hjlp frn sitt polisfretag, vilket minst sagt r dligt fr fretaget.
Sedan, om det uppstr konflikter mellan personer som har skrivit upp p olika polisfretag, s kommer dessa bda att avgra tvisten, om det krvs, genom att vnda sig till en tredje part som fr dma i konflikten. Fretagen kommer att ha incitament att erbjuda de hr kontrakten eftersom deras konsumenter kan frestlla sig att sdana konflikter skall uppst och att de vill ha en klart utstakad process fr att lsa de problemen. De vill ven ha en tredje part som lser konflikten just fr att det inte r mjligt att f en som alltid gynnar en sjlv. Detta gr inte fr att resten av samhllet skulle vgra ha med den domstolen att gra och fra sina tvister med andra parter. De som skulle hvda sin rtt att sjlv f vlja domare ver sina egna ml kommer att ignoreras och om de vgrar att erknna ngon annan domstol kommer en bli vald t dem.
Minarkisten: Det dr sista lter lite som om det vore en stat som vljer t dem? Vad r skillnaden?
Anarkokapitalisten: Skillnaden bestr i att de som vljer den andra domstolen inte har vldsmonopol. Det r en grupp mnniskor som tvingar en viss individ (som en brottsling) att flja ett visst domslut och de fr igenom detta just fr att ingen annan i samhllet (eller vldigt f iaf) vljer att stlla sig bakom brottslingen och hjlpa denne. Det r allts samma agerande som om en domare i ett primitivt samhlle sger att en person r lagls; domaren r inte envldig p ngot stt. "Beslutet" han fattade fr bara std genom att varje individ i samhllet vljer, p egen hand, att vgra ge brottslingen ngon rttslig hjlp. P samma stt r det med anarkokapitalism, fast det r individers representanter (fretag) som vljer att inte sttta en viss individ eller grupp ifall denne blir tvingad att gra ngot (som att betala bter eller tvngsarbeta). Processen r densamma, fast det har lagts till ett lager med representanter.
Minarkisten: Hm...Men r det inte s att den hr processen tillter mjligheten att ngon blir straffad fr ett icke-liberalt brott? Exempelvis skulle en domstol kunna dma en person fr att ha brutit mot en sharia-lag mot dennes vilja och i ett anarkistiskt samhlle finns det inget som skyddar mot att detta uppstr.
Anarkokapitalisten: Jo, just det faktum att det finns s mnga fler som inte vill flja sharia-lagstiftning s kommer dessa fretag att kunna sl ner sharia-domstolen.
Minarkisten: Men, under vissa omstndigheter s skulle det kunna uppst lagar i en anarki som bryter mot liberala rttigheter. Hur kan du frsvara ett sdant system?
Anarkokapitalisten: Jag frsvarar systemet just fr att jag tror att det blir lttare fr varje enskild individ att leva under liberala lagar och att det blir svrare fr ngon enskild grupp att stta deras vilja ver alla andras. Jag tror allts att det hr systemet, till skillnad frn ett demokratiskt (eller annat freslaget statligt) system, har svrare att f igenom icke-liberala lagar.
Minarkisten: Men, eftersom du erknner bristerna med anarkokapitalism, varfr kan du inte stlla dig bakom nattvktarstaten. Definitionsmssigt kommer vi ju d ha liberala lagar i samhllet och vad r det d fr meningen med att chansa med att frlita sig p marknadskrafterna?
Anarkokapitalisten: Det r en lika stor chansning att frlita sig p att de statliga processer du nskar ha fr att f fram liberala resultat skulle resultera i just detta. Amerikas system som utformades i slutet av 1800-talet visade sig inte lsa problemen, s det du freslr (om det nu r en konstitution, vad vet jag) verkar inte vara en vattentt lsning heller.
Minarkisten: Men frstr du inte vad jag sger? Vi kommer ju ndvndigtvis att ha liberala lagar eftersom vi har ett system som definitionsmssigt kommer f fram sdana lagar. Det r ju drfr jag vill ha en nattvktarstat.
