Flashback bygger pepparkakshus!
2010-01-17, 16:20
  #1
Medlem
Lavas avatar
Vet inte om den hr ligger rtt, antar att det korrigeras i annat fall.

Ett par vnner kpte hromdagen hus i Stockholmsomrdet.
Utan att huset renoverats eller frndrats sldes det fr en miljon hgre pris n vad frra garna kpte huset fr r 2006.
Det r ett extremt exempel men nd, Sverige har haft en intressant trend gllande bostadspriser under mnga r nu.

Jag r nyfiken p hur andra, mer insatta, tnker gllande bostadsrallyt som inte verkar n mllinjen.
Det har i flera r talats om farligt lga bostadsrntor, bankernas genersa utlning tillika svenskens verbelning.
Jag har senaste tv ren funderat ver nr bakslaget ska komma, trodde det var dags under 2009 men inget hnder?

Kommer en bostadskrasch och hur pass omfattande kommer den bli?

En lnk i mnet:
http://www.e24.se/pengar24/bostad/bo...la_1797031.e24
2010-01-17, 16:26
  #2
Medlem
yeahgrrs avatar
jag tror att kraschen kommer s fort rntorna brjar stiga.... d r det mnga som lnat upp s de lever p marginalerna redan som kommer att rasa igenom och inte lngre klara av rntor och amorteringar.... och d kan raset g fort....
2010-01-17, 16:38
  #3
Bannlyst
Finns det folk som tvekar om det r bostadsbubbla?
2010-01-17, 16:39
  #4
Bannlyst
Lter det vara osagt, men jag r bengen att hlla med Brje Lindstrm:
http://www.borjelindstrom.se/ladan/v...gabubblan.html


Brukar flj marknaden lite grann. Se hur priserna utvecklas. Grna i nromrdet hr i Sthlm. Bara ngra hundra meter frn dr jag bor s sljs det nybyggda lgenheter p lpande band. 2or -3or fr dryga 3milj med en avgift p ~5000/mn

Det innebr att de mste betala minst 10 000 / mn i hyra, om de lnar till kpet. Ngot de allra flesta gr.

Kan inte lta bli att undra hur kparna tnker. Kanske de inte har ngot val?
Finns ju knappt ngra hyresrtter att f tag p hr. S vad gr man?

Men som ett rent investeringsobjekt d? Hur ska de ngonsin f en avkastning p den hr bostaden? Kommer man kunna slja en sdan lgh med vinst om ngra r?

Och vad hnder om man blir av med jobbet? Tnk om bostadsmarknaden i Sverige brjar tanka p riktigt. Inget jobb, ingen som vill kpa min bostad. Ln p 2-3 milj och en hyra p 10 000?

Godnatt

Kanske det spricker i r, kanske om ngra r. Vem vet.

Ngon speciell anledning tror jag dock inte behvs. Uppgngar och nedgngar finns naturligt i alla marknader (kom ihg att rntan och arbetslsheten var lg i USA runt 2006 nr marknaden brjade krascha dr).

Och frr eller senare spricker ven denna bubbla. Det gr alla bubblor.
__________________
Senast redigerad av spooz 2010-01-17 kl. 16:43.
2010-01-17, 16:40
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av yeahgrr
jag tror att kraschen kommer s fort rntorna brjar stiga.... d r det mnga som lnat upp s de lever p marginalerna redan som kommer att rasa igenom och inte lngre klara av rntor och amorteringar.... och d kan raset g fort....

Var inte s sker p det. Jag r sjlv p jakt efter bostadsrtt men rntorna kommer ju stiga s sakta ver en lngre tid s de flesta kommer nog vnja sig allt eftersom med de hgra rntorna. Dvs inga chock hjningar.

Jag r rdd fr att priserna fortfarande kommer ligga p dessa hga niver men de lr nog inte stiga n mycket mera nu.

Tecken p att arbetsmarknaden brjar tina upp ven om arbetslsheten kommer fortstta stiga kommer i samband med att rntorna fortfarande kommer vara lg hlla upp priserna p dessa niver.
Det enda i Sverige som jag ser skulle f priserna p ordentligt fall r om rntorna gr upp mycket mer n vad Ingve presenterat i samband med att bankerna med framfrallt SBAB hjer kontantinsatserna till minimum 15%.

Tror SBAB r strsta boven som lter folk lna upp till 95%. Skrps detta t kommer det bli svrt fr alla att lgga upp kontantinsatsen.


