Flashback bygger pepparkakshus!
  • 1
  • 2
2010-05-04, 21:06
  #1
Bannlyst
Hrt talas om denna teori frut, men frstr den inte riktigt.. Ngon som skulle vara vnlig att frklara ?
Citera
2010-05-04, 21:08
  #2
Medlem
Kheperas avatar
Idn gr ut p att kapitalister som agerar sjlviskt nd gagnar hela samhllet nr de producerar varor/tjnster. De kar den allmnna levnadsstandarden, vilket alla tjnar p, ven om det inte var att "gagna alla" som kapitalisten ifrga hade fr gonen nr han brjade sin fretagssamhet.
Citera
2010-05-04, 21:11
  #3
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Khepera
Idn gr ut p att kapitalister som agerar sjlviskt nd gagnar hela samhllet nr de producerar varor/tjnster. De kar den allmnna levnadsstandarden, vilket alla tjnar p, ven om det inte var att "gagna alla" som kapitalisten ifrga hade fr gonen nr han brjade sin fretagssamhet.

Skulle du kunna illustrera med ngot enkelt exempel ?
Citera
2010-05-04, 21:23
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bultis
Skulle du kunna illustrera med ngot enkelt exempel ?

Kapitalisten investerar 10 miljoner kronor i hopp om att f en avkastning p 50 miljoner kronor p 5 r, nr den lgger pengarna p ett lovande projekt (lkemedel, skotillverkning, vadsomhelst).

Det fretag som blev investerat i lyckas med sin produkt (eller tjnst), vilket gett mnga mnniskor arbete, och de som tog del av produkten blev njda eftersom de behvde den.

Kapitalisten fr d mer pengar att lgga p fler lovande projekt, och fretaget fortstter i sitt fretagande.

Alla blir njda.


r det den osynliga handen?
__________________
Senast redigerad av Chemicalien 2010-05-04 kl. 21:25.
Citera
2010-05-04, 23:02
  #5
Medlem
BRTs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bultis
Skulle du kunna illustrera med ngot enkelt exempel ?

Bagaren bakar brd fr att kunna tjna pengar, men resultatet av hans brdbakande blir - frutom detta - att mnniskor kan ta brd. Jordbrukaren odlar potatis fr att tjna pengar, men resultatet av hans potatisodlande blir - frutom detta - att mnniskor kan ta potatis.

Marknaden styrs av signaler utgjorda av utbud och efterfrgan; d en produkt efterfrgas kan mnniskor tjna pengar p att erbjuda denna produkt. Efterfrgan mts av utbudet d producenter och frsljare erbjuder de produkter som efterfrgas. ven om bde bagaren och jordbrukaren enbart handlar fr sin egen vinning mste de ta hnsyn till vad mnniskor efterfrgar; producerar de ngot som ingen vill ha kommer de inte att f sina produkter slda, och de kommer sledes att frlora p sin produktion.

Detta fenomen brukar kallas "den osynliga handen", d det fungerar som om en osynlig hand gr att alla producenters egoism leder till att samhllets efterfrgan tillgodoses. Alla tnker bara p sig sjlva, men resultatet av deras agerande blir att ven andras behov tillgodoses. Inte fr att producenten tnker "nu ska andras behov tillgodoses!", utan fr att han mste se till andras behov fr att sjlv kunna slja ngot med vinst.
Citera
2010-05-04, 23:04
  #6
Medlem
Kheperas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bultis
Skulle du kunna illustrera med ngot enkelt exempel ?
Att vi inte har samma levnadsstandard idag som p stenldern r ett enda stort exempel i sig. Alla - ven de hemlsa - gagnas av att leva i dagens moderna samhlle snarare n i en stenldersmilj med grottor, spjut och ppna eldar.
Citera
2010-05-04, 23:34
  #7
Medlem
Supersmurfens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Khepera
Att vi inte har samma levnadsstandard idag som p stenldern r ett enda stort exempel i sig. Alla - ven de hemlsa - gagnas av att leva i dagens moderna samhlle snarare n i en stenldersmilj med grottor, spjut och ppna eldar.

