Vad hände med idén om löntagarfonder?

För er småglin som inte kommer ihåg, så var det en stor fråga på 80-talet.
Grundidén var att arbetarna/anställda skulle sätta av en del av sin lön i en fond var syfte var att köpa upp delar av företaget de arbetade i. På så sätt skulle man få inflytande och makt över sitt jobb och även äga en större del av sitt arbete. Tycker personligen det var en kanonidé, men något gick fel.
Det var något med själva konstruktionen som kukade ur. Till och med Kjell Olof Feldt tyckte det var dåligt. Högern var naturligtvis emot själva grundidén att arbetarna skulle äga, men det var ju såklart väntat.

Vad tycker ni? Hur skulle det kunna fungera idag?
Nuförtiden lever i ett kommunikationssamhälle där företagande och entreprenörskap är en naturlig del av arbetsmarknaden, till skillnad från 70-80-talets stereotyper- arbetare vs. tjänstemän.

Lite historia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Löntagarfonder

Fullständigt vansinning idé. Som det står i artikeln var tanken att facken skulle ha majoritet i fondstyrelserna. Det var alltså frågan om ren syndikalism:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Syndikalism

Tom S insåg ju till sist att det var att gå för långt.

Inte alls, det var en sjukt dålig ide från början. Den skulle resultera i att alla företag ägdes av staten idag.

Tack och lov att löntagarfonderna inte infördes!
En "light version" infördes dock av sossarna -82 men avskaffades av Bildtregeringen.

En såkallad "demokratisk" löntagarfond för arbetarna som det fint hette. I själva verket innebar det att facket skulle få mer makt över företagen. 20% av företagets vinst skulle fint "beskattas" för att överföras till löntagarfonden (facket).
Detta skulle innebära att löntagarfonderna skulle vara nästan majoritetsägare i större företag. Storägare som hade gått igenom rationaliseringsbeslut och gjort det mesta föra att bevara svensk industri som den engång i tiden var ala -70talet. Hade varit högst konkurrenskraftig några år senare..

I det stora hela skulle Sverige fått uppleva en mycket kraftigare företagsflytt, kraftigt minskande utländska och inhemska nyinvesteringar i landet, lägre vinster för svenska företag. Svensk industri hade förlorat sin konkurrenskraft och en nedläggning/konkurs hade varit högst realistisk. Löntagarfonderna innebar mycket allvarligt hot mot det svenska företagsklimatet.

Hemsk tanke det där...Om jag inte minns helt fel så var det kraftiga demonstrationer mot dessa löntagarfonder? Med all rätt !

Läsvärt: http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175665913.pdf

Ja det låter till och med illa i mina öron. Beskatta och ge pengarna till facket är inte rätt väg.
Däremot att de anställda avsätter en del av sin lön för att köpa sitt eget arbete är en bra idé

Ideén var ursprungligen rent lysande. Den urvattnade versionen som sedan kom till riksdagens bord var dock, som Feldt sa, fullkomligt meningslös. Det förvånar mig att nationalistiska partier inte tagit upp denna fråga - för få nationalekonomer i leden förmodligen.

Om du läser igenom artikeln så ser du att pengarna skulle komma från företagens vinster, inte från arbetarnas löner, viss skillnad om man säger så....

Iofsig så höjdes arbetsgivaravgifterna nåt enormt under 70-talet, så beskattningen togs ju ändå ut, även om pengarna gick in i statens svarta hål istället för löntagarna.

Skatt brukar maskeras med uttryck som "avsätta en del av sin lön" i andra sammanhang.

Grundtanken med löntagarfonderna var ju att ge arbetaren mer makt och inflytande i det företag han arbetade på, vilket faktiskt är lysande. Vem är inte beredd att kämpa för "sitt" företag i såväl med- som motgång. Hålla ner löneanspråk i sämre tider, ta ut lite mer under bättre.

Baktanken med löntagarfonder var att ge facket (läs= en liten klick välavlönade låtsas-socialister med ambitioner att bli än mer välavlönade) större makt genom de fackanslutna arbetarna. På den tiden var 99% av arbetarna med i facket.

Värt att notera är att sossepartiet självt INTE ville ha löntagarfonder, förmodligen p g a att dess inflytande över arbetarskaran skulle minska. Sossarna kämpade med näbbar och klor för att stoppa facket. Men LO satte tumskruvarna åt och sosseriet fick svälja skiten. När Bildt avskaffade möget så misstänker jag att sossarna var gladare än moderaterna åt det. Kommer också ihåg att en del av de samlade miljarderna delades ut till svenska folket. Fick en utbetalningsavi på runt 2-3 tusen kr (kommer inte riktigt ihåg). Men minns att det var första gången jag tyckte man fick något av värde från politikerna - till råga på allt av de "fruktansvärda orättvisa" moderaterna.

Tror faktiskt att löntagarfonder - utan facklig inblandning - skulle fungerat bra.

Löntagarfonder var snudd på införande av kommunism, och lyckligtvis insåg tillochmed S att det inte var rimligt. Många Socialdemokrater talar ju om socialdemokrati som "den tredje vägen" och i det begreppet var inte löntagarfonder vettigt att ha med.

Många har ju faktiskt all möjlighet i världen att spara delar av sin lön för att köpa aktier i företaget man arbetar hos. Ut och övertala arbetskamraterna TS om du är så sugen på inflytande och delägarskap, inte behöver du något korrupt fack eller regering för att styra upp det.

Finns det någon som vet ifall det förekommer sådana privata löntagarfonder?

Det gäller att en organisation systematiskt köper upp A-aktier för att få aktivt delägarskap. Att bara sätta in pengarna på banken i form av Volvoaktier om man jobbar på Volvo är inte samma sak.
Ju mer man jobbat ju större ägande ska man ha.