Det som talar vldigt emot r att i de strre stderna r det fortfarande bostadsbrist och d styr efterfrgan. S lnge inga nya boenden byggs i den takt det efterfrgas kommer priserna fortstta att hllas uppe p dessa hga niver.

Men d kan vi ocks ta in utbudet fr tillfllet. Utbudet r s extremt lgt just nu att intressanta bostder gr att rkna upp p en och samma hand. Detta medfr ju att om efterfrgan r stor och utbudet r litet s pressas priserna upp.
Jag sitter och funderar p vad som kommer hnda nr rntorna hjs och det inte lngre blir lika frmnligt att bo i bostadsrtt. Lyckas sljarna lgga sig i en jmn strm kommer priserna fortsatt att hllas upp men om sljarna bestmmer sig fr att slja alla tillsammans kommer de utgra ett strre utbud n efterfrgan.

Vad som kommer ske kommer bli intressant men det knns som att bostadsmarknaden inte kommer falla. Det r ju bland den viktigaste marknaden i Vrldsekonomin. Ingen vill ju att den skall kollapsa.
__________________
Senast redigerad av kaka 2010-01-17 kl. 16:50.
2010-01-17, 16:45
  #6
Medlem
MrOaikis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lava
Vet inte om den hr ligger rtt, antar att det korrigeras i annat fall.

Ett par vnner kpte hromdagen hus i Stockholmsomrdet.
Utan att huset renoverats eller frndrats sldes det fr en miljon hgre pris n vad frra garna kpte huset fr r 2006.
Det r ett extremt exempel men nd, Sverige har haft en intressant trend gllande bostadspriser under mnga r nu.

Jag r nyfiken p hur andra, mer insatta, tnker gllande bostadsrallyt som inte verkar n mllinjen.
Det har i flera r talats om farligt lga bostadsrntor, bankernas genersa utlning tillika svenskens verbelning.
Jag har senaste tv ren funderat ver nr bakslaget ska komma, trodde det var dags under 2009 men inget hnder?

Kommer en bostadskrasch och hur pass omfattande kommer den bli?

En lnk i mnet:
http://www.e24.se/pengar24/bostad/bo...la_1797031.e24

Stockholms bostadsmarknad r p mnga stt unik. Jag har skrivit det i ngon tidigare trd, men hittar den inte just nu. Sammanfattningsvis r det fljande frutsttningar som gr att Stockholms bostadspriser har vldigt svrt fr att falla:

1. Det byggs knappt nya bostder i Stockholmsregionen. Nr det gller Stockholm stad r lget nnu mer extremt. Att det inte byggs mer beror dels p det geografiska - det finns ingen plats. Men att man inte bygger p hjden beror p olika stadsplaneringsrestriktioner. Bristen p nya bostder beror ocks p hyresreglering, som gr att nya hyresrtter inte riktigt lnar sig fr garna, och dels p att garlgenheter r en vldigt ny freteelse (med mnga restriktioner) vilket gr att i princip ingen kper i spekulationssyfte. I England kpte mnga lgenheter under boomen fr att hyra ut till hyresgster.

2. "Non collateral loans" finns inte i Sverige. Allts, till skillnad frn USA, s r man hr skyldig att betala tillbaka lnet ven om vrdet p lgenheten minskat nr du sljer. Det gr att man hr, till skillnad frn i USA, inte kan vlja att lmna in nyckeln till banken och tacka fr sig om rntorna rusar och vrdet minskar. Det gr att tapp p bostadsmarknaden snabbt bromsas. Man kan ta frra ret som exempel. Rntorna var hga, och man mrke ett tapp p bostadsmarknaden... Men s fort mnniskor inte lngre fick mer eller lika mycket fr sina lgenheter n vad de frst kpte dem fr, s valde de att inte slja. Det strp tillgngen p marknaden, vilket pressade upp priserna igen. Givetvis frhindras sdant genom att tillgngen kar i takt med efterfrgan, som i alla andra lnder, men av diverse anledningar byggs det inte i takt med efterfrgan hr i Stockholm. Det gr att tillgngen p bostder nstan uteslutande styrs av hur mycket av det befintliga bestndet som ligger till salu. I princip den enda gngen folk sljer med rejlt frlust, r nr de faktiskt inte KAN betala. Nr mnadskostnaden verstiger inkomsten. Och det ska mycket till innan s sker. Mnga lever hellre som rttor i ngot r, bara de kan betala rntor och avfgifter, eftersom de vet att alternativet r att inte ha ngon bostad alls och dessutom vara skyldig mellanskillnaden till banken!

