2004-06-04, 10:23
#1
Scen1: Interiör statsministerns kontor en natt i mars 2004
Pagrotsky ligger uthälld i soffan med fötterna på bordet. Skorna har han sparkat av sig på golvet. Han har tagit av sig slipsen och snärtar lojt med den i luften framför sig. Det sitter tre personer till i rummet. En av dem är marknadsförare. Hon har inte fått en syl i vädret på hela kvällen. Göran och Pagrotsky gillar inte marknadsförare. De andra två personerna sitter tysta. Det ser ut som om de sovit i kläderna. En av dem gäspar stort och tittar på klockan.
Göran själv står vid tavlan och pekar på några punkter han skrivit upp;
Måste ha tydliga argument så vi vinner valet den 13 juni
Måste ha tydliga argument så vi vinner valet den 13 juni
Måste ha tydliga argument så vi vinner valet den 13 juni
För fan, argument tack!
?
Pagrotsky: Jag tycker att vi öppnar en flaska till.
Göran suckar.
Göran: Det här är viktigt Leffe.
Pagrotsky (uppgivet): Jag har ju redan sagt vad jag tycker. Många konstnärer inspireras bättre av alkohol i svåra stunder.
Göran ignorerar honom och trummar irriterat med pennan på tavlan.
Marknadsföraren: Jag tror ändå att det första vi måste göra är att tala om för människor varför de ska rösta över huvudtaget. Vad det gör för skillnad för dem. Det är lite otydligt just nu.
Pagrotsky och Göran tittar ogillande på marknadsföraren.
Göran: Jag tror inte att du förstår det här riktigt. (stålblick och kort paus) …och det sagt med största respekt för dig. Men folk är inte så dumma som du tror.
Pagrotsky fnittrar i soffan och tittar menande på Göran som ler tillbaka.
Göran: Människor vet att det är viktigt för ett så litet land som Sverige att delta och delta väl. Den som är satt i skuld är icke fri osv osv osv. men frågan återstår: Hur ska vi få dem att rösta på oss den 13 juni? Och kom inte dragandes med att vi ska göra våra dyrt köpta annonsplatser till argument för varför folk ska rösta över huvudtaget.
Göran tittar strängt på marknadsföraren som är mån om sitt jobb.
Scen 2: Interiör statsministerns kontor ännu senare samma natt i mars 2004
Två timmar senare. Låååååång tystnad. Pagrotsky rättar till sina korviga strumpor. Göran tar en macka till och marknadsföraren sitter och undrar över om det verkligen är värt att få säga till folk att hon jobbar direkt med regeringen när hon får utstå allt det här.
- Människan före marknaden
Det är Pagrotsky som säger det rakt ut. Göran stannar till.
Göran: Vad sa du?
Pagrotsky: Människan före marknaden.
Göran stannar till mitt i ritandet av en nidbild av Fredrik Reinfeldt med huvud som en pumpa. Han släpper pennan.
Göran: För fan Leffe. Jag säger bara det…Leffe…
Göran kan inte hålla sig. Han tar några rejäla kliv fram till Pagrotsky i soffan och kysser honom på pannan. Pagrotsky strålar. Göran blir allvarlig, går fram till fönstret och tittar ut över sitt land. Smakar på orden. ”Människan före marknaden”.
Göran: Det är inte bara bra, det är tamejfan filosofiskt.
Pagrotsky fryser till i soffan.
Pagrotsky: Och du du du, hick, nu har jag en till. ”Välfärd är ingen handelsvara”. Det stämmer så… raaap… väl på något sätt.
Pagrotsky tittar på marknadsföraren och rycker på axlarna:
Pagrotsky: Det bara kommer ur mig. Det flödar. Jag har flow. Det är vinet, tror jag.
Plötsligt får Persson något allvarligt i blicken.
Göran: Men kommer det här att få folk att gå till valurnorna? Förstår de genom det här att det är ett viktigt val?
Pagrotsky (fnissar): För oss är det ju det. Vi får ju åka till Bryssel oftare.
Persson: Bra. Då trycker vi upp det här på massor av reklampelare över hela landet och ser fram emot ett enormt högt valdeltagande den 13 juni.