Anarkokapitalisten: Problemet med det dr resonemanget r att du vgrar kolla p dina egna institutioner och ser hur de kan f fram etatistiska resultat; du ser bara slutresultatet, en nattvktarstat, och jmfr det med de institutioner jag freslr (men inte vad dessa instituioner skall komma fram till). Att du bara gr en sdan jmfrelse, och tror att du kommer fram till ngot meningsfullt genom att sga att det ena r bttre n det andra, r bara en version av vad Harold Demsetz kallade fr "nirvanafelslut". Om det vi bryr oss om av ett visst system r dess frmga att f fram liberala lagar s mste vi gra jmfrelser mellan de bda systemen, inte mellan en ideal framstllning av det ena och en realistisk framstllning av det andra. Det r lika fel som att frst frutstta att staten beter sig helt idealistiskt korrekt och sga att det r bttre att ha en stat i produktion av vad som bara fr att denna idealbild fr bttre resultat n en realistisk bild av marknaden.
Om du vill vertyga mig att stat r bttre n anarki s fr du visa att staten har lttare att n fram till nattvktarstaten n vad anarkin har att komma fram till anarkokapitalismen, eller ngot liknande, som att staten har lttare att frbli liberal n en anarki. Nirvanajmfrelser, dremot, biter inte.
---
S...finner ni att min kritik r berttigad eller r det faktiskt s att det finns minarkister som kan visa (logiskt/ekonomiskt/spelteoretiskt eller empiriskt) att er favoritinstitution fr en stat visst klarar sig bttre med att f fram liberala lagar gentemot den institution som frsvaras av anarkokapitalister?
Minarkisten: Jaha, s du sger att anarkokapitalism r bttre n en nattvktarstat. Men hur fungerar det dr med anarki egentligen?
Anarkokapitalisten: Jo, folk kommer, troligtvis genom frskringar, kpa skyddstnster av polisfretag och i kontrakt skriva ned under vilka omstndigheter de vill anvnda vld mot andra (som nr de blir bestulna). Fretagen kommer i kontraktet ha incitament att endast g med p kontrakt dr de inte gr med p att skydda en nr man sjlv initierat vld mot ngon annan. Om de inte hade en sdan klausul skulle en brottsling kunna sl ner ngon och frvnta sig hjlp frn sitt polisfretag, vilket minst sagt r dligt fr fretaget.
Sedan, om det uppstr konflikter mellan personer som har skrivit upp p olika polisfretag, s kommer dessa bda att avgra tvisten, om det krvs, genom att vnda sig till en tredje part som fr dma i konflikten. Fretagen kommer att ha incitament att erbjuda de hr kontrakten eftersom deras konsumenter kan frestlla sig att sdana konflikter skall uppst och att de vill ha en klart utstakad process fr att lsa de problemen. De vill ven ha en tredje part som lser konflikten just fr att det inte r mjligt att f en som alltid gynnar en sjlv. Detta gr inte fr att resten av samhllet skulle vgra ha med den domstolen att gra och fra sina tvister med andra parter. De som skulle hvda sin rtt att sjlv f vlja domare ver sina egna ml kommer att ignoreras och om de vgrar att erknna ngon annan domstol kommer en bli vald t dem.
Minarkisten: Det dr sista lter lite som om det vore en stat som vljer t dem? Vad r skillnaden?
Anarkokapitalisten: Skillnaden bestr i att de som vljer den andra domstolen inte har vldsmonopol. Det r en grupp mnniskor som tvingar en viss individ (som en brottsling) att flja ett visst domslut och de fr igenom detta just fr att ingen annan i samhllet (eller vldigt f iaf) vljer att stlla sig bakom brottslingen och hjlpa denne. Det r allts samma agerande som om en domare i ett primitivt samhlle sger att en person r lagls; domaren r inte envldig p ngot stt. "Beslutet" han fattade fr bara std genom att varje individ i samhllet vljer, p egen hand, att vgra ge brottslingen ngon rttslig hjlp. P samma stt r det med anarkokapitalism, fast det r individers representanter (fretag) som vljer att inte sttta en viss individ eller grupp ifall denne blir tvingad att gra ngot (som att betala bter eller tvngsarbeta). Processen r densamma, fast det har lagts till ett lager med representanter.