3. Nr det gller hus (som du nmner) ser mekanismerna lite annorlunda ut, men i princip r det detsamma som gller. Skillnaden r vl att det inte ens finns alternativ att bygga p hjden.
2010-01-17, 17:10
  #7
Medlem
Lavas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av spooz
Lter det vara osagt, men jag r bengen att hlla med Brje Lindstrm:
http://www.borjelindstrom.se/ladan/v...gabubblan.html


Brukar flj marknaden lite grann. Se hur priserna utvecklas. Grna i nromrdet hr i Sthlm. Bara ngra hundra meter frn dr jag bor s sljs det nybyggda lgenheter p lpande band. 2or -3or fr dryga 3milj med en avgift p ~5000/mn

Det innebr att de mste betala minst 10 000 / mn i hyra, om de lnar till kpet. Ngot de allra flesta gr.

Kan inte lta bli att undra hur kparna tnker. Kanske de inte har ngot val?
Finns ju knappt ngra hyresrtter att f tag p hr. S vad gr man?

Men som ett rent investeringsobjekt d? Hur ska de ngonsin f en avkastning p den hr bostaden? Kommer man kunna slja en sdan lgh med vinst om ngra r?

Och vad hnder om man blir av med jobbet? Tnk om bostadsmarknaden i Sverige brjar tanka p riktigt. Inget jobb, ingen som vill kpa min bostad. Ln p 2-3 milj och en hyra p 10 000?

Godnatt

Kanske det spricker i r, kanske om ngra r. Vem vet.

Ngon speciell anledning tror jag dock inte behvs. Uppgngar och nedgngar finns naturligt i alla marknader (kom ihg att rntan och arbetslsheten var lg i USA runt 2006 nr marknaden brjade krascha dr).

Och frr eller senare spricker ven denna bubbla. Det gr alla bubblor.

Jag delar dina tankar.
Mnga verkar blinda eller slda p tron att bostaden inte kan sjunka i vrde = man r villig att ta risken, "det gr ju alltid att slja och man fr iaf tillbaka pengarna".
Jag har ocks varit sugen p bortt men r inte bengen att flja strmmen.
Jag vill inte leva fr att bo och vill kunna klara bde rntehjning och arbetslshet utan att behva flytta.

Med tanke p belningen/privatekonomin rcker det troligen med en rntehjning p >3% fr att mnga ska behva fundera ver bostadsbyte (en del anser sig inte ens att ha rd att lngtidsbinda). Lgger man p nedtskenenade bostadspriser s lr det bli en smrre mardrm fr mnga.

Tack fr lnken, mkt intressant ...och allt annat n optimistisk

Urklipp:

Citat:
Tvrt emot vad de flesta tror behver inte rntorna stiga fr att en bobubbla ska spricka. Detta eftersom en uppspekulerad marknad till slut frbrukar s mycket kapital att nya pengar i tillrcklig mngd inte gr att uppbringa. Brnslet tar slut. Raketen vnder nedt.

Klassiskt upplgg
Vid rsskiftet 2009-2010 var den kollektiva frvissningen om nya prisrekord p den svenska bostadsmarknaden absolut bergfast. I stder och regioner dr priserna fallit lade spekulanterna inte ens mrke till nedgngarna.

Detta var det klassiska upplgget just innan en vldsam krasch.

Nedgng till r 2020-2030
I januari r 2010, nr denna artikel skrevs, var det uppenbart att Sverige och vrlden - p grund av en global skuldkris, den frsta sedan 1930-talet - befann sig i brjan av en vldig ekonomisk depression. Lika uppenbart var det att politiker och allmnhet befann sig i en frnekelsefas.

Det har funnits sex stora skuldkriser med tillhrande depressioner sedan r 1720 varav detta r den sjtte (1930-talets depression var den femte). Det mrkliga r att de fljer exakt samma mnster.

USA:s president Herbert Hoover mtte i juni r 1930 en delegation som efterlyste insatser mot arbetslsheten med orden: "Mina herrar, ni kommer sextio dagar fr sent. Depressionen r ver."

Samma typ av frnekelse som i 1930-talets brjan rdde bland vrldens ledare, just innan dtidens depression skt fart, terfanns r 2009 hos vrldens ledare, vilka nu var helt verens om att vi hade det vrsta bakom oss.

Den 13 december 2009 slog president Obamas ekonomiska rdgivare Lawrence H. Summers fast att "i dag r alla verens om att lgkonjunkturen r slut". Jobben skulle brja vxa till vren

Tyvrr r det s att en global skuldkris inte r ver i en handvndning. Det var den inte p 1930-talet. Inte p 1870-talet, eller p 1820-talet, inte p 1770-talet eller p 1720-talet. Det r den inte heller i dag.