Pagrotsky ligger uthälld i soffan med fötterna på bordet. Skorna har han sparkat av sig på golvet. Han har tagit av sig slipsen och snärtar lojt med den i luften framför sig. Det sitter tre personer till i rummet. En av dem är marknadsförare. Hon har inte fått en syl i vädret på hela kvällen. Göran och Pagrotsky gillar inte marknadsförare. De andra två personerna sitter tysta. Det ser ut som om de sovit i kläderna. En av dem gäspar stort och tittar på klockan.
Göran själv står vid tavlan och pekar på några punkter han skrivit upp;
Måste ha tydliga argument så vi vinner valet den 13 juni
Måste ha tydliga argument så vi vinner valet den 13 juni
Måste ha tydliga argument så vi vinner valet den 13 juni
För fan, argument tack!
?
Pagrotsky: Jag tycker att vi öppnar en flaska till.
Göran suckar.
Göran: Det här är viktigt Leffe.
Pagrotsky (uppgivet): Jag har ju redan sagt vad jag tycker. Många konstnärer inspireras bättre av alkohol i svåra stunder.
Göran ignorerar honom och trummar irriterat med pennan på tavlan.
Marknadsföraren: Jag tror ändå att det första vi måste göra är att tala om för människor varför de ska rösta över huvudtaget. Vad det gör för skillnad för dem. Det är lite otydligt just nu.
Pagrotsky och Göran tittar ogillande på marknadsföraren.
Göran: Jag tror inte att du förstår det här riktigt. (stålblick och kort paus) …och det sagt med största respekt för dig. Men folk är inte så dumma som du tror.
Pagrotsky fnittrar i soffan och tittar menande på Göran som ler tillbaka.
Göran: Människor vet att det är viktigt för ett så litet land som Sverige att delta och delta väl. Den som är satt i skuld är icke fri osv osv osv. men frågan återstår: Hur ska vi få dem att rösta på oss den 13 juni? Och kom inte dragandes med att vi ska göra våra dyrt köpta annonsplatser till argument för varför folk ska rösta över huvudtaget.
Göran tittar strängt på marknadsföraren som är mån om sitt jobb.
Scen 2: Interiör statsministerns kontor ännu senare samma natt i mars 2004
Två timmar senare. Låååååång tystnad. Pagrotsky rättar till sina korviga strumpor. Göran tar en macka till och marknadsföraren sitter och undrar över om det verkligen är värt att få säga till folk att hon jobbar direkt med regeringen när hon får utstå allt det här.
- Människan före marknaden
Det är Pagrotsky som säger det rakt ut. Göran stannar till.
Göran: Vad sa du?
Pagrotsky: Människan före marknaden.
Göran stannar till mitt i ritandet av en nidbild av Fredrik Reinfeldt med huvud som en pumpa. Han släpper pennan.
Göran: För fan Leffe. Jag säger bara det…Leffe…
Göran kan inte hålla sig. Han tar några rejäla kliv fram till Pagrotsky i soffan och kysser honom på pannan. Pagrotsky strålar. Göran blir allvarlig, går fram till fönstret och tittar ut över sitt land. Smakar på orden. ”Människan före marknaden”.
Göran: Det är inte bara bra, det är tamejfan filosofiskt.
Pagrotsky fryser till i soffan.
Pagrotsky: Och du du du, hick, nu har jag en till. ”Välfärd är ingen handelsvara”. Det stämmer så… raaap… väl på något sätt.
Pagrotsky tittar på marknadsföraren och rycker på axlarna:
Pagrotsky: Det bara kommer ur mig. Det flödar. Jag har flow. Det är vinet, tror jag.
Plötsligt får Persson något allvarligt i blicken.
Göran: Men kommer det här att få folk att gå till valurnorna? Förstår de genom det här att det är ett viktigt val?
Pagrotsky (fnissar): För oss är det ju det. Vi får ju åka till Bryssel oftare.
Persson: Bra. Då trycker vi upp det här på massor av reklampelare över hela landet och ser fram emot ett enormt högt valdeltagande den 13 juni.
