2010-07-12, 19:40
  #1
Medlem
biljons avatar
Vad kommer Basel 3 innebra fr oss vanliga medborgare? Rntespreaden kommer vl antagligen att ka men hur mycket?
Nr kommer de nya regleringarna att trda i kraft?
Hur kommer nationer inom EU att pverkas ekonomiskt?
Citera
2010-07-18, 14:41
  #2
Medlem
-=Magnus=-s avatar
Infras: Tidigast slutet 2012, enligt kommitns frsta frslag.
Rntespreaden br ka ja, omjligt att sia om hur mycket.
Vad det innebr fr oss medborgare? Basel III r ett 350 sidigt dokument som syftar till att reglera s banker tvingas hlla strre reserver. Lite frenklat kan man jmfra det med Finansinspektionens krav p 15% egen finansiering fr privatpersoner vid boln.

Genom att hlla strre reserver ska systemet allts bli mer motstndskraftigt r tanken. I teorin innebr det sklart att bankerna inte kan lna ut lika mycket pengar och drmed fljer en allmn kredittstramning som drabbar nationer, fretag och svenssons.

FI + Basel III br rimligen kyla av bostadsmarknaden.

Fr nationeras del spelar nog Basel III mindre roll, dr handlar det idag mycket mer om vilken inriktning som vljs. Nedragningar i de statliga utgifterna eller fortsatt expansion, EU och USA ser ut att vlja varsin vg dr.

Statliga tstramningar i kombination med Basel III och minskad bankkonkurrens br leda till kade lnekostnader fr fretag vilket i sin tur resulterar i instllda satsningar och riskerar leda till varsel. Allts hgre arbetslshet eller tministone hgre n den varit 'allt annat lika'.

andra sidan, om Basel III 'lyckas' s att bankerna inte tar emot det 350 sidiga dokumentet och genast letar och finner kryphl utan faktiskt kar sin kapitalisering. (Jmfr FI's krav p max 85% belning av bostder som verkar kunna kringgs genom att lntagaren tar ett blancoln, fr kad risk och hgre premie)

Ja d kanske marknaden slpper lite p nervositeten, terfr en del tappat frtroende - inte minst fr Euron - vilket d skulle kunna leda till minskat guldpris, hgre aktiekurser, nyanstllningar..

Ngot jag kan fundera ver r hur man ska positionera sig. Jag tycker ofta att det gr att frutsga mycket men sen blir positionen iaf helt galen. T.ex att Greklansoronon skulle stta press p Euron, d mste det vl vara smart att slja Euro och istllet ha SEK dr vi har ordning p finanserna. Sounds reasonable men inte fan var det det.

Om rntorna stiger kan det s hr p frhand knnas rtt att ligga likvid, att inte dra p sig stora ln, att inte lna till aktier. Men vad kommer hnda om rntorna skjuter i hjden, kommer inte det bara leda till inflation och vips ts i praktiken pengarna upp trots att de str och frrntar sig med 4-5% p ngot sparkonto.

Jag tycker sdant hr r galet svrt.
Citera
2010-07-20, 14:59
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av -=Magnus=-
... (Jmfr FI's krav p max 85% belning av bostder som verkar kunna kringgs genom att lntagaren tar ett blancoln, fr kad risk och hgre premie)...
Frgan r vl vad FI gr om alla kringr 85%-kravet. Kommer de infra extra regleringar d som t ex amorteringskrav? Ngon som har en aning...?

Fr tanken var vl att folk skulle dmpa sig i verbudgivningarna nr de verkligen knner av att langa upp ett par hundra tusen cash!
Citera
2010-08-27, 22:47
  #4
Medlem
Sprains avatar
Citat:
Ursprungligen postat av gladakatten
Frgan r vl vad FI gr om alla kringr 85%-kravet. Kommer de infra extra regleringar d som t ex amorteringskrav? Ngon som har en aning...?

Fr tanken var vl att folk skulle dmpa sig i verbudgivningarna nr de verkligen knner av att langa upp ett par hundra tusen cash!

ven om folk kringgr 85%-kravet s blir deras ln dyrare, vilket aggregerat ver hela befolkningen gr att betydligt frre har rd att lna och f ln beviljade. Detta i sig att frre fr ln beviljade kommer ha en nedkylande effekt. Om FI anser, efter utvrdering under 2011, att denna effekt r tillrcklig s r min gissning att de inte kommer gra ngot mer p omrdet.

Om de inte tycker att kravet kyler ner marknaden tillrckligt s kan man vl tnka sig att amorteringskrav r nsta steg, ngot som skulle bli en riktig kalldusch fr mnga tror jag.
Citera
2010-08-28, 06:13
  #5
Medlem
Det skall inte behvas 350 sidor text fr ett vl fungerande regelverk fr banksektorn.

Jag kan gra ett som fr plats p 4 rader:

En valutas frsvarare ger kredit t banker mot skerheter och basrnta och ger basrnta p deponerade tillgodohavanden. Banker ger kredit till lntagare mot skerheter och rnta och den utlning som inte backas av skerheter, tcks med inlning frn riskbengna. - Som skerhet fr ett bostadsln skall glla 70% av marknadsvrdet.

Basrntan r instrumentet fr att hlla valutans vrde stabil.

https://www.flashback.org/t1185575
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in