Vr tids globala skuldkris kommer med all skerhet att medfra en frdjupad deflation, inklusive fortsatta lnesnkningar, och i en deflationsmilj r ln det sista man vill ha eftersom skuldbrdan stiger i takt med att pengarna s att sga blir en bristvara. Och de svenska husen och bortterna r onekligen kpta med lnade pengar.

Givet att vi i januari r 2010 befinner oss i brjan av en vrldsomspnnande depression r det rimligt att tro att prisfallets zigzag-mnster nedt fr svenska villor och bostadsrtter kommer att vara mellan tio och tjugo r. Kanske ngot lngre. Bomarknaden r betydligt trgare n aktiemarknaden.

I tider av social oro, industriella omstllningar, krig och ofrd r ett hus eller en bostadsrtt den smsta investering man kan ha. Detta eftersom huset till skillnad mot guld, konst, kontanter och mycket annat inte gr att flytta till en annan ort eller ett annat land. Att slja ett hus mitt i en kris r lttare sagt n gjort. Oftast finns inte en enda kpare.

Vi skulle allts ha att se fram mot fallande bopriser fram till 2020-2030. F eller inga svenskar accepterar i dag en sdan prognos.

Sanningen r dock att bopriserna r en del av marknaden och att marknaden alltid stiger hgre och faller djupare n ngon tror r mjligt.

BRJE LINDSTRM
__________________
Senast redigerad av Lava 2010-01-17 kl. 17:12.
2010-01-17, 17:21
  #8
Medlem
Lavas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MrOaiki
Stockholms bostadsmarknad r p mnga stt unik. Jag har skrivit det i ngon tidigare trd, men hittar den inte just nu. Sammanfattningsvis r det fljande frutsttningar som gr att Stockholms bostadspriser har vldigt svrt fr att falla:

1. Det byggs knappt nya bostder i Stockholmsregionen. Nr det gller Stockholm stad r lget nnu mer extremt. Att det inte byggs mer beror dels p det geografiska - det finns ingen plats. Men att man inte bygger p hjden beror p olika stadsplaneringsrestriktioner. Bristen p nya bostder beror ocks p hyresreglering, som gr att nya hyresrtter inte riktigt lnar sig fr garna, och dels p att garlgenheter r en vldigt ny freteelse (med mnga restriktioner) vilket gr att i princip ingen kper i spekulationssyfte. I England kpte mnga lgenheter under boomen fr att hyra ut till hyresgster.

2. "Non collateral loans" finns inte i Sverige. Allts, till skillnad frn USA, s r man hr skyldig att betala tillbaka lnet ven om vrdet p lgenheten minskat nr du sljer. Det gr att man hr, till skillnad frn i USA, inte kan vlja att lmna in nyckeln till banken och tacka fr sig om rntorna rusar och vrdet minskar. Det gr att tapp p bostadsmarknaden snabbt bromsas. Man kan ta frra ret som exempel. Rntorna var hga, och man mrke ett tapp p bostadsmarknaden... Men s fort mnniskor inte lngre fick mer eller lika mycket fr sina lgenheter n vad de frst kpte dem fr, s valde de att inte slja. Det strp tillgngen p marknaden, vilket pressade upp priserna igen. Givetvis frhindras sdant genom att tillgngen kar i takt med efterfrgan, som i alla andra lnder, men av diverse anledningar byggs det inte i takt med efterfrgan hr i Stockholm. Det gr att tillgngen p bostder nstan uteslutande styrs av hur mycket av det befintliga bestndet som ligger till salu. I princip den enda gngen folk sljer med rejlt frlust, r nr de faktiskt inte KAN betala. Nr mnadskostnaden verstiger inkomsten. Och det ska mycket till innan s sker. Mnga lever hellre som rttor i ngot r, bara de kan betala rntor och avfgifter, eftersom de vet att alternativet r att inte ha ngon bostad alls och dessutom vara skyldig mellanskillnaden till banken!
3. Nr det gller hus (som du nmner) ser mekanismerna lite annorlunda ut, men i princip r det detsamma som gller. Skillnaden r vl att det inte ens finns alternativ att bygga p hjden.


Det fetstilta stmmer nog i mnga fall men likvl, i mnga hushll finns det idag inga stora marginaler pga hushllens totalt hga belning.
Sedan har vi arbetsmarknaden som gr att mnga idag vet hur det r att en eller bgge i relationen saknar "trygg" heltidsanstllning.