Minarkisten: Hm...Men r det inte s att den hr processen tillter mjligheten att ngon blir straffad fr ett icke-liberalt brott? Exempelvis skulle en domstol kunna dma en person fr att ha brutit mot en sharia-lag mot dennes vilja och i ett anarkistiskt samhlle finns det inget som skyddar mot att detta uppstr.
Anarkokapitalisten: Jo, just det faktum att det finns s mnga fler som inte vill flja sharia-lagstiftning s kommer dessa fretag att kunna sl ner sharia-domstolen.
Minarkisten: Men, under vissa omstndigheter s skulle det kunna uppst lagar i en anarki som bryter mot liberala rttigheter. Hur kan du frsvara ett sdant system?
Anarkokapitalisten: Jag frsvarar systemet just fr att jag tror att det blir lttare fr varje enskild individ att leva under liberala lagar och att det blir svrare fr ngon enskild grupp att stta deras vilja ver alla andras. Jag tror allts att det hr systemet, till skillnad frn ett demokratiskt (eller annat freslaget statligt) system, har svrare att f igenom icke-liberala lagar.
Minarkisten: Men, eftersom du erknner bristerna med anarkokapitalism, varfr kan du inte stlla dig bakom nattvktarstaten. Definitionsmssigt kommer vi ju d ha liberala lagar i samhllet och vad r det d fr meningen med att chansa med att frlita sig p marknadskrafterna?
Anarkokapitalisten: Det r en lika stor chansning att frlita sig p att de statliga processer du nskar ha fr att f fram liberala resultat skulle resultera i just detta. Amerikas system som utformades i slutet av 1800-talet visade sig inte lsa problemen, s det du freslr (om det nu r en konstitution, vad vet jag) verkar inte vara en vattentt lsning heller.
Minarkisten: Men frstr du inte vad jag sger? Vi kommer ju ndvndigtvis att ha liberala lagar eftersom vi har ett system som definitionsmssigt kommer f fram sdana lagar. Det r ju drfr jag vill ha en nattvktarstat.
Anarkokapitalisten: Problemet med det dr resonemanget r att du vgrar kolla p dina egna institutioner och ser hur de kan f fram etatistiska resultat; du ser bara slutresultatet, en nattvktarstat, och jmfr det med de institutioner jag freslr (men inte vad dessa instituioner skall komma fram till). Att du bara gr en sdan jmfrelse, och tror att du kommer fram till ngot meningsfullt genom att sga att det ena r bttre n det andra, r bara en version av vad Harold Demsetz kallade fr "nirvanafelslut". Om det vi bryr oss om av ett visst system r dess frmga att f fram liberala lagar s mste vi gra jmfrelser mellan de bda systemen, inte mellan en ideal framstllning av det ena och en realistisk framstllning av det andra. Det r lika fel som att frst frutstta att staten beter sig helt idealistiskt korrekt och sga att det r bttre att ha en stat i produktion av vad som bara fr att denna idealbild fr bttre resultat n en realistisk bild av marknaden.
Om du vill vertyga mig att stat r bttre n anarki s fr du visa att staten har lttare att n fram till nattvktarstaten n vad anarkin har att komma fram till anarkokapitalismen, eller ngot liknande, som att staten har lttare att frbli liberal n en anarki. Nirvanajmfrelser, dremot, biter inte.
---
S...finner ni att min kritik r berttigad eller r det faktiskt s att det finns minarkister som kan visa (logiskt/ekonomiskt/spelteoretiskt eller empiriskt) att er favoritinstitution fr en stat visst klarar sig bttre med att f fram liberala lagar gentemot den institution som frsvaras av anarkokapitalister?