Precis!

Ett annat exempel torde vara dr den synliga handen dvs nr staten frsker styra priser, utbud och efterfrgan jmfrt med den osynliga handen. Jmfr BRD-DDR, Syd-och Nordkorea. Nordkorea r ju fan vrre n stenldern.

Eller FDR (alla sossars lskning) interventioner som skapade den stora depressionen -29 (den hade inte varit s stor annars), jmfrt med den osynliga handens "magiska" stt att ta USA ur depressionen -21, som faktiskt initialt var vrre n depressionen -29 (Harding var inte dr och fingrade, han miskade statens utgifter!!)
Citera
2010-05-05, 00:55
  #8
Medlem
Offsures avatar
Mer allmnt definierar Rothbard ett ingripande av den osynliga handen som en freteelse som orsakas av summan av mnga sm aktioner som enskilt inte har ngon avsikt att orsaka freteelsen.

Till exempel, att en massa myror samlar ihop barr till en myrstack kan inte anses som ett ingrepp av den osynliga handen. Att myrorna dremot trampar upp en stig medan de samlar barr kan anses vara ett sdant ingrepp.
Citera
2010-05-05, 14:56
  #9
Medlem
Alpha-Omegas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bultis
Hrt talas om denna teori frut, men frstr den inte riktigt.. Ngon som skulle vara vnlig att frklara ?

Varfr lter vi inte Adam Smith, mannen som gav upphov till teorin, frklara den?

Citat:
Ursprungligen postat av Adam Smith
As every individual, therefore, endeavours as much as he can both to employ his capital in the support of domestic industry, and so to direct that industry that its produce may be of the greatest value; every individual necessarily labours to render the annual revenue of the society as great as he can. He generally, indeed, neither intends to promote the public interest, nor knows how much he is promoting it. By preferring the support of domestic to that of foreign industry, he intends only his own security; and by directing that industry in such a manner as its produce may be of the greatest value, he intends only his own gain, and he is in this, as in many other cases, led by an invisible hand to promote an end which was no part of his intention. Nor is it always the worse for the society that it was no part of it. By pursuing his own interest he frequently promotes that of the society more effectually than when he really intends to promote it. I have never known much good done by those who affected to trade for the public good. It is an affectation, indeed, not very common among merchants, and very few words need be employed in dissuading them from it.

Du bad om ett exempel. n en gng gr vi till Smith.

Citat:
Ursprungligen postat av Adam Smith
It is not from the benevolence of the butcher the brewer, or the baker that we expect our dinner, but from their regard to their own interest.
Citera
2010-05-07, 01:15
  #10
Medlem
Aaah, teorin r s gammal, funkar inte i ett vlfrdssamhlle.
Citera
2010-05-07, 01:18
  #11
Medlem
Jrgens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av stavparkett
Aaah, teorin r s gammal, funkar inte i ett vlfrdssamhlle.
Ett av de starkaste argumenten mot vlfrdsstaten.
Citera
2010-05-07, 01:46
  #12
Medlem
BRTs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av stavparkett
Aaah, teorin r s gammal, funkar inte i ett vlfrdssamhlle.

Om du med vlfrdssamhlle menar "samhlle dr ekonomin till hlften r statsplanerad" stmmer det bra. Nr pengar tas med tvng och finansierar statsplanerad verksamhet fungerar inte den osynliga handen; d den bestr just av flera individuella viljor som i slutndan tillfredsstller den samhlleliga efterfrgan ven om detta inte r ngot uttnkt ml av producenterna, medan statens planering bestr av en "aggregerad vilja" och, just, ett uttalat ml att mta den samhlleliga efterfrgan. En statsplanerad ekonomi r allts motsatsen till de mnga individuella viljor som utgr den osynliga handen; men i de delar av ekonomin som staten inte dikterar (s mycket) frekommer vad man skulle kunna kalla ekonomi styrd av en osyndlig hand i allra hgsta grad, ven i dagens Sverige.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in