Om vi bortser frn sjunkande bostadspriser s r rntan en intressant frga.
Det har talats i flera r att "nu kommer rntan hjas" men rrelsen har varit rtt blygsam.
Vilka niver kan vi frvnta oss nr rntan kar (fr det handlar vl inte "om"?), niver matchande brjan av 90-talet?
Vilka faktorer kan pverka s rntorna brjar skena?
2010-01-17, 17:23
  #9
Medlem
MrOaikis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lava
Det fetstilta stmmer nog i mnga fall men likvl, i mnga hushll finns det idag inga stora marginaler pga hushllens totalt hga belning.
Sedan har vi arbetsmarknaden som gr att mnga idag vet hur det r att en eller bgge i relationen saknar "trygg" heltidsanstllning.

Om vi bortser frn sjunkande bostadspriser s r rntan en intressant frga.
Det har talats i flera r att "nu kommer rntan hjas" men rrelsen har varit rtt blygsam.
Vilka niver kan vi frvnta oss nr rntan kar (fr det handlar vl inte "om"?), niver matchande brjan av 90-talet?
Vilka faktorer kan pverka s rntorna brjar skena?

Just nu har vi en onormalt lg rnta. Fr ett r sedan hade vi en onormalt hg rnta. En normal rnta, enligt Riksbanken, ligger p runt 4%. Det betyder runt 5% fr lntagaren.
2010-01-17, 17:29
  #10
Medlem
Jaernprefektens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av spooz
Lter det vara osagt, men jag r bengen att hlla med Brje Lindstrm:
http://www.borjelindstrom.se/ladan/v...gabubblan.html

Och frr eller senare spricker ven denna bubbla. Det gr alla bubblor.

Tack fr en bra lnk r sjlv vertygad om att vi har en bostadsbubbla. I dag lnar folk sna summor till bostder att dom omjligen kan betalas tillbaka. Det kan bara sluta p ett stt. Det svra r frsts att veta exakt nr det sker, men frr eller senare sker det.
2010-01-17, 17:36
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lava
Vilka faktorer kan pverka s rntorna brjar skena?

Reporntan r riksbankens verktyg fr att balansera konjunkturen, vid hgkonjunktur hjs rntan fr att kyla av marknaden och vice versa vid lgkonjunktur.

Sen undrar jag lite ver alla de hr mnniskorna som inte klarar av 3% rntehjning, finns dom i verkligheten eller bara i Aftonbladets artiklar? Jag kpte frvisso min bostadsrtt under krisen och banken ville se att jag skulle klara av en rnta p 7%, sjlv rknade jag p 9%.

EDIT: En sak till, det r alltid kul att ta fram artiklar frn igr som p pricken beskrev hur det blev idag. Brje Lindstrm r skert en oerhrt begvad man som ftt rtt tidigare men man ska aldrig glmma att det finns tusentals begvade mn och kvinnor som skriver om vad dom tror kommer hnda imorgon. Ibland har dom rtt men vem kommer ngonsin ihg alla de som hade fel?
__________________
Senast redigerad av Velon 2010-01-17 kl. 17:43.
2010-01-17, 17:43
  #12
Medlem
MrOaikis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Velon
Reporntan r riksbankens verktyg fr att balansera konjunkturen, vid hgkonjunktur hjs rntan fr att kyla av marknaden och vice versa vid lgkonjunktur.

Sen undrar jag lite ver alla de hr mnniskorna som inte klarar av 3% rntehjning, finns dom i verkligheten eller bara i Aftonbladets artiklar? Jag kpte frvisso min bostadsrtt under krisen och banken ville se att jag skulle klara av en rnta p 7%, sjlv rknade jag p 9%.

Jag misstnker att det rr sig om Aftonbladet-phitt. Nu r mitt statistiska underlag givetvis inte enormt, men av alla mnniskor jag personligen knner som ger bostadsrtter i Stockholm, s finns det ingen som inte rknar med hjda rntor. De klarar alla dem med nuvarande arbetssituation. Varfr den skulle bli smre vid en hgkonjunktur (d rntorna brjar hjas) frstr jag inte. Vidare ska man komma ihg att banken krver att man ska klara en hgre rnta. Har fr mig att SEB ville att man skulle klara en rnta p strax ver 6%. Man ska dessutom ha i tanke vad banken menar med "klara en rnta p 6%". De menar ju enligt deras definition p klara. Att man ska ha minst 4000:- kvar att leva p efter att alla lpande utgifter r betalda. Tror folk i krissituation verlever p mindre n s om rntorna skulle hjas.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in